Aftonbladet – 5 februari 1841, sida 1

genUung har ikval iörelallt, som kunde rättfärdiga dessa försigtighetsmått. Att äfven utlandet följer frågan med stor uppmärksamhet, kan man finna deraf, att diplomatiska korpsen bivistat sessionerna och efter deras slut affärdat kurirer till sina hof. Vi skola en annan gång härtill återkomma. För närvarande inskränka vi Oss till att nämna, att de tleste talare, som bittills uppträdt, varit emot saken, och att dess framgång synes ingenting mindre än säker. Förkastas lagförslaget, så torde en betydlig förändring komma alt ske inom kabinettet. Antages det åter, så räknar man, att Hrr Soult, Teste och Humann afgå derutur. så att resultatet i alla fall troligen kommer att bli inflytelserikt på ministeren och således på Frankrikes politik. Amiral Mackau har natten emellan den 48 och 49 Januari ankommit till Brest, och fredstraktatens rotificerande af regeringen tyckes satt utom all tvifvel. krigsministern har i deputeradekummaren begärt utskrifvande af 80,000 man af 4840 års beväringsklass. Enligt en exposå, som åtföljer lagförslaget, utgjorde franska armåeens effektiva styrka vid förlidet års början 440,000 man. a tillkännagaf derjemte, att han innan kort ämnade begärs, all äfven innevarande års klass få kallas till tjenstgöring. SPANIEN. I Madrid, hvarifrån nyheterna gå till den 46 Januari, hade det ryktet under de sista dagarne varit 1 omlopp. att en del af national-gardet, biträdt af trupperna, skulle, under general RO: dils ledning, proklamera republiken. Hittills har likväl allt förblifvit lugnt, och regentskapet synes ej fästa någon uppmärksamhet vid dessa rykten. Sådant har det, bland annat, bevisat genom ett dekret, föranledt af en militärbefälhafvares i Fuente de Cantor förfarande, hvilken förklarat staden i belägringstillstånd, för det några oordningar der förefallit vid valen. Regeringen har befallt, att en dylik förklaring ej får äga rum annat än om en stad verkligt är betlägrad af yttre eller inre fiender. Vid hvarje annat fall bestraffas en sådan godtycklig åtgärd enligt gällande lagar. Val-kollegierna skola öppnas den 4 Februari, men inga kandidat-listor äro ännu offentliggjorda. hvilket ej tyckes viltna om serdeles intresse för saken. Om Duero-frågsn har man icke hört HågonGus nyit. ENGLAND, På börsen i London hade fonderna fallit 4-4 procent, i följd af underrättelserne från Konstantinopel, hvilka väckt farhågor för den Orieutaliska frågans definitiva lösning. Engelska armeen säges komma att förstärkas med 40.069 wan. och flottans besättning äfven att ökas. I södra trakterna af England bade öfversvämningar inträffat efter hastigt tövider, sedan mycken snö föratt fallit. TYSKLAND. Konungen af Preussen har au låtit kalla landiständerne i Brandenburg, Poraern, Preussen, Posen. Schlesien, Sachsen och Westfalen till landtdogar, hvilka komma att öppnas d. 28 i denna månad. Man är serdeles nyfiken att se, hvad vändning konstitutionsfrågan kommer att taga vid dessa sammankomster. ORIENTEN. I Konstantinopel negocierades alltjemt om ärftusg besittrnings örlämng åt Mchemed Ali öfver Esyplen. De stora makternas ministrar. med undantag of Lord Pousonby, hade gjort Porten de mest enträgna föreställningar till förmån för Mebemed Ali; och Reis Effendi hade slutligen svarat, all Porten skulle räta sig efter sina al ierades önskningar i denna fråga, i fall den casus inträffade, att vicekonungen underkastade sig Suliaus välde. Men det voro ännu mycket osäkert, huruvida Vicekonungen verkligen gåfve med sig. Från Alexandria skrifves, att Mehemed Al ylirat, att nu först skulle händelserna Otienter börja. Sedan icke mer någon Engelsk eskader låg utanför Alexandria hade han åter fattat mod och ingen viste rätt hvad han ärnade företaga — Ibrabim skall ännu stå i Damaskus, och vara si or den armee ban har under sitt befäl säg i vida bättre skick, än förut blifvit nppgilyet, RIKSDAGEN. i BONDESTANDETS gemensamma tanka (enligt 36 8 Regeringsformen! vid åierremissen af Konstilutionsltskottets memorisl J4 68, med fortsatt förslag angående nationalrepresentalionens Ombildning, Ståndet godkände dels den af KonstitationsUtskotet redan uti memoriblet Nr 38 motiverade och uti det förslog till förändringar i nn gällande grundhsår, som förevarande memorial innefattar, tillämpale grundsats, att Svenska furkets till Riksdag för:amlade reprasentanter må bilda en nde kammare, vilken för vissa frågor delar sig i fvå nämnder. som serskildt öfverlägga och besluta, men vid inbör des stridighet i åsigter sammanträda, för at Skiljiktigheterna till gemensamt beslut bringa; dels Utkottets förslag i hvad det amgår så Väl sammansärtNngen i Regermgslermen al Erunderne för natiolälrepresentationens arbetsordiung, som urskiliandet