————— — ESO O— Hans Janssons yttrande vid början af diskussionen om extra stalsregleringen: (se M I af Aftonbladet). I allmänhet torde vid dessa anslags bedömande den princip böra följas, att då Rikets Ständer för närvarande äro sysselsatte med förslaget till en förändrad representation, då, i händelse detta vigtiga nationalarbete kan genomföras, en förändring inom förvaltningen måste blifva den oundgängliga följden; då de reformer, Svenska folket så länge fordrat inom nästan alla grenar af denna förvaltning, bärigenom måste kunna beredas, är det ej klokt eller nyttigt att använda betydliga kostnader på lappning af de nuvarande inrättningarne, innan man får afgjordt, huruvida de böra fortfara, och efter hvilken plan sådant bör ske. Dertill kommer, att då flera af dessa anslags disponerande skulle förtros åt regeringens urskiljning och samvetsgrannhet, bör regeringen först hafva gifvit några Prof på dessa egenskaper, — bör hon erbjuda några garantier för ett handlingssätt i nalional-anda, bör hon med gerningarne hafva bevisat, att hon Verkligen ämnar följa ett nytt system, i öfverensstämmels med tidens och folkets fordran, — ej helt makligt fortsätta det gamla. Intilldess hon sådant gjort, torde det vara för tidigt, att åt henne förtro mer än det aldranödvändigaste: och StatsUtskottet har sålunda, i min tanka, ganska rätt förfarit, då det dels nedsatt, dels helt och hållet afstyrkt åtskilliga af de anslag, regeringens propositioner äskat. Men vid dem, hvilkas beviljande det föreslagit, tyckes ännu ytterligare några betänkligheter yppa sig, och frikostigheten har gått längre, än som behöfts. Jag anhåller således, att vid några punkter i betänkandet få göra vissa anmärkningar. ter