pr KP SR dr EJ OT UIP BF Civ Jansson från Wermland. Lars Larsson från Elfsborgs Län ansåg det cj riktigt att Utskottets ledgmöter såsom förebråclser betraktat anmärkningarne, hvilka voro nödvändige för att komma till något resultat. vcn EwribOrck förklarade, att sedan hehofvet blifvit vitsordadt och undersökning cgt rum, han skulle vara den förste att lemna sin röst till nyttiva företag, men obetingadt gjorde han det icke. Man borde dessutom arfbida utgången af frågan om bankovinsten. Denna punkt återremitterades. 53:o Om urprensning af Sikforssarne i Piteå Elf. Härvid yttrade: Joran Ahdetasen Juneb ry från Norrbottens Län menade ifrågavarande anslag vara så mycket mera angeläget, som det redan för upprensningen nedlagda arbetet skulle blifra utan nytia, om det icke behörigen fortsattes och fullbordadra ledamöter yrkade återremiss af denna punkt på grund af de redan vid 4:sta punkten gjorde generella anmärkningar. Aterremitterades. 4:0 Om uppmuddring af Umeå Fif. Strindlund åberopade hvad han förut andragit. Återremilterades. 5:o Om inrättande af en Färja vid Ångerman-Elfven. Per Östberg från WesterNorrland yrkade återremiss, dels på grund af Strindlunds reservation, dels emedan underhållet af ifrågavarande färj-inrättning icke kunde bestridas af ortens invånare, äfven om de finge rättigheten att uppbära färjpenningar, hvilka inbringade obetydligt sedan ångfartygen medtaga de fieste resande. Ni!s Strindlund hänviste till sitt yttrande vid första punkten. Aterremilterades. 6:0 Om brobyggnad öfver Fjähls lilla Färjesund uti Indahls-Elfven. Biföl!s. 7:0 Om rensningar uti Indahls-Elfven. I anledning af förut gjorda öfver denna punkt rörande anmärkningar, beslöt Ståndet at densamma till Utskottet återremittera. 8:0o Om upprensning af 42 forssar uti Ljunga Elf. Erik Nilsson från Jemtland och Johan Erik Dohlb-ry från Wester-Norrland talade för bifall, med tillägg att Hafvyerö socken vore så fattig, att den icke kunde sjelf bidraga till ifrågavarande upprensning, som alltså finge af staten åstadkommas. Strindiund yrkade på förut anförde skäl återremiss. Med enahanda anmärkningar som nid första punkten återremitterades jemväl: 9:0 Om upprensning af Landaforssen wi Tjusna Elf och 40:o Om upprensning af Skärgården vid Söderhamn stad. Deremot bifölls o 41;o Om upprensning af Norrtelje Å. 19:le Om upprensning af inre segelleden till Stockholm vid det så hallade Eodjupet. Härvid yttrade: Petter Gabrielsson från Kronobergs Län yttrade sig uti ett skriftligt anförande i samma syftning som Ephraim Larsson (se Nr 9 af ATftonbladet) och då det vore upplyst att Kodjupet är 480 fot bredt och från 22 till 32 fot djupt, trodde han det icke vara någon så serdeles svärighet, att inkomma, om ock någon försigtighe t dervid mår ste iakttagas. Yrkar derföre afslag å denna punkt. Om farleden genom Kodjupet blifvit genom försänkningarne farlig för sjöfarande, så kunde detta hjelpas genom att vid de sänkta fartygen utligga lämplige signaler, hvartill kostnaden kunde bestridas af de för sådane ändamål förut beviljade ordinarie anslag. Om Bondeståndets pluralitet icke ville förena sig uti Tal: s yrkande, utan besluta den föreslagna upprensningen, så anhöll han att Ståndet mätte fästa uppmärksamhet derå, att kostnaden derföre icke måtte komma att i sin helhet drabba Statsverket, utan vederbörande Handelssocieter och Skeppsredare tillförbindas. att, om de vilja se företaget börijadt och fullbordadt, bidraga till detsamma med minst hälften af kostnad en. Skulle detta förslag icke heller vinna bifall, så yrkade han, att staten, på hvars bekostnad upprensningen skedt, förbehåller sig ersättning genom äläggande al en lämplig genomfartsafcift af alla de seglande och däckade fartyg, som efter upprensningen genomgå Kodjupet. I hyvilketdera af dessa sednare fallen som helst, Degärde han återremiss. Muits Person från Stockholms län ansåg deremot af alla upprersningar ingen vara af så stor vigt som den ifrågavarande. Man borde nemligen besinns, att om inloppet genom Kodjupet af hvarjehanda lätt uppkommande orsaker stängdes, vore kommunikationen med hufvudstaden Si öledes hindrad, hvilket blefve ett riksspektakel. Sedan inloppet vid Oxdjupet är försänkt, dertill en half million uppoffrades, vore det af så mycket större vigt att upprensa Iodjupet. — Petter Gabrielssons förslag, att de trafikerande böra hetala för genomfarten till Stockholm, vore ej med billighet öfverensstämmande, sedan det and:a naturliga inloppet vid Oxdjupet blifvit försänkt. Johan Aucust Zetterberg förenade sig med Matts Persson. Det föreföll honom besynnerligt att Storamiralsembetet först tillvägabragt försänkning af ett inlopp och nu begärt anslag till upprensning af ett annat; men det är imedlertid afvigt, attsamma upprensning verkställes, emedan kommunikationen till Stockholm derigenom underiättas, serdeles som det numera, sedan vår Östra granne genom verkställda pejlingar i skärgården erhållit fullständig reda på våra kustförhållanden, är alldeles öfverflödigt att af fruktan för samma granne bibehålla försänkningarne i Kodjupet. Lers Larsson från Elfsborgs län ansåg det vara utan ändamål att bevilja ifrågavarande anslag. Då försänkningen verkställdes, afsåg man dermed hufvudstadens försvar, och det kunde lätt hända, att eu des. Sirindiund från Wester-Norrland med flere anI