FJ HARGS få Vv APS FSRSSLF LARS ARUPMGJUIy ALSER med en stark flotta sökte bemäktiga sig Carlsten, hvilken ieke genom hvad kostnader som helst torde kunna göras nog stark, för att värja sig mot ett sådant anfall. Här hade man då sjelf arbetat honom i händerna, genom de kostnader, man nedlaggt på platsens sättande i försvarsstånd, och beredt honom tillfälle att äga den bästa hamn i Nordsjön, samt att äga den försvarad. Vi böra hoppas, att en ändamålsenlig plan för Rikets sjöförsvar innan kort skall lyckas göra sig gällande. När detta ämne i ett sam manhang med en förändrad försvarsplan både till lands och sjös förelägges Ständerna, och, serdeles vid flottans förvaltning, ett bättre hushålls-systeminföres, då först blir det tid att för detta ändamål bevilja nya anslag.s Yrkade återremiss. Deruti instämde Nils Persson från Södermanlands län, Sven Isaksson från Calmare län, Joåannes Johansson fr. Götheborgs och Bohus län, jemte en stor del af Ståndets öfrige ledamöter; hvarefter betänkandet i denna del återremitterades. 7:0 Till anskaffamde af Tel-graf-persedlar för användande i krigstid, jemte de i sådant afseende erforderli,a und-rsökningar. Bifölls. 8:0 Till kostnader för Iwstruktions-kompanrter vid indelda Infanteriet. Bifölls. 9:0 Till kostnader för indelda Armåeens öfrija vapnöfningar. Bifölls. Litt. B. 41:o Till ullbordande al ell under byggrad varande bestyckadt Anyfartyy, om 200 hästars kraft. Bifölls. . 2:0 Till anskeffande af ett bestyckadt Angfartys, om 300 hästars kroft. Bifölls. 35:0 Til upphandling af 72-pundiga Bomb-kanonr med projektiler för linisskeppen och de större fregatterne, samt till kanonslupars armering med bomb-kanoner. Bifölls. 4:0 För erforderliga förbällringar uti Båkcch Fyrinas-väsendel. Bifölls. 5:0 Till Dockbyggnaden i Carlskrona. Bifölls. 6:0 Til fuliberdarde af valterlednin, arne i Carls krona. Härvid yttrade: Lars Larsson från Elfsborgs län, ansåg ifrågavarande firetag böra från Statens sida understödjas genom lån till den ort, som af företaget skall draga nytta, och icke genom direkta anslag. Yrkade derföre återremiss. Deruti inståmde Olaus Eriksson från Götheborgs och Bohus län. Ola Jeppssen från Blekinge län biföll Utskottets i förslag, emedan ifrågavarande vattenledning blefve af största gagn, icke allenast för Carlskrona, utan äfven för dervarande militär-station. Deruti instämde Sven Isaksson från Calmare län, Niklas Jönsson, Per Jönsson och Nils Jeppsson från Skåne, Ulof Jacobsson från Södermanlands län, Lars j Pelltersson, m. fl. Lars Nilsson från Blekinge län instämde med Olaj Jeppsson, och trodde att ingen borde motsätta sig. ifrågavarande anslag, när man eftertänker nyttan, icke allenast för allt Kronans manskap, som genom staden stationeras, utan äfven för alla öfriga, hvari-: bland en stor del fattiga personer, hvilka måste kö-l: pa vattnet för sitt behof, som nu med vattenpråmar införes. Heurlin biföll ifrågavarande anslag, enär det vore tillförlitligen upplyst, att befordrandet af det ända-!. mål, för hvilket det vore tillstyrkt, vore af största! vigt både för staden Carlskrona och flottans der varande hufvudstation, samt staden till ändamålets befordrande betydligt bidragit. Deruti instämde Johan Olof Widegren och And:ers Jonsson i Tuna från Östergöthlands län. I samma syftning som Heurlin talade äfven Anders Andersson från Skaraborgs län, med hvilken Jan Erik Jansson från Wermland, och Anders Nilsson från Östergöthland instämde. Pehr Sahlström från Stockholms län biföll äfven; anslaget, då det vore upplyst, att Carlskrona, jemte flottans der varande hufvudstation, led brist på en så nödvändig artikel, som friskt vatten, och hemställde derföre till medbrodren Lars Larsson, huruvida det kunde vara lämpligt, att vägra bifall till förekommande af denna brist. Trodde det icke välbetänkt, att på sådant sätt utmärka sig för hushållning. Lars Larsson ville upplysa, att skälen för hans afslag varit, att arbetet afstannat, sedan Staten på denna vattenledning uppoffrat icke mindre än omkring 60,000 Rdr, och staden derjemte lemnat betydliga bidrag, hvilket bevisade fel i planen för anläggningen, och brist på ändamålsenlighet dermed. Hans Jansson biföll anslaget på de vilkor, Utsk. tillstyrkt, deruti äfven en stor del af Ståndets ledamöter instämde. Anslaget bifölls. 7:0 Till inventering af ekförråd.n i Carlskrona. Fredrik von Zweigbergk hade icke något emot det tillstyrkta anslaget; men ansåg bestämda föreskrifter, rörande dess ändamålsenliga användande, böra meddelas, innan det beviljades, så att icke medlen blifva disponerade, utan att någonting dermed uträttas — Deruti instämde en stor del af Ståndets ledamöter. Utlåtandet återremitterades. Litt. ce. Extra statsanslag för lättade kommunikationer och andra allmänna arbeten. Angående bildandet af en styrelse för allmänna arbeten, med hvad dermed har sammanhang. Peter Gabrielsson från Kronobergs län, skriftligen: hade funnit sig icke kunna dela Utskottets mening uti följande punkter, nemligen det af Utskottet tillstyrkta anslag af 44,000 Rdr Bko för bildandet af en styrelse för allmänna arbeten. Han ansåg de skattdragande hafva full rätt att för sina utgifvande dryga skatter pretendera, att regeringen drog omsorg för, att allmännyttiga arbeten ändamålsenligt ordnades och utfördes, men då Svenska Stats-machineriet redan förut vore så mångfaldigt inveckladt och dess embetsoch tjenstemanna-personal så oformligen stor i jemförelse med rikets folkmängd och dennas tillgångar, så ansåg han det också icke vara med en nödtvungen sparsamhetsgrund förenligt, att än ytterligare öka förvirringen och olyckan med förökadt inkräktande af växelbjulen uti Styrelse-machinen och med ökade kostnader för dess drifvande. — Trodde det nu ifrågaställda uppdraget böra lemnas till Ingenieurkorpsen, som under fredstid svårligen kunde hafva lämpligare sysselsättning som befordrade praktisk öfning i yrket. Under krigstid sade det sig sjelft, att de allmännyttige företagen finge hvila. Yrkar