Aftonbladet – 9 januari 1841, sida 4

till Daaben? af Skomager J. A. Hansen i Slagelse. ; 63 S. 8 — Erindringsblade, Digte af C. Westerholdt. 143 Ark. 4 Rd. — Eventyr og Fortellinger for videlystne Börn, udg. af Julius. 460 8. 42. 356 sk. — Salonen, redigeret af G. Siesby. I. 5. 90 S. 42. 32 sk. — Italienske Folkesange, samlede af H. Rung. 4 Rd. 48 sk. — Bidrag til Kundskab om de dansko Provindsers Tilstand i oekonomisk Henseende. XIV. Sorg Amt; ved Sogneprest P. Duus. 20 !V, Ark. 8. 4 Rbd. 32 sk. Landhuusholdningsselskabet. i Kaffe af Hvitbetor. Den som gifvit akt på hur vissa värderade jord bruksprodukter t. ex. potates, efter hand befinnas användbara till allting, måste länge hafva väntat att ändtligen få höra, att hvitbetan, som duger till så mycket annat, äfven duger till kaffe, så mycket hellre, som den ger socker, eller den ena oumgängliga ingrediensen i den angenäma dryck, som sjelfve prohibitisterna icke skulle afsåga sig, om den än vore förbuden. Dessulom finnes för ingenting så många surrogater, som för kaffebönan. Till kaffe duga hvete, råg, korn, hafra, ärter, vicker, lupiner, cikoria, svärdsliljefrön, potates, lejontandroten, etc. etc., till och med hvitbetans nära anförvandt, moroten. Ingen af dessa har ännu med förmån kunnat begagnas till socker; det var hvilbetan förbehållet att, så lillsägande, förena både kaffe och socker i en person, och det i cn rätt passabel proportion, så alt, om man drar upp en hvitbeta på 4 Lisp,, har man deraf 4 skålp. kaffe och 4 skålp. socker, hvilket sednare är precist lagom, i betraktande deraf, att hvitbelskaffet ej är så: starkt som det arabiska, men utan tvifvel så mycket sundare. Hela verlden känner redan: hur sockret tillverkas, men man skall finna, att kaffets preparalion är ännu enklare. Sedan nemligen hvitbetan blifvit pressad eller befriad från den saft, hvaraf sockret kokas, så tager man den torra återstoden eller drafven och rostar den, alldeles som man rostar andra kaffesurrogater. Afkok härpå lemnar ett det aldra oskyldigaste kaffe N:o 4, som skall vara rält välsmakande och i synnerhet helsosamt för prohbibitister, samt stärkande för patriotismen. Detrekommenderas härmed hos Sv. Minerva, som par politique tagit värfning i prohibitismens leder: elt par spilkummar på nykter mage skall ofelbart drifva gikten ur hennes vördnadsfulla fot. Det andra beredningssättet består deri, att man till den urpressade drafven sätter 414-10 i vigt kaffebönor — cen böna mer eller mindre gör intet till saken — och rostar denna blandning; detta ger ett godt kaffe N:o 2, som derjemte har en stark smak och lukt af det utländska, och derföre torde böra rekommenderas hos dem, som stå på öfvergång eller återgång och sålunda haltal på båda sidor; det återställer ofelbart jemvigten. Ehuru tvifvelakligt det torde förefalla en och anannan, lärer likväl den sednare sorten med förmån kunna begagnas. Man har dermed anställt försök i Lund, och tror sig dervid hafva funnit, att tillsatsen al hvitbetsdraf vid kaffebönans rostning uppsuper den eljest förflygande oljan, och således ger kaffet större dryghet. Prof af sålunda rostad kaffemassa har blifvit sändt till hufvudstaden och hade ganska väl bibehållit kaffelukten, och då bruket deraf icke ååsyftar att fördyra kaffets bruk, utan snarare att genom en besparing i tillredningen göra njutningen tillgängligare för den mindre förmögna mängden, synes det väl värdt uppmärksamhet.! En i landtbruket kunnig person uppgifver, att man af ett tunland jord kan påräkna 2000 lisp. hvitbetor och deraf 2000 skålp. socker och 2000 skålp. kaffesurrogat. : — Portativ båt. I Hertigens af Orltans, Franska ministerns för allmänna arbetena och flera andra personers närvaro hafva försök nyligen blifvit anställde med en af Leclerc uppfunnen portativ båt. Denna båt vägde endast 200 kilogram (470 skålp.) Den utsattes i vatten med lättbet af 4 man. Ett detachement af 43 soldater, med vapen och bagage, samt några sjömär gingo om bord. Båten rörde sig som hvarje annat fartyg af dylik konstruktion, men den stack mindre djupt i följd deraf, att den väger vida mindre. Båten uppdrogs sedan på land, utan svårighet, söndertogs och inlades i en låda, bildad af några delar af sjelfva fartyget. Denna låda var 2 meter (6 fot 5 tum) lång, 70 centimeter (2 fot 3 tum) bred och 90 centimeter (3 fot) hög. Denna operation verkställdes på 24 minuter. Ungefär lika lång tid erfordras för att åter uppsätta båten. Den har gjort flera resor, lastad med 28 ända till 35 fat vin, och uthållit en svår storm på Seinen. Man har söndertagit och uppsatt den 44 gånger utan att båten deraf lidit den minsta skada. Fördelen af denna uppfinning inses lätt för floder, som hafva ett lågt vatten och der uppgåendet är svårt och kostsamt. Det kostar t. ex. 500 francs att föra en båt från Paris upp till Auxerre, eller 7500 francs för 435 båtar. Leclerc skulle deremot taga sönder 14 af sina båtar. lasta dem i den 45:de och dernå för