Aftonbladet – 2 december 1840, sida 4

tverlatna. 4 Sammanfaltar man nu på elt ställe de i det! g fliciella bladet sednast förordade samhällsgrund-)s atserna, så innehålla de, i få ord sagdt: d 4:0 Att en representation, om den skall fin-! as, endast är förnuftigt grundlagd, när den lärstammar ifrån ståndsinrättningar; 2:0 Att äfven en på sådant sätt tillkommen epresentation icke förstår att befatta sig med aysliftningar och alt den alldeles icke har nåjonting att skaffa med utskyldernas användningsätt; 3:0 Att en stat alltså skötes rältast och tillligast, när lagstiftningen öfverlemnas åt rejeringen ensam, och när regeringen bestämmer ifver skatterna, lika oberoende af de skattskyldije, som en general bestämmer öfver krigsföreir agen, oberoende af soldatens velskap och vilja;, men slutligen : 4:0 Att det dock är bäst af allt, när allenastyrelsen biingas till den fulländning, alt icke blott lagstiftning och beskattning, utan till och med folkrepresentationen befinnes i en enda hand; medan elt folk vepresenteras bäst och värdigast af en endå person, nämligen en stor monark eller en stor minister. Månne vi hade så orätt, då vr föreställde oss, att allt bvad de små desperata bladen haft alt; förmäla öfver representation, beskatining, alleaslyrelse, 0. s. v. var endast barnlek i jemnrelse med dessa grundsatser i Stalstidningen? I afseende på deras innehåll hafva vi för öf-! vigt ingen reflexion, ingen anmärkning alt til-, lägga. I motsats emot en af Stalstidningens å-, sigler, tilltro vi folket — åtminstone Svenska folket — så mycket cbcgrepp, att viskulle anse oss förnärma det, om vi här ginge dess sunda: omdöme i förväg, eller sökte, närmare än som skett, genom blotta anförandet af dessa plumpa samhällsgrundsatser, uipeka deras mening och betydelsen af deras kastande midt i ansigtet på den nu församlade staisrepresentationen. s g d POSTSORIP TUR, I Ifrån Riksståndens plena i dag är hufvudsakligen alt förmäla, att Presteståndet utmärkt sig medelst afslag, med 30 röster mot 28, på Stats-; Utskottets förslag, alt tulloch postmedel m. m. borde inlemnas tiil Riksgäldskontoret i och för: vinnande af närmare kontroller. Biskop: Heur-, lin, som stod i spetsen för diversionen mot StatsUtskottet, var nu, såsom vanligt, kraftigt understödd af Her Hedröa, Stenhammar och. den omvände Prosten Astrand. Förgäfves an-märkte Prosten Ödman och några andre, att det skulle väcka förundran, om Ståndet nu afslog en sak, som Rikets, Ständer samfäldt redan vid 4323 års Riksdag Beslutat, och deri Presteståndet då deltagit; Erkebiskopen inföll endast medl sin kända lebbaftigket: Ja, men icke i! sådan utsträckning,,gch efter något mera Ordande utföll resultatet dant vi nämnt det. oo På Riddarhuset hafva några grundlagsfrågor förevarit, dock ingen af någon utomordent-. —— Hos Borgareståndet afslutades, såsom i gårdagsbladet nämndes, samma dag extra Stalsreg-i leringen. Flere punkter i de sista bilagorna lem-, nades utan anmärkningar, och de, som framställ-! des mot några andra, voro af mindre intresse. Derefter föredrogos några inbjudningar från Ridderskapet och Adeln, deribland en om Banko-: vinstens användande, hvilka alla afslogos; samt slutligen en inbjudning af BondeStåndet, med förslag alt diskussionerna uti representationsfrågan skulle på allmän bekostnad till trycket befordras, för att utdelas gratis; härom uppstod en längre debatt; Hr Halling begärde först ordet och yttrade, alt han sjelf varit på väg att föreslå, det BorgareStåndet, på egen kassas bekostnad, skulle låta trycka Ståndets diskussion i detta vigliga ämne. Men såsom förslaget nu blifvit framstäldt, vore det vådligt att bifalla detsamma, såsom ledande till alltför stor kostnad för Staten; af denna tanka voro åtskillige andra Talare, Hrr Christiersson, Lagergren, Moberg, Hallström; då deremöt inbjudningen förordades af Herr Petre, Warn, Kjellberg, Schartau och Brinck; diskussionen blef mycket liflig; Hr Lagergren beklagade sig öfver tidningarne och deras referenter; detta föranledde en replik af fr Petre, sarat ytlerligave svar och gensvar; dishussionen slutades med votering, hvarigenom, med 30 röster mot 14, afgiordes, att inbjudningen för närvarande ej kunde antagas. I dag förekom en längre diskussion öfver Statsoch BankoUiskottens betänkande om en pension al 600 Rdr bko åt all. Riksdagsoch Bankofullmäktigen Anders Danielssons enka och barn, hvilket betänkande, genom votering bifölls med 30 röster emot 25. — Dessutom förevar ett memorial, i anledning af pensio: erna åt Grefve Hård och Frih. Åkerbjelm, hvilket lades till T handlingarna, efter någon diskussion, dervid Hrr Helsingius och Grapengissser sökte att, oaktadt Ståndet en gång afslagit dessa pensioner, nu få Idem beviljades Såsom en cgenhet må nämnas, latt Hr Helsingius, som för Grefye Hård förordat pension, då fråga var om att pensionera Anders Danielssons enka, sådant afstyrkt, och reserverat sig både i Utskottet och i Ståndet, Men se, saken var nu den, att Hr H. ansag de 27 häörader, för hvilka And. Danielsson varil representant, böra sörja för enkans och barnens unde Mt Den GATE FADHERT ANSI EE ENE EE ) I likhet med hvad förlidet år egde rum AA fa nn R AR VV K ÖK