Aftonbladet – 23 januari 1841, sida 2

Olef Benjaminsson ville upplysningsvis nämna, att ti ipprensningen af Albrechtssund börjades redan 1833, ar men alt den sedermera afstannat af brist på medel hc Patter Persson i Adelfors från Jönköpings län tilli bi kännagaf detsamma som Anders Andersson och fta-!n: ade för ansiaget, men ansåg detsamma alltför högtlge tilltaget, hvadan han yrkade återremiss. Han: Persson från Gefleborgs län yrkade återre-b miss på den grund, att anslaget syntes grundadt på ge ett företedt kostnadsförslag, men att ett sådant hvar-d ken blifvit utlåtandet bifogadt eller deri intaget. di Gustaf Bernhard Appelqvist från Blekinge län d och Per Håriersson från Jönköpings län, samt Some irc P-rason från Malmöhus län yttrade sig lika med Petil ter Persson i Adelfors. u Lots Larsson trodde sig kunna upplysa verkliga a! förhållandet vara sålunda, att ehuru kommunikationen si emellan Marstrand och Götheborg genom Albrechts sund i flere hundrade år varit obehindrad, man likväl nu, då man anser staten hafva god råd, tyckte jif att samma kommunikation bör förbättras. Sådant d kunde väl icke vara utan sin nytta, men man borde I b väl åtminstone icke bevilja mer dertill än som nöd!g ingigt behöfs, och för vinnande af nödig rättelse !a särutinnan borde utlåtandet återremitteras. Deruti instämde Sven Isaksson och Nits Majnussem från Calmare län, samt Asders Brismanr från Skaraborgs län. Owf Benjaminssor: Tör 40 år tillbaka var sundet så djupt. alt mindre farkoster derigenom kunde d passera, men nu vore det så uppgrundadt, att man d knappt kunde der framkomma med en jolle. Alven Ruberg lemnade sitt bifall till anslaget såsom behöfligt. Hade önskat, att Ståndets nu yttrade allmänna åsigt, att anslaget vid sådant förhållande icke bör förvägras, hade gjort sig gällande förut, vi c frågor om de för landets behof oundgängliga betof Anders Andersson ville upplysa, att han sett förslaget till ifrågararande arbete, och funnit det tillstyrkta beloppet dertill behöfligt. JO annes Johanssen från Götheborgs och Bohus län yttrade sig lika med Anders Andersson från Skaraborgs län. Aterremitterades. i 4:o Muddringsarbetena i Gölha elf, emellan Ströms kanal och Götheborg. Ståndet ansåg denna punkt icke erfordra någon dess åtgärd. : 25:o Hamnbyggnad vid Cötkeborg. Bifölls. 26:0 Uppmuddring af Nordre elf. Bifölls. på -——-— AR Mm — — 1 4 1 Östra Distriktet. ; 97:0o Amortering af ett för Linköpings hamnbyggnad och Stångåns uppmuddring upptaget lån. i Åtlerremitterades på förut anförda skäl. i 28:o Anläggandet af en hamn vid Wadstena: ; Anders Junnsson i Tuna från Östergöthlands län utvecklade i ett skriftligt anförande fördelarne af denna bamnanläggning. i Med honom instämde Nils Gust.sf Nilsson från ÖPstergöthlands län. M Gwstaf Pettersson från Östergötblands län yttrade sig äfven uti ett skriftligt anförande för nyttan afj detta anslag. Juhan O-of Widegren från Östergöthlands län instämde med Anders Johnsson i Tuna och Gustaf Pettersson. 2 RKutbery talade äfven för bifall dertill. 4 Återremitterades. ; 29:o Hamnbyggnad vid Lidköping. 2 von Zwi beryk och Dahilof intygade behofvet för denna stad af en hamn för dess sjöfart och handel, ej ailenast på Wectergöthland, utan på Wermland, Pahlsland och Dalarne med flera orter. Yrkade återremiss. b Deremot biföll Rucberg Utskottets afstyrkande afj anslaget, emedan Lidköping sjelf icke äskat detsamma. Hans Jansson, Henrik Hansson och Epsraim iLorsson från Eifsborgs län yrkade återremiss af enahanda skäl som förut. i Anders Andersson från Skaraborgs län yttrade sig lika med Rutberg, men var likväl ej emot åter-remiss. å Custaf Bernhard Appelqvist från Blekinge län erinrade, att andra dylika punkter såsom hamnanläggningen vid Wadstena. väl blifvit återremitterade, men att förhållandet dermed varit helt annorlunda, (emedan Wadstena erbjöd sig att sjelf tillen betyd. lig del deltaga i kostnaden. Y fkurlin vore öfvertygad att, om Utskottet till styrkt ifrågavarande anslag. Ståndet derå skulle hafva yrkat afslag lika ifrigt, som det nu syntes sifra för bifall, då anslaget af Utskottet blifvit af styrkt. 3 von Zwdiyb ryk ville upplysa, att största delen af Lidköpings innevånare vid ett sammanträde rörande bidrag till denna hamanläggning varit dertill ,enägne, men att afslaget från statens sida blifvit tillvägabragt endast gonom nägra få personer. föl Niös Posson från Södermanlands län fann det mest konseqyent att bifalla denna punkt så väl som -ue flesta andra, der Utskottet afstyrkt de begärda a anslagen. 3 Ruibsrg befarade, att då hvarken staden LidI köping eller orten deromkring varit för anläggninIgen af ifrågavarande hamn, staden och orten icke en gång skulle finnas beredvilliga att underhålla idensamma, om den af staten skulle bekostas, i hvilken händelse hamnen antingen skulle komma fatt genast efter anläggningen börja förfalla, eller zock staten blifva nödsakad att bekosta ej eHenast hamnens nybyggnad utan äfven dess underhåll. Bi öl! derföre betänkardet i denna del på degruneer, som von Zweigbergk anförde för afslag, då fråga var om understöd för de norra länen i riket. David Andersson från Hallands län kunde ej finna lämpligt att man trugade bort statens pennina:gar, då de voro ämnade till arbetsföretag som gagn nade serskilde orter, och desse icke sjelfva visade H sig benägne derför. j Deruti instämde en stor del af Stäåndets ledamöter. 3 Denna punkt bifölls. å Johannes Andersson från Skaraborgs län reserve rade sig. å 30.0 Hamnbyggnaden vid staden Hjo. ME LST SSV VEREPE d VA