Aftonbladet – 2 januari 1840, sida 1

Ryske thronföljarens fästmö, den Hessiska i I prinsessan, har vid sitt upptagande i Ryska kyrI I! kan till sitt förra namn Maria erhållit namnet I Alexandrowna. . RIKSDAGEN, Å UTSKOTTS-BETÄNKANDEN. Konstitutir sUlskoltets memo 1ui N:o 68, med foriI satt förslag i afseende på national-representationens I ombildning och de, i sammanhang dermed, nödiga . grundlagsändringar. Utskottet har ansett sig böra afgifva denna fort-! sättning af sitt förslag, oaktadt en del der föreslagna , grundlagsändringar icke kunna öfverensstamma med de tre Ståndens i anledning af memorialet N:o 38 yttrade meningar om grunderna för national-representationens ombildning. Deras pröfning är wkvät , nödig, i sammanhang med dessa grunder, och UiI skottet förbehåller sig, att vid slutbehandlingen af ;! det återremitterade mem. N:o 38 få föreslå de jemkningar och tillägg, som omständigheterna då kunna föranleda. Utskottet, som redan i memorialet N:o 38 ill grundlagsenlig behandling föreslagit, att Riksdågs-. I Ordningens 44, 42, 43, 14, 15, 46, 17, 18, 19 och 22 S måtte upphäfvas, föreslår ytterligare: att det återstående af RiksdagsOrdningen må, på sätt en bilagd tabell närmare utvisar, dels till RegeringsFormen öfverflyttas, dels, såsom antingen till Arbetsordningen hörande eller utur Regeringsformen afskrifvet eller med de redan i memorialet N:o 38, här nedan i form af lagförslag, framställde grunder I för en ny organisation af national-representationen I oförenligt, utgå; och RiksdagsOrdningen följaktligen I utur grundlagarnes antal försvinna. I) Vidare anser KonstitutionsUtskottet sig till grundI lagsenlig behandling böra föreslå, att följande para I grafer må utur Regeringsformen uteslutas, nemligen : den 44:de, såsom i Successionsordningen intagen och I dit egentligen hörande: den 69:de och 741:sta, såsom helt och hället grundade på national-representationens närvarande form; den 70.de, såsom hufvudsakT ligen tillhörande Arbetsordringen och för get öfriga ersatt af andra stadganden; den 84:de, såsom grunI dad derpå, att fråga om grundlagsändring nu icke I får af Riksdagsman väckas annorstädes, än i KonstitutionsUtskottet, och att Utskottet endast i det fall, att förslaget gillas, deröfver till Riksens Ständer Tafgifver något yttrande: ett förhållande, hvars upphörande KonstitutionsUtskottet föreslagit; den 119:te, såsom af vallagens 33:dje paragraf ersatt, samt den 414:de, hvilken, om national-representationens ståndvsdelning upphör, måste utgå, och för hvilken Utskottet icke trott sig böra föreslå någon ersättning, då paragrafen nu snarare utgör ett minne af fordna ständstvister, än ett skydd för en gång rättmätigt förvärfvade rättigheter, hvilka synas lika tryggade under skydd af allmän lag, ehvad de tillhöra alla medlemmar af ett stånd såsom sådana, eller utan afseende på ståndsförhållanden tillkomma sina innehafvare. Om det af Kongl. Maj:t föreslagna upphäfvandet af Regeringsformens 49 y har Utskottet redan i memorialet N:o 54 sig yttrat. ; Näst dessa ändringar hat Utskottet, som föreställer sig, att föreskrifter, hvilka sjelfva uttrycket hänför till den tid, då de gåfvos, äro, såsom stående, olämpliga i grundlag, föreslagit ändring i alla de af Regeringsformen, der sådana uttryck träffats; i öfverensstämmelse hvarmed Utskottet ock i den nya paragrafen, som reglerar vissa förhållanden under den tid, som förflyter från det ett nytt representationssätt i grundlag blifvit stadgadt, till dess den så bildade national-representationen första gången sammanträder, infört det uttryckliga förbehåll, att sam ma paragraf bör utur grundlagen utgå, när behofvet deraf upphört. I öfrigt har Utskottet vid detta tillfälle ansett säsom sin pligt att söka jemka Svenska grundlagarnes stadganden till närmare öfverensstämmelse med 4815 års Riksakt; afvensom Utskottet trott sig böra föreslå, att i en serskild grundlagsparagraf intaga en uttrycklig förklaring om förhållandet emellan grundlagen och Riksakten. Hvad ändtligen angår den ordning, i hvilken de serskilda stadganderna följa hvarandra uti det af Uiskottet här afgifna förslaget, har Utskottet ansett sig i det hela böra bibehålla den i Regeringsformen för det närvarande iakttagna ordningen. Utskottet har icke för afsigt att föreslå en ny grundlag. Det har icke heller velat göra den gamla oigenkännelig. I ordningen af Regeringsformens första 47 paragrafer har således någon förändring icke blifvit föreslagen. Ati de flesta af redaktionsförslagen esentligen innefatta endast obetydliga ändringar i benämningar och hänvisningar, är en naturlig följd af detta viclyftiga arbetes beshattenhet. Vi förbigå alltså alia dessa paragrafer och upptaga här endast de, som innebära någon hufvudsaklig förändring i national-representationens nu öfliga förhandlingar, eller i andra afseenden synas oss förtjena uppmärksamhet. Sådana sro: g 4) Sveriges Rike skall styras af en Konung och vara ewt arfrike. Ariföljden är sådan, den finnes bestämd i Successionsordningen af den 26 September 1810. . g 48. Riksförsamlingen representerar Svenska 1o1ket, och för utöfningen af Riksdagsmannabefattning gälla inga andra föreskrifter, än Rikets grundlagar. Om Riksdagsmannaval stadgas i vallagen. g 49. Riksförsamlingen sammanträder till lagtima Riksdag hvartannat år, den första helgfria dag i Neovember månad. Uti Riksdagsbeslutet vid hvarje lartima Riksdag intages uttrycklig kallelse till den näst : infallande. Till urtima Riksdag eger Konungen kalla, när han nödigt finner. Sådan Riksdag får icke fortfara, då tid för sammanträde till lagtima inne är. g 55. Då Konung, omyndig Konungs förmyndare eller interimsstyrelse sammankallar till urtima Riksdag, för hvilken nytt allmänt val ej eger rum, bör sammanträdet icke utsättas tidigare, än efter trettionde dagen från den, då kallelsen i hufvudstadens kyrkor kungöres. MM mm FR ) Denna förändring cmot nuvarande ordalydeise , AA Jan An Arnamned