Aftonbladet – 13 januari 1841, sida 2

gjordt genom Ständernes förut fattade beslut vid ordinarie Statsregleringens uppgörande och utsättandet af nästa Riksdags början till år 1845. Frågan om extra Statsregleringen kunde så mycket mindre lämpas hit, som något stadgande i grumdlagen derom icke finnes, i fäljd hvaraf Ständerna ingalunda saknade rätt, att bestämma tiden derför till tre år. i Deruti instämde Anders Nisson från Östergöthlands län, Etik Norbery, Anders Larsson, Jan Anderssos och Olof Olsso. från Westerås län, Otf Jububssen från Södermanlands län, Anders Larsssn från Upsala lån, Jozanm Auywst Zetlerberg och Per Saklitröm från Stockholms län m. fl. Ole Jeppson från Blekinge län erinrade, det han ingalunda yttrat, alt grundlagen blifyer öfverträdd, i händelse extra Statsregleringen kommer att beIstämmas endast för tre år, utan hade endast uttryckt den mening, att motivet för Utskottets tillistyrkande i detta afseende vere besynnerligt, och denna mening kunde han af det skäl han förut nämnt, icke frångå, hvarföre han ock hemställde, att Utskottets utlåtande i denna del måtte återremitlteras, för att i denna del blifva annorlunda redigeradt. Deruti instämde 007 Iindback från Hallands län, fars Borytlesom Och Per Jönssen från Skåne, Lets Peltevsson från Blekinge samt Per JömssOn och P-ter Per som från Calmare län. Piter Parseon i Adelfors från Jönköpings län hade inom Utskottet deltagit uti dess nu ifrågavarende tillstyrkande, och önskade uppriktigt att detsamma måtte, på de skälsom derför äro anförde, af Ståndet bifallas. Andere Trysen från Östergöthlands län, var förekommen af Dahllöf och Nils Persson från Söderinanland samt tillade, att Regeringen så mycket mindre kan bringas i förläågenhet derigenom, att extra statsanslagen endast beräknas för tre år, som, i händelse längre tid kommer att förflyta innan nästa Riksdag, det, enligt de i utlåtandet antydde grunder, berodde af Regeringen sjelf att under tiden emellan Riksdagarna fördela de i extra Statsregleringen beviljade anslag, blott desamma för de af Ständerna afsedda ändamål användas. Peter Jönsson från Jönköpings län yttrade, det så väl han, som hvar och en annan bland Ståndets ledamöter visste, att något stadgande rörande extra Statsregleringen i grundlagen icke finnes; trodde icke, att hans yttranden kunde föranleda till den förmodan, att han skulle vara i okunnighet härom. Hade endast, såsom bevis på oantagligheten af Utskottets tillstyrkande, åberopat Ständernas beslut om tiden för nästa Riksdags början, och ansäg de af Utskottet uttryckte motiver för detta tillstyrkande vara desto olämpligare, som deri temligen tydligt yttras, att afsigten med tillstyrkandet vore den, att Kongl. Maj:t derigenom skulle tvingas, att efter tre års förlopp sammankalla Ständerna till Riksdag. Kunde icke inse nyttan af täta Riksdagar, och trodde att man åtminstone icke, emot grundlagen, borde föranleda sådane. Hemställde, att tiden för anslagen antingen må bestämmas vid hvarje punkt serskildt, eller först efter det hela betänkandet blifvit genomgånget. Johannes Chris offerssor från Kronobergs län ansåg, att då de af Utskottet tillstyrkte anslagssummor icke voro större, än som för de afsedda ändamålen behöfves, det kunde vara likgiltigt om de på tre eller fem år fördelas; dock syntes det honom mest öfverensstämmande med grundlagens anda, att de beräknas för så lång tid, som emellan Lagtima Riksdagarne borde äga rum. Henrik Andersson från Örebro län föreföll det som man uti ifrågavarande ämne ville fästa sig mera vid de af Utskotten uttryckte motiver, än vid sjelfva saken; och då somliga anslag blifvit tillstyrkte för fyra och till och med för fem år, kunde han ingalunda antaga, att Utskettet ovilkorligen föreslagit, att anslagen å extra Statsregleringen endast för tre år skola beviljas. Gustaf Bernard Appelqvist från Blekinge län trodde, att då Ständerna redan beslutat, att nästa Riksdag skall taga sin början år 48435, det vore dem mest värdig, att extra Statsregleringen till nämnue tid varder beräknad. Denna åsigt gjorde sig gällande på den Utskottets afdelning, der detta ämne först behandlades. Biträdde densamma då, och kunde nu icke annat än dervid förblifva. Anders Andersson från Skaraborgs län erinrade, i anledning af några ledamöters yttranden, att de nu för tre år beräknade Stats-anslagen skulle kunna på fem år fördelas, det sådant, enligt hans öfvertygelse, komme att medföra den största misshushållning; åtminstone skulle detta blifva fallet med det för Carlsborgs fästning beviljade anslag af 450,000 Rdr, ty med mindre än 50,000 Rdr årligen kunde fästningsarbetet derstädes och pionierkorpsens underhåll icke bestridas. ans Janssen från Elfsborgs lån yttrade, att det väl vore sannt, att Ständerna beslutat, det nästa lagtima riksdags början skall inträffa år 1845, men då det berodde af Kgl. M:t, att dessförinnan utsätta urtima riksdag, kunde man ingalunda taga för säkert, att riksdag icke förrjän 4845 komme att hållas. Erinrade, i afseende å de rörande gevärs-fabrikationen åberopade kontrakter, att desamma blifvit ingångne långt innan frågan så väl om tiden för nästa riksdags hållande, som extra statsregleringens uppgörande, väcktes, och att dessa kontrakter följaktligen icke kunde på samma frågas utgång inverka. Lars Larsson från Elfsborgs län anmärkte, att det under diskussionen vore upplyst, att Utskottet, vid bestämmandet af tiden för extra statsregleringen, mindre fästat sig vid det derför uttryckta motiv, än Rikets Ständers rätt att uppgöra denna statsreglering för hvilken tid som helst. I afseende å de anslag, som årligen erfordras såsom t. ex. för gevärsfabrikationen, trodde han de föreslagna beloppen gerna kunna fördelas på de fyra år, som förflyta innan nästa lagtima riksdag; ty då till nämnde fabrikation för innevarande år endast blifvit anslagne 36,000 Rdr och fabrikationen ändock kunnat fortgå, måste väl de nu tillstyrkte 480,000 Rdr för de kommande fyra åren blifva tillräcklige. Petter Jönssom från Jönköpings län erinrade, att kontrakter rörande gevärsfabrikationen blifvit ingångne redan år 4756, och att desamma följaktligen äro äldre än, icke allenast frågan om extra statsregleringen och nästa riksdags hållande, utan ock sjelfva Förenade sig i hvad Rutberg yttrat, och -— oo or EE en HS ARN