En anmärkare i Svenska Biet har sagt, att han icke kan minnas, att de uttryck, som i Lördagens Aftonblad funnos anförda ur Prof. Atterboms skriftei om tendensen af aden konstitutionalitet, hvartill verlden nu sträfvar;, finnes i Atterboms skrifter, utar att citationen således blifvit falskt uppspunnen af Af. tonbladet, och detta har äfven Folkbladet upptagit med bifogadt omdöme öfver det skändliga m. m. i ett sådant handlingssätt. Ombömet vore verkligen riktigt, ifal vi härigenom hade fått en dementi. Aftonbladej skulle nemligen då vid detta tillfälle hafva gjort sig skyldigt till samma handling, hvartill Förf. af Publi citst och publicister m. fl. oupphörligt gjort sig skyldige mot den liberala pressen. Vi måste likväl anmoda den herrn i Biet, som icke kunnat återfinna dessa rader, att läsa om Hr Atterboms skrifter är en gång, och skulle det då ej lyckas återfinna de å beropade uttrycken, så skole vi åtaga oss att närma: re uppgifva stället. Anteckningen deraf gjordes jemte flera andra från samme författare redan för någon tic sedan, utan afseende på något användande då för tillfället, vid läsning i Prof Atterboms studier till filosofiens historia och system. Denna anteckning kan anmärkaren få se om han så behagar, och churu sidans nummer i boken dervid ej kommit attanmärkas, och tiden tyvärr ej tillåter att nu genas! blott för vederläggningen af ett yttradt tvifvel ånyo genomgå det digra arbetet, måtte detta utgöra ett mera bindande skäl, att det verkligen finnes, än anmärkarens oförmåga att påminna sig detsamma gör motsatsen sannolik. En stor mängd andra ställen af samma riktning och i en häftigare kunna dessutom öfverallt framdragas ur samma arbete, och vi skole kanske vid tillfälle framlägga åtskilligt deraf, samt då derjemte uppsöka ark och pagina afdet citerade, emedan det icke är vår sed att i likhet med upplysningsförfattaren och några andra vilja strida med diktade uppgifter mot våra motståndare. öns — 2 2