Aftonbladet – 23 januari 1841, sida 1

by i F. BASTMANS uti huset Nr 9 i hörnet af Hornsoch Utdelning kl. 6 eftermiddagen. EET EET EE ANSE SST ST Hr Christicrsson, hvilken ansåg den skada, resand tillfoga vägarne, obetydlig emot den, böndernas sto ra forvagnar åstadkomma. Hr De Marc hade med sitt förslag icke åsyfta några slagbommars införande, uppehåll för resande eller hinder för landtmannen; utan endast en liter ersättning för den dryga väghållningsskyldigheten Det vore lätt för den resande, att på gästgifvaregårdarne utgöra denna obetydliga afgift och sjelf kon. trollera den genom anteckning i dagboken. Detfunnes ingen rättvisa i påståendet, att allmogen borde underhålla allmänna landsvägen utan ersättning. man skulle på motsatta sidan då leda sig till det re. sonnemang, att man icke kunde begära så breda vägar, ty allmogen kunde vä! berga sig med mindre breda och mindre väl grusade. Hr Ekholm ansåg äfven, att vägpenningar borde erläggas samt undanrödja de betänkligheter, som blifvit uppställda häremot, äfvensom mot kontrollerna härå; han yrkade återremiss af betänkandet, så mycket hellre, som BondeStåndet vidtagit en sådan åtgärd. Hr Rydin ansåg att Utskettet i denna sak gjort platt intet. Tal. kunde, i anledning af hvad som blifvit yttradt, icke inse af hvad skäl man fordrade vägpenningar af dem, som reste med skjuts, men ej af dem, som foro med egna hästar. Vägarne skadades lika väl, om man fore med egna, som med andras hästar. Talaron ville imedlertid gilla betänkandet. Diskussionen slutades med votering, deri betänkandet gillades med 98 röster mot endast 4, som voro för återremiss. Uti Onsdagens plenum förekommo några af Lagoch BerillningsUtskottens betänkanden, deribland det om Stämmoböter, hvilket bifölls. Vidare BankoUtskottets, i anledning af väckt motion om ett Lånekontors inrättande på Gottland c. Hr Lindström talade för återremiss af detta betänkande, emedan för orten vore lämpligare att, i afseende på inbetalningar till Diskonten under de tider, då kommuni kationen mellan Gottland och fasta landet vore häm: med, det finge förblifva såsom hittills, nemligen att man hos Konungens Beofallningshafrande finge insätta penningarne. Hr Hellsday yttrade sig ungefär i samma syftning. Hr Wern ansåg det i högsta grad af nöden, att ett eget låne-kontor inrättades på Gottland. Det vore skadligt, att penningarne insattes i Ränteriet just den tid på året, då de som mest vore behöfliga för invånarne. Hr Meåerg kunde ej gå in på ett låne-kontors inrättande på Gottland; sådant vore ej öfverensstämmande med Bankens säkerhet; instämde för öfrigt i Hr Stuarts reservatien, hvilken äfven förordades af Hr Geijer. Hr Lisdström instämde med Hr Were. Hr Helledey satte sig cmot låne-kontors inrättande på Gottland, på samma skäl, som Utskottet afstyrkt en motion från BondeStåndet, om inrättande af iåne-Kontor i de serskilda provinserna. Hr Wijk trodde, att Gotland skulle bli mycket mindre belåtet, om de föreskrifter, Utskottet i detta betänkande föreslagit, antoges, än om det närvarande förhållandet med inbetalningarne till Konungens Befallningshafvande finge fortfara; instämde för öfrigt i Hr Stuarts reservation. Hr Jacobi talade för inrättande af ett läne-kontor på Gottland. Betänkandet återremitterades slutligen. BONDESTÅNDET. Diskussionen om extra statsregleringen. (Forts. från gårdagsbl.) Vestra Distriktet. 23:0 Anslag till upprensning af Albrechtssund. Af 0:0f Brnjäminsson från Götheborgs och Bohus län inlemnades ett skrif-ligt anförande, deri han beskref nyttan af upprensningen utaf ifrågavarande sund. Deruti instämde IHars Janssan, Olaus Eriksscn och Johannes Jihanssor från Götbeborgs och Bohus län. Lars Larson från Elfsborgs län afstyrkte anslaget på vid första punkten anförda skäl eller att dylika arbetsföretag icke borde befordras anmorlunda an genom allmänna lån. Ansåg i allt fall beloppet för stort tilltaget. Afven Ha-s Jansson åberepade sin vid1:sta punkten uttalade allmänna åsigt om sådana arbetsföretag, som det nu ifrågavarande och instämde med Lars Larsson. Deremot talade Lars Resmusson från Götheborgs och Bohus län för anslaget, såsom icke allenast medförande nytta, utan äfven alldeles nödvändigt, ty derigenom kunde en inomskärs kommunikation bildas mellan Marstrand och Götheborg, så att fartygen kunde undvika att, såsom hittills måste ske, emellan dessa platser passera öppna hafvet. Olof Benjaminsson ville, anledning af Lars Lars. sons yttrande, att upprensningen borde befordras ge nom lån till den menighet, som deraf skulle draga fördel, erinra att, på sätt utlåtandet innehåller, egentliga nyttan af denna upprensning vore beräknar att tillskyndas staten, och att lån till någon menig het för detta ändamå! följaktligen icke kunde kom. ma i fråga. Nils Persson från Södermanlands län kunde ickt finna annat, än att detta anslag borde betydliger nedsättas, cnär sundet icke är mera än 2000 alnar långt. ton Zweigbergk ansåg medel dertill kunna tagas från tredje hufvudtitelns anslag och bestridde, att något större eller mindre belopp för deita ändamål må å extra statsregleringen beviljas. Deruti instämde vice Talmannen Pr Fritssor, med tillägg, att han ansåge upprensning kunna verkställas för en tredjedel af hvad Utskottet tillstyrkt. Anders Arderssom från Skaraborgs län: Upprensningen af Albrechtssund vore af största nytta och nödvändighet för försvaret af rikets vestra kust, ty om en fiende för närvarande skulle blockera Götheborg, vore denna stad stängd från all kommunikation med Nordsjön, hvilket deremot icke blefve fallet om nämnde sund upprensades, ty då kunde fartygen gå