Aftonbladet – 23 januari 1841, sida 2

rad icke eller uppgjordt, borde det begärda ansla-ai et ej beviljas. Henrik andersson från Örebro län fann det högst ! m vesynnerligt, att man vid öfverläggningen om anslaih sen å extra Statsregleringen finge se så stor ensiir lighet utveckla sig, att man derpå kunde tillämpa:!a let gamla ordspråket; Hvar söker skrapa eld un-;!d ler sin gryta.o Talarens ort kunde visserligen va I a i behof af statsanslag, men den hade dock icke:tr lemnaåt bonom uppdrag att derför begära allmänt understöd emedan den skulle anse för en skam tt på sådant sätt ligga det allmänna till last, och sådant borde förhållandet vara med öfriga orterna ij riket, Brisman fann det otvifvelaktigt, att förslag till) frågavarande arbetsföretag blifvit uppgjordt, eme-j8 dan Hr Lidbom dertill i sin mation begärt en bebestämd summa af 45,000 Rdr, hvilket icke rimli-j7 gen kunnat ske, om han ej haft ett kostnadsförslag att stödja sig på. Denna punkt bifölls. Anders Briman reserverade sig. d Södra Distriktet. 31:o Utvidgring af Warbergs hamn. Vom Zwriobor.k fann konseqvensen fordra, att detta anslag afslogs då någon plan till ifrågavarande arbete icke vore uppgjord, och icke heller upplyst, huruvida staden Warberg ville till arbetets utförande bidraga. David Andersson från Hallands län anmärkte, j att detta anslag endast blifvit tillstyrkt att anvisas 1 såsom lån. Fann största skäl för bifall till Utskottets förslag, ty det vore en stor skilnad emellan ! lån och direkta statsbidrag. Peruti instämde Olof Iinebäck från Hallands län ! och Christen 4: derssos från Malmöhus lån. Strindlusd fann deremot skillnaden emellan di-l4 rekte statsbidrag och så beskaffade lån, som det j, nu ifrågavarande, icke särdeles stor, ty erfaren-, heten hade visat, att städerna vid ena Riksdagen begära få låna och vid den andra att få sina lån afskrifne. Denna sanning ville icke David Andersson be-t. strida, men erinrade, att då dylika lån icke lemnas annorlunda än emot säkerhet, och det beror af Ständernas eget godtfinnande, att tilllånens afskrif vande lemna bifall, de icke, utan eget medgifvande, kunna derpå göra förlust. DPeruti instämde Lars Rasmusson och Jokannes Johansson från Götheborgs och Bohus län samt Båkan Nilsson från Christianstads län. Lars Larssos och H-nrik Bansson från Elfsborgs! Län samt Erik Jarsson från Stockholms Län talade; för bifall till anslaget, enär detsamma SEN -— såsom lån. Yrkade dock att för lånet måtte ställas fullkomlig säkerhet. Yttrade sig i öfrigt lika med David Andersson. Von Zwei bergk ansåg olämpligt bifalla anslaget så länge någon plan icke blifvit uppgjord för det arbete, som dermed skall verkställas, ty om efter planens uppgörande arbetet icke skulle finnas utförbart, skulle det anslagna beloppet utan nytta blifva innestående hos Statsverket. Deruti instämde Dakllöf samt Olaus Eriks:on från och Bohus Län. i Återremitterades. 32:o Plantering af tjenliga vexter å Mellby sandfält invid Laga ån, lill förekommande af samma ås uppgrundning genom flygsand. Bifölls, 33:0 Anläggring af hamn vid Höganäs. Sone P-rssoa från Malmöbus Län uppläste ett skriftligt znförande, deruti han sökte skildra fördelarne af denna hamnamäggning. Håkan Nilssm, Pr Påisson, Lars Be gtison, Ni:s J:ppsson och Niklas Jönssen från Skåne talade för återremiss för erhållande af fuliständigare upplysning om ändamålets beskaffenhet. Heurlin talade för bifall till Utskottets afstyrkande, emedan han fann i högsta grad orimligt att upp-. offra statens tillgångar på arbetsföretag, som aldrig i kunde komma att motsvara sitt ändamål, hvilket o-. itvifselaktigt blefve förhållandet med det ifrågavarande. Deruti hördes en stor del af ledamöterne instämma. David 4rdersson från Hallands Län ansåg Utskottet hafva rätteligen förfarit, då det tillstyrkt afslag på ifrågavarande statsanslag. Sone P.rsson ansåg det icke principvidrigt att återrenittera denna punkt såsom förut skett med flera dylika. Vore skyldig, att för sina kommiltenter, hvilkas förcel detta ämne nära rörde, göra allt I hvad han kunde. Anders Andersson från Skaraborgs Län fann det helt naturligt att Sone Persson sökte att bereda framgång åt sin motion, biföll hvad Utskottet tillstyrkt, emedan om denna hamn blefve anlagd, det jemväl blefve nödvändigt att derstädes anlägga fästning, för att vid inträffande krig kunna afvärja en fiendtlig landstigning derstädes vid Höganäs, hvilken för närvarande vore derifrån tillräckligen skyddad af stormarne från Kattegatt. Votering begärdes och anställdes, samt utföll med 89 Ja, för bifall, samt 12 nej, för återremiss. Sone Persson reserverade sig. 34:0o Iståndsättandet af Landskrona hamn. Bifölls. 35:o Forlsättandet af hamnbyggnaden vid ) Malmö. Ståndet ansåg denna punkt ej fordra någon dess I åtgärd. av L 36:0 Iståndsättande af Ystads hamn. Återremitterades på förut anförde allmänna grunder. 37:0 Hamnbyggnad vid Cimbritshamn, istö dsättande af hamn.n vid Åhus samt up mudar inde af Helgeån. Peter Gabrielsson från Kronobergs Län uppläste ett skriftligt anförande, deruti han förklarade sig anse en hamn vid Cimbritshamn mindre behöflig. Ola J ppsson talade för återremiss, under åberopande af de många sjöskador, som i anseende till bristande hamnar vid Åhus och Cimbritshamn, derstädes årligen inträffa. Deruti instämde Nikles Jönsson, Måns Jössesson, Lars Benstsson, Sone Persson och Nils Jeppssön från Skåne, Lars Nisson från Blekinge och Olof