Aftonbladet – 26 januari 1841, sida 3

Hufvud-Kurs, noterad å STOCKHOLMS BÖRS i dag Tisdag: Lownon 41: 358, 75 d. d.; 41: 36, 90 d. d. HamMBurRG 1498 sk., 67 d. d; 427 4-2, 427 1-4 å 127 sk., 90 d. d. I Par:s 22 5-4 sk., 60 å 90 d. d. LÖBECK 104 4-9 sk., 67 d. d. ÅAMTERDAM 119 1-2 sk., 90 d. d. KÖPENHAMN 67 1-2 sk., 8 d. d. Börspriser i Stockholm, d. 26 Jan. Hvete, pr tunna, 20 å 22 Rdr; Råg 43: 24; Korn 8: 24 å 8:56; Malt 10 Rdr; Ärter 19 å 44 Rdr; Hafra 5: 24 å 5; Terra-Vechia Salt 6: 56; S:t Ybes 5: 24; Lissabons 5: 42; Sill, Norsk, 48 Rår: Kabeljo 36 Rdr: Rödfärg 11: 24; Talg. pr lispund, 8: 36; Bränvin, gammalt, pr kanna 36 sk. 6 rst., dito färskt 54 sk. 6 rst, allt riksg. Hamnoch Torgpriser. STOCKHOLM d. 26 Jan. För Hvete betaltes 214 å 22 Rår, Råg 42 24 å 45: 36, Korn 9 å 9: 24, Blandsäd 7 å 7: 24, Hafre 5: 24 å 5: 36 tunnan. Hvetmjöl 2: 2, Rågmjöl 4: 4 å 4: 6, Knäckebröd 2 Rdr å 2: 8, Spisbröd 4: 24 å 1: 28, Fläsk, färskt, 4: 46 å 4: 24, Kött, färskt, efter varans beskaffenhet, 3, 3: 46 å 3: 24, Norrlands Smör 9: 24, Bergslagskorf 4: 24, Mesost 5: 46 pundet. Rentunga 24 sk., Renstek 4 å 5 Rdr stycket. Agg 1: 8 tjoget; Grädde 4 å 4: 8, skummad Mjölk 42 sk. kannan. Priserne å fogel hade något fallit. och betaltes för Tjäder 5: 6 å 6 Rdr, Orre 5: 36 paret, Hjerpe 40 å 44 sk. och Snöripa 28 sk. stycket. Thimolhej gällde 20 å 22 sk., Härdvallshö 46 å 48 sk., Sidvalis42 å 44 sk. och Hafrehalm 8 sk. pundet. Ett lass Råghalm betaltes efter qvantilet, 3, 4 å 6 Rdr; mindre vedlass 2, 3 å ä Rdr; en famn Björk gällde 5 Rdr. Priserne äro i riksgälds. STOCKHOLM. Följande utdrag af en i BörsenHalle införd artikel, under-rubrik: der Handel ven Sid Peru, rörande Aricas och Tacnas kommerciella förhållanden, torde icke läsas utan intresse: Anta!et af de till Arica ankomne fartyg under loppet af åren 1829—41837, uppgifves sålunda : År 48429, 29 fartyg som tillsammans 90,728 Ton. 4830, 34 n 417,250 48314, 82 n 16,526 4832, 77 on 14,470 a 4833, IL on 17,292 4834, HL V 19.804 4855, 85 P 20.578 4836, 86 n 20,631 1837, 34 on 7,941 I förestående uppgift förekomma ofta samma fartyg 2 till 5 gånger, emedan alla fartyg, som afgå till Iquique och Pisagua, för att intaga Saltpeter, äro nödsakade, innan de lemna Arica, att till dervarande depot aflemna alla i im; port-uppgiften underkastade varor, och åter inskeppa dem , sedan saltpeter-lasten blifvit intagen. De fartyg fsom hufvudsakligast upptagit utrikes handeln, hafva varit Engelska, Fransyska och Nord-Amerikanska, nemligen: 1829. Frankrike . so . . 91 Fartyg om 63580 Ton England . so cc 351 5712 Förenta Staterna . . 43 s 3658 p 4830. Frankrike oo. . . 26 7109 England . . sov 23 o o 4358 Förenta Staterna . 8 2568 4831. Frankrike , . . 235 o 8 62535 England . sc 25 4955 Förenta Staterna . 45 2865 nn 4832. England . . . . 29 4576 Frankrike —. soc . 43 3218 Förenta Staterna . . 42 2869 4833. England . . . . . 98 5580 Frankrike . . . . 49 4563 Förenta Staterna .-. 45 n 2897 1834. England . . . . ., 355 R 74435 Förenta Staterna . . 45 4496 Frankrike oo. . . 42 3002 1835. England . . . . . 97 6836 r Frankrike so 20 56 Förenta Staterna . 9 2868 p 4836. England . . . . 58 80359 Förenta Staterna . 4114 4916 Frankrike oo. so . . 45 4093 1837 från d. 4 Jan. till 50 April Eng!and . . . . 416 57498 ) Frankrike . . . . 40 9698 Förenta Staterna . . 4 3 . Alla till Arica inkommande varor blifva befordrade till Tacna, under det alt de utgående varerna gå öfver Tacna och nägra andra trakter söder ut. — Tacna, belägen ungefär 35 mil från Arica, är den plats, som förser en del af det sydliga Peru, och den del af Bolivien, som begränsar Peru, med förnödenheter. Arica är således blott en transitoch entrepot-hamn. Tacna deremot är den plats, hvarest alla affärer underhandlas och der handelshus af första rangen finnas. Dessa hålla i Arica endast agenter eller kommissionärer, hvilka icke hafva andra uppdrag än att underrätta om fartygs ankorast eller afgång, och varors afsändande antingen till det inre af landet celler sjöledes. Införseln af främmande varor har proportionaliter utgjort: för England ungefär två tredjedelar, för Frankrike en sjettedel, för Förenta Staterna, Tyskland, Schweitz, Italien och Spanien tillsammans en sjettedel. De Engelska, tryckta Katltunerna hafva stor afsältning och äro i allmänt bruk. Äfven den Franska tryckta Kambricken har god afsättning, ehuru icke i stora partier; detta är den enda artikel af bomull, som Frankrike lemnar. Den är 350 procent högre i pris än den Engelska och vinner derföre endast afsällning inom de förmögnare klasserna. Man påstår äfvea att denna är smakfullare och vackrare till färgen. Muss lin begagnas mycket, för närvarande endast hvit, från England och Schweits. England förser äfven rica och Tacna med Strumpor, hvit och kulört kambridge, Florentin, -Gaz, Madapolams af alla qvaliteter, hvit och gul Nankins, kulört och hvit Percales, tryckt Musslin och Shaw.er, grå Kalliko, Velvet, Bomullstråd m. im. Af Sidenvaror lemnar Frankrike trumpor, Gros de Naples, släta och fasonerade Sidentyg, Fou!arder, Band Gaz, släta och fasonerade Satiner, Sammet, vestiyger, ete. Från Engand, Spanien, Tyskland oc Schweitz införas äfvenledes Silkesvantar, Näsdukar, Vesttyger, Band af alla sorter, Taft, Sars och Sysiike. Peruanerna föredraga de Engeska Ylle-dukarna framför de Fransyska, äfvensom andra nationers, dels i anseende til deras bättre utseende och bättre pressning. deis anseende till billigare pris. Fransk Merinos fianer insen konkurrens. De begärligaste färgerna voro för någon id sedan hvit, blå, grå, blekgul, röd och rosa. Alla andra väfnader af Ylles sasom tryckta Cachimirshawlar, Strumpor, Bayetas eller ord. Flanell, Teppich, efvereras uteslutande från England. Linne tages hufsudsakligast från England och Hansestäderna; och Jern rån England, Spanien och Sverige; Papper från Spanin, Frankrike och Halien; Parfymerier från England ch Frankrike; Knifvar och Saxar m. m. från Eng!and eh Tyskland; Glasvaror till större deien från Tyskand. Utförseln från Arica består hufvudsakligast af produkter rån Bolivien. Från Peru utföres endast Saltpeter och BomHN. Denna artikel utgår förnäraligast från Iquique och Piagua; den förstnämnde är 442 mil och den sednare 55 mil flägsnad från Arica. Den Bomull, som växer i Sama och Juta är af god qualite; isynnerhet sedan en Engelsman i :acna låtit införa en rensningsmachin, bar den peruvianka Bomullen fått ett större värde, och odlingen deraf s a oo lifvet murat AA. TT förnämata sus.