Aftonbladet – 9 januari 1841, sida 2

—— tre—— EKommaersekollegii berättelse om fabrikerna och manufakturerna i riket år 48539. (Forts. fr. Tisdagsbl.) 5:0 Sidenfabrikerna utgjorde år 41839, 46 stycken eller lika många som år 4838, och tillverkningen uppgick till 437,0014 alnar diverse siden-alngods samt 4106,627 st. dukar, hufvor och mössor, värderadt till 494,4314 Rdr. Fabrikationen öfversteg den för år 4838 med 3,999 alnar väfnader och 8,195 dukar. Af sammet tillverkades endast 650 alnar och af felb 462 alnar. Den betydligaste sidenfabrik är bolagets Mazer Komp. i Stockholm, hvarest tillverkningen uppgick till 33,108 alnar sidentyger och 14,050 dukar, i värde 99.821 Rdr. Värdet å de införtullade utländska sidenoch halfsiden-väfnader, hvaribland 637 sammet och 1,500 I felb, utgjorde 2357,504 Rdr, hvilken summa öfverstiger importen år 4838 med 48,3554 Rdr. Af silke importerades år 1839, 27,826 B, eller 1,9435 I mer än nästföregående år. 6:0 Band-fabrikerna, 14 till antalet, hafva år 1839 åstadkommit en tillverkning; af värde 45,194 Rdr. Fabriksidkarne Casparson och Tillman lemnade de största tillverkningarna, i värde, å den förra till 42,651 Rdr och å den sednare till 44,798 Rdr. Samma år införtullades 9,338 band af alla slag, värderade till 420,805 Rdr, och öfversteg såluiida import-qvantiteten år 1838 med 1,347 tb. 7:0 Kultuns-Iryckerierna. Ar 1839 verkställdes, vid de här i riket befinthga 9 inrättningar af detta slag, tryckning af 37,636 alnar kattuner och 144,770 T shawlar, dukar och klädningar. Tryckningsvårdet å alltsammans är uppgifvet till 76,094 Rdr, eller 34,945 Rdr mer än å tillverkningen år 41838. Bland alla kattun-tryckerierna var fabrikationen betydligast vid J. Pinei enkas fabrik i Götheborgsoch Bohus län, hvarest den uppgick i värde till 28,322 Rdr. . Enligt tull-specialerna införtullades år 4839, under benämning ospecificerade tryckta bomullsväfnader, 22,290 alnar, samt af dukar 92,861 qvadratalnar. 8:o Färgerierna. För färgning af väfnader och garn vid de i riket befintliga 347 fabriker af nämnde slag, har färgeri-lönen uppgått till 457,425 Rdr. I Norrköping, Borås och Stockholm samt vid Fabriksidkarne Röhs Brusewitzs garnfärgeri i Githeborgsoch Bohus län var år 1839 den betydågaste färgning. o 9:0 Secker-raffineringsverken, voro är 41839 till antalet 235, fabrikationen 7,303,424 t socke och 5,150,188 I sirup, alltsammans i värde 2,(25,765 Rdr; och förstnämnde år öfversteg den åretnästförut åstadkomnaZmed 539,023 EF, men af arup Var nära lika. 2 De största qvantiteter socker och sirvP bereddes sistlidne år: vid Grosshandlanden D. Carnegies spekerbruk i Götheborgsoch Bohus lär; 2,096,086 tE; vid bolaget L. E. Magnus KomP?. Taflinaderi i Götheborg, 4,407,951 I, samt vid Fabriksidkaren C. Björlings i Stockholm, 662,w6 T; hvarjemte vid ett i Landskrona anlagdt sekerbruk 36,135 socker och sirup af hvitbetor. . . Importen af rått, oförädlad! socker uppgick till 13,641,870 och öfyersteg införselsäbeloppes är 48358 med 496,046 B. AA Ehuru en icke obetydlis tull-ersättning ärj medgifven vid export af inon riket förädladt socker, uppgick likväl utförselsqvantiteten af socker-fabrikater år 1839 till encust 3,495 S I hvad mån exporten af denna vera under den sednare tiden minskats, kan inhentas deraf, att är 41831 exporterades omkring 0,000 ; hvarefter utförseln af socker hvarje år betydligen aftagit. 40:0 Tobaksoch Swus-fabrikerna, antalet 81 st., och fabrilationen 3,490,574 T diverse sorter tobak och saus, i värde 4,005,056 Rdr. Tillverk2 Kr