Aftonbladet – 11 januari 1841, sida 2

MNarksamnet på TIKSGAaRCR. In Sadan Ullaragelse, väl värd att ihågkomma, passerade vek i Lördags och bestod egentligen i följande: Uti den vigtiga frågan om näringsfriheten hafva, såsom vi förut berättat, RiksStåndens pluraliteter bifallit ett betänkande af EkonomiUt skottet, som egentligen endast går ut på att hos Konungen anhålla, att lagstiltningen öfver detta ämne snart måtte komma i ett regleradt skick. Såsom motiver till denna, i afseende på riktningen af representationens åsigt i saken obestämda begäran, hade likväl Utskottet framlagt en berättelse om allt hvad föregående Ständer vidgjort i samma ämne, hvaraf kunde slutas, att Ständerna endast behöfde fästa Konungens uppmärksamhet derpå, för att lemna åt styrelsen all den ledning, som den från Ständernas sida behöfde i en sak, hvilken tillhör den ekonomiska lagstiftningen, och deri Reg. anses och sjelf förklarat sig hafva ensam beslutande rätt. I öfverensstämmelse med detta betänkande hade ock ExpeditionsUtskottet uppsatt den underdåniga skrifvelsen. Då denna första gången föredrogs, gjordes imedlertid hos Adeln en och annan anmärkning emot redaktionen af några serskilda uttryck. Nu tillgår med ExpeditionsUtskottets Förslag till underdånig skrifvelse så, att de justerås först hos Adeln, skickas derifrån till Preste-4så tilll Borgareoch sist til Bondeståndet, hvåvid de anmärkningar, som tilläfventyrs göras i ett eller annat Stånd, itfölja, antecknade medelst protokollsutdrag å der så kallade löparen. Så hade äfven de nyssnämnda anmärkningarna gått från Adeln till Presteståndet, och ett förnyadt förslag hade nu kommit från Exp. Ut skottet, hvilket i Lördags föredrogs hos Adeln Men härvid hade inträffat, att Utskottet uteslu tit tre hela sidor af det förra förslaget, hvari genom den underdåniga skrifvelsen förlorat de hufvudsakliga af den karakter, som låg i de ursprungliga, af Stånden bifallna betänkandet eller att lemna Regeringen en faktisk erinrar derom, alt Ständerna ansåge sig hafva redar förut tillgjort i saken hvad för dem erfordra des. Emot denna uteslutning hade likväl ord föranden Grefve af Ugglas reserverat sig i Ut skottet och jemte honom yrkade nu några an dra ledamöter, förnämligast Grefve Frölich och Frih. Hugo Hamilton, att motiveringen enlig den förra skrifvelsen skulle qvarstå. Häronr hade redan debatterats i nära två timmar, di en oväntad upplysning kom i dagen. Grefve Frölich stödde nemligen sin begäran bland an nat på den förmenta tankan, att Bergareoc! Bondestånden hade bifallit den förra redaktio nen, och hade redan begärt votering, då el ledamot i Utskottet, Baron Rehbinder, förkla rade, det Grefve Frölichs förmodan om ett så dant bifall vore ett misstag, emedan den först skrifvelsen aldrig varit föredragen i Borgare och Bondestånden, utan gått direkt från Preste ståndet tillbaka till ExpeditionsUtskottet, som på grund af dessa Stånds anmärkningar, uta! vidare omständigheter, tagit ihop med och förän drat förslaget. Efter denna upplysning, som visa de, att ett groft förbiseende i formen skett vic frågans behandling 1 Utskottet, hvarom likvä der lärer debatterats i flera timmar, skull man väl trott, att hela öfverläggmngen tills vi dare bordt afstanna och alltsammans skicka tillbaka att få gå sin gilla gång. Detta yrkade ock -nu, såsom econtrapropositionm, af Grefve Frö lich; men, hvad tycks, Hr Landtmarskalkei fällde klubban i bordet, och vägrade sedan pro position derpå. Detta hade till följd, att fler ledamöter, bland andra äfven Grefve Horn, för klarade sig icke kunna deltaga i en sådan vo tering, och jemväl aflägsnade sig. Kommentarier häröfver synas öfverflödiga. — Samma dag inträffade ett par andra räl kuriösa omständigheter; den ena att Hr Pryt väckte motion om en tillökning i anslaget ti tullbevakningen med 400,000 Riksdaler, elle tillsammans en million, för att vidmakthålla d förbud, Rikets Ständer bibehållit i Tull-taxa (men emot hvilka Hr Prytz opponerat sig), oc att H. Exc. Grefve G. Löwenhjelm ville hafva 4 till 42 ångfartyg att ständigt kryssa i Sunde och utanför kusterna, hvarjemte samme ledamc föreslog en utsträckning i rättigheten till husvis tationer, äfven till enskilda. Om dessa motic ner, jemte hvad om dem yttrades, skole vi morgon lemna en något omständligare upplys ning. — På eftermiddagen beslöt Ridd. och A deln, i bränvinsbrännings-frågan, uppå Bonde Ståndets inbjudning, att jemka sitt förra beslu icke till likhet med BondeStåndets, men likvi till nedsättning af beskattningen från två skil till en skilling kannan. —— —— H — Såsom svar på de många förfrågningarn när Riksdagen kommer att slutas, spridde sj för några dagar sedan ett rykte, att Regeringe skulle vara sinnad låta afblåsa den i medlet : Mars. Dagligt Allehanda i dag vill hafva hör att man härom inom kort skulle hafva att föl vänta en Regeringens skrifvelse, med underrät telse att afblåsningen kommer att ske den 20 nyssnämnde månad. — Chefen för Landtförsvarsdepartementet, H Statcsrådat Grefva Mörner har nu återkomm