— Den märkvärdiga fråga, som för närvarande framför alla andra offentliga ämnen uppslukar allmänna uppmärksamheten, nemligen pro positionen om ett serskildt penninge-anslag ul betäckande af minister-kassans skuid, komme för hvarje steg, som deruti tages, i en alltmer: problematisk ställning, så att snart ingen men niska kan säga huru den slutligen skall lösas Det är redan bekant, att vederbörande lägga er utomordentlig vigt på att Rikets Ständer mått ikläda sig den gjorda skulden. Uti Utskottet der, såsom vi redan berättat, 48 röster mot 4 afgjorde, att allt serskildt anslag härtill mått afstyrkas, saknades icke heller Talare, som yr kade anslagets beviljande såsom en gärd af na tionens hederskänsla, och ansågo, att om d förvaltande embetsmännen äfven gjort sig skyl diga till någon påföljd af ansvarighets-lagen medelst öfverskridande af de gifna tillgångarne så bjuder i alla fall folkets förbindelse att gäl da den pekuniära delen, som är hufvudsaker Andra åter tro, dels att en sådan eftergifvenhe nu å representationens sida, utan minsta garant att icke detsamma kan hända om igen, skull visa en fortsättning af samma menlöshet, son försports hos Ständerna i fordna tider; och den na åsigt synes hafva utgjort pluralitetens mo tiv till det fattade beslutet. I hvad mån dett