Aftonbladet – 9 januari 1841, sida 1

BroMass i hörnet af Drottninggatan och Clara Bergsgränd; i S. G. LAGERVALLS Enkas vid Storgatard å Ladugårdslande ttagas endast i förstnämnde Kontor till 2 sk. banko raden. —-—— obekymrad inom stora våningar i Posthuset och använder högst betydliga summor för sekundära behof, såsom att bygga ångfartyg för Statens råkning m. m Emot en sådan disposition af postmedlen skulle visserligen all anmärkning uteblifvit, såvida de behof, hvilka af Poststyrelsen i första rummet måste afses, blifvit behörigen afhjelpt. . Dertill räknas företrädesvis postkommunikationerna inom landet. Till en ändamålsenlig förbättring af dessa inre kommunikationsmedel saknades tillgång, enligt hvad man kunde inhemta af Hr Postsekreteraren Grundelstjernas motion om ett extra ordinärt anslag för ett behof,som onekligen borde af postmedlen främst bestridas. — I sammanhang med detta ämne, ville Tal. i afseende på diligensinrättningarne nämna, att, ehuru syftningen med dessa var ganska berömlig, såsom ämnad att verka en lindring i de skjutsskyldiges oncra, kunde likväl icke han dölja, att dessa inrättningar i vårt land icke kunde bära sig, oaktadt de årligen af postkassan njutit understöd till ett belopp af flere tusen Rdr; för hvilken enorma förlust Staten har valuta i ett notabeit affall, hvaremot regeringen tilläfventyrs räknar någon politisk medgörlighet. Med inrättningen af ångfarlygen om sommaren, och med de oöfvervinnerliga naturhindren vintertiden, kunna diligenserna icke bestå utan stora uppoffringar. Det vore således på tiden, att StatsUtskottet ville uppmuntra Öfverpostdirektörs-embetet, att rent ut förklara, att allt understöd af postmedlen till diligensbolaget snart bör upphöra. Hr Moberg kunde icke ingå på att StatsUtsk., såsom man yttrat, lösligt behandlat denna fråga; önskade, att posttaxorna måtte nedsättas, hvarigenom kommunikationerna inom landet skulle betydligen underlättas. Postinkomsterna öfverskjuta, enligt bokslut, med 200,000 Rdr utgifterne, och om 130,600 Rdr lefvereras till Riksgäldskontoret, återstå ändå 30,000. Häraf kunde detta nu äskade anslag utgöras och Utskottets tillstyrkande i denna punkt torde således lemnas utan anmärkning. Hr Christiersson. Nyttan af telegraf-inrättningar under såväl krigssom fredstider vore obestridlig, och man måtte väl icke låta dem förfalla. Förslaget syntes imedlertid bygdt på mycket lösliga grunder, så mycket mer, som vid denna riksdag 50,000 Rdr mer än förut blifvit öfverlemnade åt Riksgäldskontoret af postmedien. För den händelse, att man icke beviljade ett serskildt anslag för uppgifna behofrvet, instämde Tal. i Hr Brincks åsigt, att dessa medel skulle företrädesvis af Postverkets öfverskott utgå. Hr Lanyenberg biföll denna punkt. Hr Ekholm var förekommen af Hrr Petre och Moberg. År 4837 utgjorde Postverkets inkomster 584,532 och ordinarie inkomster 390,910; således blef ett öfverskott af nära 2009,000 Rdr; deraflefvererades 400,000 Bådr till Statsverket och användes 12,000 Rdr för Diligens och Paketpostinrättningar. Fastän Statsverkets andel af Potsmedlen beräknas till 450,000 Rdr blefve således ändå ett betydligt öfverskott. Detta är till K. Maj:t öfverlemnadt till kommunikationens underlättande; och emedan Telegrafinrättningar i sådant afseende äro af väsendtlig nytta samt dit hänförlige, hoppades Tal. att H. Maj:t för dessa förnämligast använder berörde öfverskott. Hr Grapengieser ville ej bestrida Telegrafernas nytta, men kunde derföre ej instämma med Hr Brivck. I första fallet borde Postens åkdonen förbättras; nu begagnas endast bondvagnar, hvarigenom Postväskorna skadas och nötas. För Postgången ecmel lan Sverge och England betalar den Svenska Statskassan 6000 L. eller omkring 70,000 Rdr Bco. Om ett Svenskt Ångfartygs Bolag finge blott !; häraf för Postens transport emellan Götheborg och Hull, skulle det vara belåtet. Hr Wedberg. Då det redan på förhand blifvit beslutet, att Betäukandet skulle återremitteras, tjente det till intet att upptaga till besvarande anmärkningarna; Tal. gillade att Utsk. ej uppfört något serskildt anslag för Telegrafinrättningarna, emedan öfverskottsmed!en äro så betydliga, att till nämnde behof, deraf finnes full tillgång, om man allenast hvart 3:te år underlåter att bygga ctt nytt PostÅngfartyg. Mycket återstår ännu att göra för Postväsendet. Exempelvis nämnde Tal. att för brefvexling mellan tvenne städer på två mils afstånd från hvarandra åtgår lika lång tid som för Korrespondens mellan Stockholm och vissa 20 mil derifrån belägne orter. Hr Gez lus måste bestrida Hr Petres yttrande om Postväsendets dåliga skick, och androg såsom skäl flera nya Post-Kontors anläggande, Paketposter m. m. Hvad Postvagnar angår, lära modeller redan blifvit anskaffade och proberade, churu de ej ännu hunnit blifva allmänt antagna. Hr Wern bestred Telegrafinrättningens afförande från Postverkets stat, dels emedan underrättelsers hastiga meddelande verkligen måste kunna anses tillhöra Postverkets hufvudföremål, dels emedan minskning i ordinarie anslag endast bereder en tillökning i sådane penningebelopp, som öfverlemnas åt Reg. nästan godtyckliga disposition, något, som Tal. under nuvarande förhållanden icke ansåg tjenligt att befrämja. Hr Halling. 2:ne frågor förekommo i denna punkt, den ena K. Maj:ts Proposision om 15600 Rdrs anslag och den andra Hrr Grundelstjernas och Brincks motioner, om ctt serskildt anslag för ifrågavarande inrättning. I afseende på den förra hade mceningarna icke varit delade, endast i afseende på den sednare, och som enligt beräkningar ett tillräckligt öfverskott upstod af Postmedlen, ansåg Tal. tillgång deraf kunna beredas, om Rikets Ständer fästade K. Maj:ts upmärksamhet derpå ; han ville bifalla punkten, om ej redan på förhand vore beslutet att Betänkandet skulle återremitteras. Hrr Geijer, Pouselte och Hjort instämde. Hr Brinck kunde ej frångå sin tanka, att Utskottet lösligt behandlat ämnet, då det, i fall man icke satte tro till Hr Grundelstjernas uppgift, att öfverskotten behöfdes för verkets egen räkning, kunnat få officiella upplysningar i detta hänseende. Tal. RR TR TINAS N RSA RAN RTR