ae o———— Kv RIKSDAGEN. BORGA RESTÅNDET. Under de sednaste plena i detta stånd har ingen diskussion af altmännare intresse eller större omfång förekommit. Uti förra Onsdagens plenum afgjordes, såsom vi redan nämnt, åtskilliga af KonstitutionsUtskottets förslag till grundlagsförändringar, hvaribland förnämligast märkes Nr 75, om ändring i 35 4 och5 mom. Tryckfrihetslagen, angående åtal emot tryckta skrifter; mot det nya förslaget, såsom icke medförande åsyftad nytta, yttrade sig Hrer Halling, Lawerqren och Rydin, äfvensom Hr Petr6, hvilken tillkännagaf, att han inom KonstitutionsUtskottet äfven varit emot detsamma, men i det stället inlemnat en motion, innehållande förslag till en förändring i juryns organisation. Hr Lagergr.n och några andra talare upptogo detta tillkännagifvande med bifall och önskade, att Hr Petre i Utskottet måtte söka genomdrifva sitt förslag, alldenstund en förändring af juryns nuvarande sammansättning, till likhet med främmande länders, der juryn utlottas efter en af kommunerna uppgjord lista, vore i hög grad önskvärd. Hr Petre lofvade äfven att ånyo söka vinna afseende åt sitt förra förslag. Utskottets förslag blef imedlertid återremitteradt med det förklarande att detsamma icke ansågs böra hvila till grundlagsenlig behandling. Emot samma Utskotts betänkande Nr 78, angående. den förändring af ansvarighetslagen för lasteligt tal å konungen, att ordet alasteligt skulle utbytas emot ordet asmeädelist, gjordes åtskilliga anmärkningar. Hr Rydin fann icke någon väsendtligare skilnad mellan betydelsen afordet alasteligt och smädeligto än mellan aDjefvuleno och aSatann, hvarföre det ena kunde vara lika lämpligt som det andra; men ansåg likväl en förändring nödvändig och instämde i de åsigter Hr Tersmeden i detta afseende i sin reservation framlagt. I enlighet med denna reservation yttrade sig äfven Hrr Scåurtawu, Wera, De Mare och Grapengiesser. Hr Ceristierssom deremot talade för en af Grefve Spens afgifveu reservation; men Hr Petre kunde icke instämma i någondera. Vid slutligen anställd votering, blef betänkandet återremitteradt med förklaring, att det icke ansågs nödigt eller nyttigt. I samma plenum förekom en mindre diskussion äfver Lagutskottets betänkande, i anledning af väckta motioner, om förändring i 88 i konkurslagen af den 42 Mars 1830, dels ock om upphäfvande af hvad genom serskildta reglementen och beslut stadgadt är, till inskränkning i rättigheten för köpare af fast egendom deri vissa inrättningar ega inteckningar, att erhålla 3:e uppbudet. Sedan Hrr Halling, Geijer och De Mare yttrat sig emot betänkandet, men Hrr Christiersson, Ekholm och gelleday för detsamma, blef det slutligen, genom votering, bifallet. Uti Lördagens plenum förekom en kortare debatt öfver Statsutskottets betänkande, som afstyrker bifall till en af Hr von Harimansdorf) väckt motion, om anslag till upprättande af registraturer för Statsexpeditionerna och Justitierevision. Hrr Lagergren, Moberg och Wij!t talade för bifall till detta anslag, såsom högst nödvändigt, hvaremot Hrr Hallinn, Lindström och Wern m. fl. yttrade sig till bifall af betänkandet, dem sednare förnämligast på det skäl, att, i händelse bebofvet af ett anslag i detta fall vore nödvändigt, hade man af regeringen kunnat vänta ca proposition i ämnet. Betänkandet bifölls, genom votering, med 21 röster emot 17, hvilka voro för en återremiss. — Bevillningsutskottets betänkande, om kortstämplingen, bifölls äfven genom votering, efter en längre debatt mellan dem, som ville hafva stämpelafgiften nedsatt till 6 ifrån 8 sk. som Utskottet tillstyrkt. Hr Petre uppläste en re servation, i anledning af Ståndets beslut, i afseendt på Hr Gustafssons motion, om gardesregementerna hvartill vi skola återkomma.