Aftonbladet – 4 januari 1841, sida 1

de voteringar, de utsatta siffrorna böra anses endast förslagsvis upptagne. Hvad angår personliga skyddsafyiftn, som Utskottet föreslagit böra bibehållas till högst 24 skilling för man och 42 sk. för qvinna, hafva tre Ständ antagit den böra utgå från och med fyllda 48 år; men Presteståndet från och med 47 år. Utskottet tillstyrker sistnämnde Stånd, att frångå sitt beslut; och föreslår för annan händelse voteringspropositionen. De tre Stånden hafva afslagit Utskottets, af Bondeståndet antagna förslag, att, afalla löner hvaraf ec nional hittills utgått, en procent i bevillning borde erläggas. Utskottet föreslär, för den händelse att Bondeståndet vidhåller sitt beslut, voteringsproposition. Riddersk. och Adeln har yrkat att accords-ränta skall afdragas lönen, innan denna till bevillning beräknas. Afven härom finnes voteringsproposition föreslagen. De olika besluten angående kiassifikatimer till minimi-afgifter efter 2:a artikeln äro så talrika, att vi här nödgas förbigå dem. Då Adeln och Bondeständet godkänt Utskottets förslag, att de i 2 artikelin, S 17, 26 och 31, stadgade serskilde afgifter för arbetsfolk, så i städerna som å landet, borde upphöra, hvilket åter Presteoch Borgarestånden bestridt, finnas för dessa fall voteringspropositioner framställda. Likaså för det fall, att Presteståndet icke skulle frångå sitt beslut. att i olikhet med de tre andra Stånden pålägga arrendatorer, landtbönder och Jadugårds-arrendatorer bevillning. Angående bevillning för karaktersfullmakter föreslås voteringspropositioner, om Adelns beslut, att ingen afgift skall ega rum; Presteståndets, att den väl skall ega rum, men upphöra, så snart den befordrade i ett år gjort motsvarande tjenst; samt de två andra Ståndens, att afgift alltid bör erläggas, m. m. BeviliningsUtskotltets utlåtande N:o 35, angående stämplade pappersafgiften. Utom en del redaktionsförändringar, som blifva en följd af ändrade benämningar å embetsverk, m. m., innefattar detta utlåtande hufvudsakligen andast de förändringar, att Utskottet föreslår förnyandet af sista Riksdagens beslut angående Charte-Sigillate-afgifter för öppna bref å vissa värdigheter; att å konstitutorial för underbefäl och manskap vid militära kustbevakaings-korpsen samt för handtverkare ochj inventari-timmermän yvid flottan, äfvensom för dem och deras vederlikar vid indelta armeen, kartan beräknas till en procent af lönen; att såsom från stämpladt papper befriade, äfven måtte upptagas: afskrifter, som för historiska och. vetenskapliga upplysningar ur Riksarkivet meddelas; att Riksgäldskontoret, i dess egenskap af uppbördsverk , bör befrias från Chartex-Sigillate-afgift; att konstitutorial eller resolution uppå transport inom samma grad eller korps må beläggas med stämpladt papper till 6, i stället för nu stadgade 3 Riksdaler; att sista meningen i 44 paragrafen tredje momentet måtte utgå och momentet sålunda sluta med orden cpå sätt 3 paragrafen 6 mom. föreskrifver; att det i 17 8 4 punkten för domare stadgade åliggande att, vid ting och andra förrättningsställen, vara försedde med stämpladt papper till försäljning, må utgå och denna punkt erhålla följande lydelse : kollegier, konsistorier, embetsverk och embetsmän erhålla det för utöfningen af deras embete erforderlige stämplade papper; äliggande det häradsskrifvare, eller den mantalsskrifningen förrättar ete.; samt att vid 4 punkten af sistnämnde följande stadgande må inflyta: hvilka försäljningsmän, vid de inom distriktet befintliga tingsställen, ovilkorligen böra under pågående ting stämpladt papper allmänheten tillhandahålla; hvarjemte Utskottet tillstyrker: att sista punkten af detta mom. må erhålla följande lydelse: cderemot, då hvad här anbefalles blifvit fullgjordt, samt Kongl. Maj:ts och kronans rätt såmedelst bevakad, ega Landskontoren och Landträntmästarne att hvardera undfå två procent af hvad inom året i kronans kassa uti stämpladt-pappersafgift influtit samt Kongl. Maj:t och kronan tillkommer. — — N:o 56, angående stäm noböter. Utskottet föreslår Rikets Ständer: aatt i underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes i nåder låta utfärda en författning, hvarigenom bestämmes: alt stämmoböter skola utgå med 4 sk. till 2 Rdrs utskylder, 8 sk. till 24 Rdrs, 42 sk. till 42 Rdrs, 16 sk. till 25 Rdrs, 32 sk. till 50 Rdrs, 4 Rdr till 400 Rdrs, 2 Rdr till 200 Rådrs och 3 Rdr för hvad deröfver i utskylder utgöras bör; samt catt hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, att uti den om stämmoböter utfärdande författning måtte bestämmas, det en tredjedel af samma böter tillfaller kronofogden, och två tredjedelar socknens fattige. Reservationer äro anförde emot så väl sättet för stämmoböternas utgörande, som fördelningen. Laysamt EkonomiUtskellels utiåtande N:o 22, angående Törslag till hämmande af gesällers kringvandring. Utskotten tillstyrka: att Rikets Höglofliga Ständer måtte hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla om utfärdandet af en allmän författning, hvarigenom åtskillige förhållanden, mästare och gesäller emellan, samt i afseende på de sistnämndes skyldigheter kunde bestämmas, stödjande sig på följande hufvudgrunder: a) Att gesäll bör arbeta hos mästare eller vid fabrikeller manufakturverk, minst trenne månader, eberäknadt 14 dagars pröfvotid, efter hvars förlopp kontrakt skall upprättas med en månads ömsesidig uppsägning före afflyttningsdagen, som, lika med antagningen, icke bestämmes till vissa årstider; b) att kontrakt må kunna upprättas äfven för längre tid med samma uppsägningstid; c) att, derest uppsägning icke åa någondera sidan eger rum, kontraktet anses prolongeradt för ytterligare trenne månader; d) att gesäll, som vistats inom riket, men icke kan styrka att han under sednast fortgångna sex månaders tid varit stadd i arbete hos mästare eller idkare, skall, derest laga förfall ej kan styrkas, anses och behandlas såsom lösdrifvare; e) att gesäll, som tredskas, att emot vanlig arbetslön emottaga honom erbjudet arbete hos mästare eller idkare, skall på lika sätt behandlas; f) att på samma sätt med honom förfares, om han ej kan styrka att han, vid sednast förrättad mantalsskrifning, blifvit behörigen; anmäld, äfvensom att han, så vida han är hevärinoceckvIldio. vid hevä