Aftonbladet – 16 januari 1841, sida 2

Lars Larsson från Elfsborgs Län. De på stat uppförde så kallade förvaltningsoch ingeniör-korp sers personal syntes honom vara mer än tillräcklig för tillvägabringande af statens arbeten, öch det vore derföre ej obilligt fordra, att deras verksamhet öktes med de bestyr, som nu föreslagits böra af en serskild förordnad centralförvaltning omfattas. Afstyrkte Utskottets förslag i afseende så väl å aflöning till en centralstyrelse, som anslag till arfvode för en vid Marieberg anställande ytterligare lärare. Johan Freårik Dahllöf yttrade sig i hufyudsaken lika med Hans Jansson och Lars Larsson från Elfsborgs Län samt förklarade, att han icke kunde bifalla inrättande af ett nytt embetsverk, äfven af den orsak att någon gräns för tillökning i vår embetspersonal, när den af Regeringen ifrågasättes, icke skulle finnas, om Rikets Ständer vid alla dessa tillfällen lossade på pungen och för ändamålet beviljade anslag. Det tycktes Talaren som man med ifrågavarande förslag velat imitera Frankrike, som egde ett serskildt embetsverk för allmänna arbeten; men vi kunde ej i något afseende jemföra Sverige med detta land, som egde mer än elfya gånger större folkmängd, ett lyckiigt blidt klimat, och deraf följande andre förmåner framför vårt af en hård natur tryckta fädernesland. Afstyrkte Utskottets förslag. Deruti instämde Sven Isacsson från Calmare län, Spännar Johan Ericsson och Eric Andersson från Stora Kopparbergs län, Lars Larsson från Örebro län, Johannes Johansson från Götheborgs och Bohus län, Sone Persson, Per Jönsson, Nils Jeppsson och Niclas Jönsson från Skåne, Lars Pettersson från Blekinge län, Johannes Christoffersson från Kronobergs län och David Andersson från Halland. Mars Jansson ville, med anledning af hvad Lars Pettersson från Blekinge yttrat, anmärka att företag, som hade till föremål att befordra ökade kommunikations-tillfällen , otvifvelaktigt beredes en större industri, odlingsföretag och en utvidgad allmännare välmåga inom landet. De underlättade den enskilda förmågan och kringspridde penningar, hvilka eljest hopade sig här i landt till ringa håtnad för andra landsorter, Utgifter till dylika föremål vore vida bättre använde, än att slösa bort penningar på den så kallade stora flottan. Vidare hade den värde Talaren yttrat, att Götha kanal vore skadlig för de södra orterna, serdeles Blekinge. Det vore imedlertid ostridigt, att de fleste andra orter inom riket i mer eller mindre mån haft nytta af berörde stora anläggning, och Talaren gjorde sig förvissad, att de södra orterne jemväl, fastän mera indirekt, skördat fördel af kanalen; ty det låg i sakens natur, att formerne af ett statsnyttigt företag sprida sig till alla delar af riket på samma sätt som menniskokroppens helsa beror af de serskilda lemmarnes friska tillstånd. Deruti förenade sig I. F. Dahllöf, Magnus Fryckberg, Kylander och Per Hansson från Wermland med flere andra ledamöter. Nils Strindlund tillkännagaf, att han var bland de ledamöter i StatsUtskottet, som stridde emot ifrågavarande anslag, emedan han änsåg de dermed afsedde arbeten kunna tillvägabringas mera ändamålsenligt, om sakkunnige personar inom hvarje ort dertill användas. Ingenieur-korpsen skulle kunna användas vid afvägningar m. m. dylikt. Hade dock stridt fåfängt i Utskottet, ecmedan han hade till motståndare äfven sådane, som voro kandidater till tjenste-befattningar inom det nya embets-verket. — Afstyrkte således Utskottets förslag. Denna mening delades äfven af Johan Eric Jansson från Wermland, Olaus Ericsson från Götbeborgs och Bokus län: förenade sig med dem som yrkat afslag. Lars Pettersson: Ville i anledning af Hans Janssons mot honom rigtade anmärkningar, öppet tillkännagifva, att hvad han andragit finge stå för hans cen räkning, såsom grundande sig på åsigter dem han ej ämnade frånträda. Malts P-rsson från Stockholms län förenade sig med Hans Jansson både angående sjelfva saken och hvad serskildt blifvit af honom erinradt i anledning af Lars Pettersons yttrande. Denna punkt återremitterades. (Forts. följer.) STONER