ringssättet m. m., hufvudsakligen för att bevisa, ati Dalarne är ett stort landskap af vigt för riket. Tal sökte visa, att det isynnerhet var bristen på kommunikationer, som föranledde den ofördelaktiga ställning, hvari Dal-folket sig befann; han hyste den öfvertygelsen, att Staten borde öfvertaga ett arbete a! så allmän nytta, som ifrågavarande, emedan om enskilde öfvertaga kanalbyggnadena, ville de hafva ränta på sina penningar och kapitalafbetalning samt ersättning för kanalens underhå-l, hvaremot om Staten öfvertoge verkställigheton, så inskränkte man sig till administrationsoch underhållskostnaden. I händelse företaget öfverlemnades åt ett bolag, önskade Tel., att man måtte bestämma en taxa, emedan kanalen eljest genom för höga afgifters påläggande skulle kunna blifva onyttig. Härmed instämde Hr Lindblad. Hr Petre tog sig af Hr Westlingers statistiska uppl gifter anledning att återkomma till sin vid början af riksdagen afgifna motion om Dalarne, och dess behandling utom representationen. Kgl. M:t hade neml. infordrat upplysningar från Kon. Bef:s hafvande i Stora Kopparbergs län i anledning af samma motion, hvilken blifvit införd i Sverges mest spridda tidning; men Landshöfdingen, som förmodligen ansåg att han icke officie!t kunde erkänna endyltk kommunikation förklarade, aft han saknat tillfälle att göra sig om motionens innehåll närmare underrättad. Detta kunde tjena till bevis på det lojala nitets sätt att vårda embetsmannavärdigheten. Ingen Landshöfding borde dock kunna neka, att då de skarpaste ortodoxer kunna läsa sjelfva kättarnes skrifter, borde äfven K. Mi:ts Befallningshafvande kunna taga kännedom om den tidning, som hittills varit för Sverges allmänhet begärligast. — Det hade icke gått bättre med Hr Wern, som afgifvit en motion i enahanda syftning, i afseende på Wermland. Detta föranledde på K. M:fs befallning en skrifvelse till Landshöfdingen i Wermland, hvilken afgaf en förklaring, lika egen, besynnerlig och skrufvad, som den från Stora Kopparbergs län. Detta exempel innefattade bevis på tonen mellan regering och ecmbetsmän. Hvad Gråda kanal beträffade, hade till densamma anslagna medel blifvit använda till Götha kanal; man ägde således anspråk på dessa medels erhållande från Götha kanal; denna summa vore likväl obetydlig för det stora arbetet. Intet företag kunde vara af större nytta för Dalarne än denna kommunikations öppnande. Det vore nödvändigt, att representationen toge något initiativ härutinnanr. Tal. återkom derefter något ytterligare till Strömsholms kanal, och förnyade sitt förslag, om en half million till denna kanals reparerande. Hr Lungenberg ville uppläsa åtskilliga handlingar, som han inlemnat i afseende på Strömsholms kanal, men afstod derifrån på Hr Werns hemställan, hu: ruvida det icke lämpade sig bättre att uppläsa dessa i Utskottet än i Ståndet. Punkten återremitterades. Bland de återstående punkterna väckte den 20:de, anydende anslag till usdersökning om val: nkommunikation mellan Ijelmaren och Venern längsta diskussion. Hr Wern erhöll först ordet. Han hade önskat, att, då detta företag är det största af de nu ifrågakommande, Utskottet gjorde sig större möda att härom mera forska. Genom nämnde kapital skulle man åtkomma millioner, som nu ligga ett dödt kapital i malmer, uti norra trakter och andra bergstager, från hvilka man genom denna kanal skulle få kommunikation med hafvet och aägsga skogsprovinser. ot : Hr Wedbery ansåg äfven, at då man ,bifallit anslag till många smärre företag, borde man äfven finna angelägenheten af detta; och sedan ttt enskildt bolag lemnat 4000 Rdr till undersöknångar, men en lika summa behöfdes. ännu deftll, borges Rikets Ständer apslå denna. Dessutom yrkade Tal. att 4 :, nNllion måtte afsättas till understöd för WLifvande bolag. Hr Berylund instämde. s s Hr W:jk ansäg äfven, att ett.företag, som deita, borde gynnas, och trodde att för ändamålets vinnande det vore rättast, watt ett bestämdt anslag under vissa år skulle ånvisas.s Hr Halling. Om han 8 oriktist fattat hvad som förekommit, hade Utskottet gått så långt mRotiofdiy föranledt; ty denna innesöll en begäran Fra understöd till undersökniggars anstäkgnu Att Utskottet skulle gått längre,o8h disponerat öfver millioner för detta företag naearit oriktigt handladt och nog mycket begärdty Hr Öre Mtirtimde. Hr Rydin kunde bevilja något anslag i detta fall, ehuruväl nyttan af företaget icke kunde bestridas; men denna kanal skulle konsumera alla öfverskott, så att inga blefvo öfriga för smärre företag, för öfrigt egde vi Götha kanal, som så betydligt underlättade kommunikationerna inom riket. Hr Petrå. Framställningar om nya kanaler voro olyckligtvis mindre populära. Det vore derföre att önska, det fullständiga kostnadsförslag i förväg upprättades, samt att enskilde tillförlitlige personers inträde i bolag till anläggningens befrämjande lemnade staten en garanti derför att verkställighet följer åt hvad en gång varder utfästadt, samt att försök aldrig ifrågakomma, att från staten rycka ett högre biträde, än det som en gång eller i förstone kan varda för ifrågavarande synnerligen nyttiga anläggning utfäst. Tal. ansåg derföre, alt de som närmare intressera sig för denna anläggning borde, så vidt ske kan, å vriori bilda ett i förrberörde syftning organiseradt bslag. Så mycket mindre hinder borde möta dereMot, som den ort, hvarigenom kanalen kom att flyta, vore måhända en bland de bättre lottade. När detta fösiggått, kunde regeringen och representationen bävre verka för ett företag, hvilket otvifvelaktigt skuhe utöfva största inflytande på näringslifvet i allmänhet. Man kunde icke nog beklaga att den stora kanalen fått sin sträckning från Wenern till Wwettern 1 stället för Hjelmaren, hvilket vore ett stort statsekonomiskt misstag. Hr Geijer förenade sig med Hr Pete. Hr Bayge. Något beslut i afseende på denna kanalanläggning kunde icke fattas innan, undersökning och utredning föregått. Handelshuset Broms hade till densamma lemnat 4000 Rdr, men det erfordras en