Aftonbladet – 14 januari 1841, sida 2

Article Image
ringen vänder sig åt alla bål, för att fylla justitieministersplatsen, men möter öfverallt afslag, äfven af en sådan gammal, obetydlig byråmenniska, som Hr Richert, hvilken för kort tid sedan fick sig densamma tillbjuden., Ibland den konservativa pressens artiklar, anse vi oss böra citera, såsom ett jemförelsevis lofvärdt undantag från den vanliga tonen i kotteriets polemik, en artikel i Svenska Biet om tullväsendet. Detta beröm kan dock endast egnas åt tonen, men icke åt innehållet, som är affattadt uti den exklusivaste förbudsanda. Såsom bevis härpå må blott anföras, att i den fortsättningen som förekommer i denna dagens AM, och hvilken omtalar Englands tullagstiftning, citeras först hvilka artiklar äro i England förbjudna till införsel, nemligen lefvande djur, kött, vissa slags fisk och tobaksstjelk, derefter exportförbuden, som angå machinerier för bomulls-, linneoch yllemanufakturer, vidare de höga tullarna på kolonial-varor m. m., och derpå utropar författaren: Så skydda Engelsmännen sitt jordbruks och sina koloniers intressen, och med -så orimligt höga tullafgifter belastas utlänningen. Dessa två med kursiv utmärkta ord synas väl likasom gifva tillkänna, att förf. sjelf anser Englands tull-lagstiltning i de anförda delarna orimlig; men denna förmodan har han tillintetgjort, då han, åtminstone indirekt, åberopat det Engelska skyddssystemet. Nu är det likväl en allmänt bekant sak, att hela den nyare skolan af statsmän i England, och hela det antiaristokratiska partiet på det högsta ogilla det orimliga förbudssystemet, och å andra sidan är det precist samma förhållande der som här, att de klasser, som en gång blifvit gynnade med fördelar genom förbud, elier porimligt höga tullar, gerna vilja behålla dem qvar i det längsta, samt streta emot, steg för steg, äfven de billigaste reformer. Hvem känner icke hvilket motstånd ministern Huskison år 4823 hade att uthärda i detta afseende, då han ville tillåta införseln af franska sidenvaror, och huru han äfven då i några Toryblad nedskälldes såsom opatriotisk, köpt af utlänningen m. m., oaktadt det sedan visade sig, att sidentillverkningen i England steg just i följd af införseltillåtelsen? Hvem har icke likaledes läst om de talrika klagomål, möten och petitioner, som föranledts af den höga tullen på spannmål och trävaror samt förbuden mot boskapsinförs sel? Och kan väl någon nu mera betvifla det ändamålsvidriga uti de Engelska förbuden mot vissa machineriers utförsel, då erfarenheten visat, att just dessa förbud gifvit anledning till sådana machineriers tillverkning i stort, i Belgien, af Engelska arbetare, och till den uppblomstring, som det Cocherillska etablissementet i Seraing vunnit? Det oaktadt har det blifvit ett slags jargon. eller tro hos många här i Sverige, att Engelsmännen i allmänhet, äfven de liberalaste, endast vilja hafva liberala tullsystem i andra länder, men icke i England — och detta insinueras äfven i Biets artikel. Så resonerar man emot kända och erkända fakta. Med afseende på denna frågas närvarande ställning här i Sverige förnya vi för öfrigt nu endast den förut gjorda erinran om det falska och machiavellistiska uti prohibitisternes försök att framställa sina motståndares bemödanden så, som ville de lossa på alla band och tillintetgöra allt skydd för de Svenska näringarna, då det likväl icke finnes någon enda, som icke velat bibehålla en sådan skyddstull å utländska varor, att de nu, efter det liberala systemets åsigt skulle utgöra ett tillräckligt skydd för de inhemska näringarna. Ett sådant förfarande å prohibitisternes sida må väl kallas taktiskt, emez dan de dymedelst gifva sig sjelfve den positionen, som om de företrädesvis, ja till och med uteslutande, skulle representera fosterländska önskningar och intressen, men motståndarne deremot utlänningens, ehuru förbuden skulle lända till förmån endast för en 300-del af folkmängden i landet; men icke kan det kallas ärligt, eller att endast diskutera i sak, hvartill icke kan höra, att ställa motståndarnes argumenter i en falsk dager. — —tE——— —— I anledning af en uppgift i Aftonbladet för den 22 Decemher. att Reseringen tillagt Postin

14 januari 1841, sida 2

Thumbnail