Article Image
DFORCE MCH mördarens oron voro dötva för gubbens böner. Genom den häftiga rörelsen hade masken likväl vridit sig, så att den hindrade honom att Ise; då bortref han den, så att ansigtet vardt fritt, .Joch öfverföll ursinnig biskopen, hvilken af förskräc kelse nedfallit på golfvet. Här uppgaf den vördI nadsvärde gubben under mördarens bila sitt sista Jandetag. Käöhnapfel lemnade nu biskopens hus, tvättade blodet af yxan i sjön, och vandrade hem, der Ihan gömde hvad ban röfvat. Derefter gick han på lett värdshus, der han flere timmar spelade kort, utan att någon kunde hos honom förmärka något tecken till häftigare uppskakning eller sinnesrörelse.n —E— — Berlioz, hvilken såsom kritikus är lika skarp och skärande, som han är i egenskap af kompositör, har, vid recensionen i Jousnal des DEbats af M:lle Hetnefetters första debut, gjort följande uppgifter i afseende på sångares och sångerskors aflöning. Första tenoren, säger han, har en aflöning af 100,000 francs och låter för denna summa höra sig ungefär sju gånger i månaden. Han uppträder således årligen i 84 representationer och uppbär i medeltal ungefär 4100 fr. för aftonen. Förutsatt att en rol består af 4400 noter eller stafvelser, skulle således hvardera af dessa kosta 4 fr. Alltså i Wilhelm Tell: Ma (1 fr.) presence (3 fr.) pour vous est peutåtre un outrage (9 fr.) Mathilde (3 fr.) mes pas indiserets (100 sous.) Ont oså jusquw å vous se frayer un passage! (13 fr.) kosta dessa båda rader 34 fr. Mycket pengar! — On. man nu antar en prima donna för lumpna 40,008 fr. årligen, så kommer Mathildas svar att stå myc ket billigare, emedan hvar stafvelse i detsamma kostar bara 8 sous: men äfven det är ganska artigt! On pardonne aisment (2 fr. 40 cent.) des torts (46 sous) que Pon partage (2 fr.) Arnold (146 sous), je (8 sous) vous attendais. (32 sous); tillsammans 8 francs. Vi skratta, tillägger Berlioz, men teatern måste betala. Hon skall så länge fortfara dermed, tills omsider, när hennes kassa är tom, hon måste sluta upp och förr eller sednare de andra teatrarne äfven. Då måste de odödlige, nedlåta sig att gifva lektionstimmar, Nn. b. så många som förstå sig på så pass mycket, eller låta hörå sig på allmänna ställen med ackompanjemang af en guitarr, fyra ljus och en grön matta. Tillafventyrs skall man då först blifva betänkt på att uppföra den musikaliska byggnaden på fastare och bättre proportionerade grunder, alldenstund dess tillvaro är lika oumbärlig för konsten, som våra lefnadsvanor. (D. A.) — Anekdot En man gjorde en gång den anmärkning, att han alls icke kunde begripa Pharaos dröm och huru det var möjligt, att de sju magra nöten kunde förtära de sju feta, utan att man kunde se det på dem. — Jag kunde icke heller begripa detta, svarade en köpman, förrän jag blef gift. Men då fick jag ögonen upp. Jag hade nemligen sju stora hufvudoch kassaböcker och min hustru hade blott en hushållsbok, som var ganska liten. Men hennes lilla bok förtärde allt som kom ut af de stora böckerna och blef ändå icke fetare än den var förut. — Nu begriper jag ganska väl Pharaos dröm. (Landskrona T.) — För några dagar sedan omnämnde vi, att publiken i den stora staden London i flera veckor muntrat sig åt ett teaterstycke, som deremot väckt mycken förargelse i den stora staden Paris, och hvars titel är: Den Galliska tuppen gal, men slåss icke. Enligt beskrifning i tidningarne, har detta stycke följande rätt roliga innehåll: Hjelten är en Fransysk perukmakare Lecocq. Denne tappre perukmakare bär en ofatt stor militärisk hatt, derunder en röd mössa, en uniformsrock från kejsartiden, en stor sabel sedan republiken, skägg och mustascher efter bruket vid Juli-revolutionen. Väldigt hofverande och bramarbaserande ropar han oupphörligt, att han ville förstöra allt och plantera sin fana under murarne af Wien, Berlin, London och S:t Petersburg. .I detsamma kommer en Preussisk hussar och ger honom en näsknäpp, hvarefter storskrytaren uppstämmer Marseillaisen, en kossack ger honom ett knutslag öfver ryggen, och Lecocq sjunger: allons, enfans de la partie, en Österrikisk profoss ger honom med korporals-käppen ett slag på magen, och Lecocq sjunger starkare: tremblez, tyrans et vous perfides c. Slutligen kommer en Engelsk matros och ger den stackars Lecocq en boxarstöt under näsan, hvarpå der Franska perukmakaren med , full hals skriker: Qwun sana empur abrewve nos sislomsn. Ändtligen kommer det till förklaring. Lecocq betalar värdshusräkningen och berömmer sig deraf, att han genom sitt ädla uppförande bjudit hela Europa spetsen och uppehållit den allmänna freden. i or ————— A Å-— —ÅAorm R——L

3 februari 1841, sida 3

Thumbnail