Aftonbladet – 30 januari 1841, sida 2

Article Image
Förenta Staterna kan icke utgöra stort mera än 34-2 millioner, och afräknas bäraf alla de valberättigade, som af flerfaldiga skäl icke kunnat deltaga i valen, så komma vi nära nog till resultatet af en allmän rösträtt. Dessutom bör det betraktas, att i Amerika äro rösterna öfver alll att anse såsom fria; då deremot hos oss, med undantag måhända i några få större i städer, rösterna äro mer eller mindre underkasiade korruption; men framförallt måste mar betänka, att i Amerika var icke fråga om att välja någon representant för en stad, eller till j något obetydligare embele, utan att välja unionens högsta styresman. Vi finna det oaktadt ganska få anledningar till olaglig röstvärfning. jeller oordnvingar vid val-tillfällena: endast en anklagelse för korruption har afhörts, hvilken drasen för stora juryn bief förklarad ogrundad: och likväl är det tydligt, att om vid en sådan allvarsam opinionsstrid, der partisinnet sättes i så stark rörelse, några anledningar hade kunnat uppläekas, skulle de nog bafva föranledt till åtal och offentliggörande. Sådana äro den slutna omröstningens praktiska verkningar. I vårt underhus, vid hvarje allmänt val, ja nästan vid hvarje session, förmärkes vid många omröstningar en ofantlig korruption, och som sånnolikt kostar mångfaldigt mera än denna stora ock ärorika strid af borgerliga friheten — denna ståtliga utöfning af medborgsmanna-rättigheter. Amerikanska författare vitsorda, att det warit ganska få valberättigade personer som icke röstat. I England, deremot huru många tusen nödgas icke vid ett ofentligt val astå från attrösta, emedan de i befara att stöta sig med sin patron eller egendomsherre; och huru många rösta ej emot sin öfvertygelse till följd af det svartaste bedrägeri? Man finner häraf huru det i verkligheten visar sig, att i afseende till re 1, moral, statens lugn, enI skild anständighet och nationens allmänna bästa, äro de republikanska utionerno vida öfveri lägsna de gamla eny ITmerna. Och hvem var vil denne General Harrison, kandidaten till regentskapet öfver ett land, tio gånger vidsträcktare än England och med en nästan lika stor befolkning? Hvilh anspråk hade han att j framställa ? Hans ålder; hans långa erfarenhet och kända skicklighet i offentliga värf; hans flerfaldiga tjenster åt landet; det beröm, som äfven hans moti ståndare måste egna åt honom för hans enskilda karakter och dygder: skulle väl alla, eller en ehda af dessa skäl, utgöra något för anspråket på em Europeisk thron? Då Georg HI besteg Englands, tillstod hans moder, att han var föga bättre än er fåne: allmänt omtalas, att han låtit förmärka de svåraste symptomer till elakhet ech vrångsinne, Petta hindrade bonom likväl icke att bestiga threnen; och följderna blefvo våra tunga beskattninigar, vår ofantliga statsskuld, och den icke öfverdrifvet beräknade förlusten af tre millioner menniskolif under krigen i Europa. Då hans son efter-I trädde horom, förnekades det icke, att han var i ett tillstånd af hjelplös sinneslöhet, en följd af de lastfullaste vanor; och likväl klef han upp på thronen; och sådant var Lans tyranni, att i trots af fängelser och straffscener landet skulle råkat i ett inbördes krig, om han lefvat några år längre. Det var hans cefterträdares liberala grundsattser, som afböjde denna olycka — Reform-billen bragte sakerna till denna kris, Vare det långt ifrån oss att tala med förakt om landets nuvarande majestät; men det må alltid vara oss tillåtet, att jemföra hennes kön och ungdom vid kronans emottagande, med de anspråk på högsta makten, hvilka den Amerikanska Presidenten gjort gällande. General Harrison tillkännsgaf öppet sina tänkesätt; han erinrade om sin ålder; om de tjenster hans fader gjort i det krig, som befriade Amerika ifrån er föraktlig monarks jernhårda tyranni. Han åberepade sina egna tjenster under Washington och emot Indianska stammarna: sin berömda förvaltning öfver tvänne af Unionens stater: sina Jlånga och nyttiga tjenster i kongressen, sina segrar öfver Engelska trupper ifrån Canada, 0. 8. vY Sådan var hans meritlista; och låt då en gång, för himlens skull, någon man värd namnet af förnuftigt väsende jemföra denna med det Europeiska systemet för de personer, som efterfölja hvarandra på thronerna, utan det ringaste afseende på ålder, kön, eller hvarje annan egenskap. En Fransk Tory-författare har nyligen sagt, all Amerika med sitt valsystem aldrig kunde komma att styras af en man, som var kraftfull i krig; och likväl hafva denna Harrison och äfven General Jackson uträttat mera i fält, än alla Englands regenter sansmantagna, sedan Wilhelm III:s död, som var född Hotändare. Denne General Harrison föråref ifrån Canada blomman ar Hertig Wellingtons arme, under det att Jackson slog lika sådana trupper vid anfallet På Nya Orleans. En republik kan säledea, äfven i krig, visa lika kraft och ännu större, än den mest befästade monarki. Amerikanarne tillåta frihet i allt hvad de förmå, under det att vi framkasta alla hinder på dess väg, som kunna upptankas; och likväl är vår nation, med alla våra Chartister, Bocialister, våra presterliga förföljelser och presterliga domstolar, m. Mm. i ett fullkomligt anarkiskt tillstånd jemfördt med den Amerikanska republikens. Just den republikanska statsformen innebär fasthet och stabilitet, ty der finnes alltid en stark minoritet, och presidenten är alltid ansvarig för sitt handlingssätt inför nationen. Ingenting kan vara mera falskt än den vanliga slagdängan, att monarkien bet:yrgar frid och stadga i sakerna. Se på Spaniens, Frankrikes, Portugals historia, med flera andra folks, under de sista tiderna, hura tvisterna om thronerna der utvisa en den vidunderligaste motsats till en nyvald Amerikansk presidents lugna inträdande i den afgåendes ställe. Väåra författare gå ständigt på angående fattiglagar, spanmilslagar, lika eller olika beskattning, öppen eller sluten omröstning, o. s. v. Men de besinna ej, att alla dessa frågor icke längre äro föremål för spekulation, utan att de alta redan äro praktiskt töste i Norra Amerika. NÄSTE — Från Köpenhamn skrifves, att man der är myeket nyfiken på utgånge Rn den Tullmyndiga manliga befolkningen i en al en rättegång.

30 januari 1841, sida 2

Thumbnail