Aftonbladet – 7 januari 1841, sida 1

ven sker. Porten må för öfrigt brumma och slunga bannstrålar emot honom bäst hon kan; det ger sig nog till slut. Den Engelska ministeriella pressen har icke förändrat ton i afseende på frågan om Mehemed Alis bibehållande vid besittningen af Egypten, och det halfofficiella Fransyska bladet, Messager påstår till och med, att Lord Palmerston officiellt gilvit Engelska amiralitetslorderne tillkänna, att regeringen gillat konventionen emellan Mehemed Ali och Napier. Dess förkastande i Konstantinopel och af Stopford torde således, såsom förut nämndes, blott vara en formsak. — I Konstantinopel väntades flere förändringar inom den högre administrations-personalen. Sultans svåger Halil Pascha, som någon tid varit i onåd, troddes åter komma in i affärerne, och erhålla storamiralsplatsen efter Said Pascha, hvars afsättning från denna post ej ansågs vara långt borta. För öfrigt klagades öfver det sätt, hvarpå Sultans närmaste omgilning begagnade sitt inflytande öfver honom. En hofmarskalk t. ex., hvars enda förtjenst består i en vacker figur, hade genomdrifvit en persons utnämnande till direktör för artilleriet, hvilken var totalt okunnig i detta vapen, och så egennyttig, att han upphäfde läroverket för artilleriet, emedan han tyckte om lokalen och sjelf ville begagna den till boning. ENGLAND. En stor promotion har egt rum inom amiralitetet bland dem, som utmärkt sig vid krigshändelserne i Syrien. Alla skeppsbefälhafvare, 10 till antalet, hafva blifvit utnämnde till kaptener, alla förste löjtnanter, 24 till antalet, till skeppsbefälhafvare, och 44 midshipmen till löjtnanter. De, som varit med vid S:t Jean dAcre, få sina fullmakter daterade en dag före de andres. Man väntade att de äldre officerarne äfven skulle blifva ihågkomne med passande belöningar. Amiralitetet hade beställt tvenne ångmachiner af 200 hästars kraft, för ett ångfartyg, på hvilket en s. k. Arkimedisk skruf kom att anbringas. FRANKRIKE. Någon förändring inom ministeren har ännu icke afhörts, oaktadt alia derom gängse rykten, och ehuru man i åtta dagar talat om en not från de fyra makterna, hvari Frankrike uppmanas att inställa sina rustningar. Hr Guizot lärer följaktligen icke ännu hafva ansett omständigheterna så tvingande, att han skulle behöfva anlingen aflägsna sig sjelf eller förändra sin polit:k. Till andra rykten hörer, att ett mordanslag mot konungen skulle varit tillställdt på sjelfva begråfningsdagen. En kusk hade nemligen träffats hängd i sitt rum, och i hans ficka hade man funnit ett papper, hvarpå stod skrifvet, att han tillhörde ett af de hemliga sällskaper, som sammansvurit sig att mörda Ludvig Filip. Lotten hade fallit på honom, men som han dels ångrat sig, dels icke kände sig äga tllräckligt mod, och visste att hvarje tvekan straffades af hans medskyldige med döden, så hade han beslutat att heldre gifva sig den sjelf o. s. v. Detta torde vara blott ett uppkok af en annan i omlopp bragdt historia rörande Darmeös, att denne tillhörde ett sällskap af 20 personer, förenade till samma ändamål, och att han, först samma morgon han begick gerningen, fått veta, att han var bestämd dertill. Hvad sanning som ligger 1 allt detta, torde väl den förestående ransakningen uppdaga. De serskilda krediter, som begärts af Kammaren, stiga till en sammanlagd summa af 206,780,996 Frances. Krigsministern fordrar 110,098,587 till utomordentliga utgifter, hvaribland 55,944,124 Fr. till underhåll af de 454,176 man, hvarmed den effektiva armåeen skall ökas; 12,904,6143 till deras beklädnad och logerande;: 4,057,550 för den allmänna remonteringen;: 11,029,414 för artilleriets material och slutligen 29,446,859 Franes för armeen i Algier, som består af 63,000 man, men i den provisoriska budgeten endast är upptagen till 38,000. Ma-l: rinministern begär 38,220,667 Frances utoml! sin vanliga budget, för att bringa flottan tilllt en styrka af 223 fartyg, nemligen 20 linieskepp, 22 fregatter, 43 krigskorvetter, 35 ång-! farlyg m. m., tillsammans bemannade medi: 14,134 man. I kolonierna skola dessutom be-l1 fästningsarbeten företagas, för att betrygga dem ji mot fiendtligt anfall. Den kommission, som skall pröfva frågan om is befästningsarbetena kring Paris, har, elter tre timmars lifliga debatter, valt Hr Thiers till president och Hr Alard till sekreterare. Det först-1 nämnda valet påstås hafva blifvit afgjordt deri-: genom, att en konungens ordonnans-oflicer, Hr ! Chabaud-Latour, ledamot i kommissionen, gifvit! sin röst åt Hr Thiers, hvilken man vet är för! frågan. Anmärkningsvärdt är imedlertid, att! då krigsministern lät kalla de civile ingeniö-! rerne vid brooch chausse-byggnaderna, som 4 under Hr Jauberts minister haft befattning med dessa arbeten och anmodat dem att fortfara dermed under mililär-autorileternas ledning,! hafva de allesammans vögrat. Bland några bataljoner, som varit använda vid dessa arbeten,: hafva äfven oordningar utbrustit i anseende till Ja dåliga Aavartar man At dam anchaffat