Aftonbladet – 2 december 1840, sida 4

idningen. Man får alltså der veta, att fastän folkets begrepp äro barnsliga, så äro likväl dess passioner ingenling mindre än mördarens och röfvarens, och att i synnerhet presterna och adeln äfventyra att blifva deras offer. Häraf följer, lika otvunget, att den faderliga styrelsen bör ega elt starkt slägttycke af tuktomästarens och fångvaktarens, för att vara som sig bör, och alt det famösa förslaget om sockenprofosser hade sin djupa grund, fastän den låg utom det cobändiga och otacksamma folkets barnbegrepp att behörigen uppskatta den. i Det är väl sann!, alt till folkets passioner höra äfven fosterlandskärleken, tillgifvenheten för forntidens ärofulla minnen och oviljan öfver landels förnärmare; emedan kärleken, ärelystnaden, harmen, onekligen tillhöra passionerna, deras föi remal må för öfrigt vara hvad som heldst. Men, såsom passioner hos folket få de, enligt Statstininingens lära, ej representeras. I förbigående trätifar man i denna grundsats af Statstidningen en länge och fåfängt sökt förklaring öfver orsaken, hvarföre ingen representation från Sverige kunde ega rum, när Gustaf-Adolfs-monumentet vid, Lötzen invigdes: den skulle ju representerat en Likaså blir det å iaf Svenska folkets passioner! tydligt, att den representation från Sverige, som verkligen egde rum vid invigningen af Alexander-; monumentet i Petersburg senlation af Svenska folkets passioner, : Folkeis begrepp och dess passioner — dess i erfarenhet, dess insigter, dess förstånd, dess till: gifvenhet, dess hederskänsla, dess vedervilja — böra således icke ega någon röst inom samhällets representation. Det återstår blott dess intressen. i Dessa böra representeras; det medgifves i Stalstidningen; men representeras blott — af slyrelsen. aHvad som i ett lands styrelse bör representeas, heter det alltså, det är dess intressen, dess amoraliska och materiella intressen. r all iamedlertid representera, det vill säga: förklara ett; hb ufolks intressen samt göra dem gällande, fordras. calt förstå dem, och få menniskor äro vuxna ett i csådant uppdrag. i , icke var någon reprei Folket består ej af få, det består al många; genom sin mängd är folket alltså cicke vuxet, alt förstå sina egna intressen,; dessutom äro folkets ; i begrepp, efter hvad vi nyss inhemtat, icke bätitre än elt barns. Också var det ej helter foljket, som skulle represeitera dem, utan regerinigen, Gången af hela detta räsonnement är ganiska konseqvent; hvad som kan representeras i ielt samhälle, är folkets begrepp, dess passioner och dess intressen; men dess begrepp böehöfva: ej representeras: dess passioner böra ej repre-! senteras, och dess intressen må endast representeras af regeringen. Siulföljden är gifven: idet bör i ett väl bestäldt samhälle, enligt de i lidet svenska offieielia bladet föredragna statsläI rorna, ej finnas någon annan representation, än iden, som besörjes al regeringen sjelf. För att iej lemna någon tvetydighet öfrig, i afseende på idenna slutföljd, förekommer ändtligen följande, märkvärdiga reflexion: kOm man i historien granskar de tider, då en nation varil styrd af cn stor Konung och en stor Minister, skall man afinna, att densamma, i afseende på sina sanna 8 å aintressen, i uperson. varit väl representerad af en enda Vi våga påstå, alt Kardinal Richelieu I I fcensam, på etl för Frankrike mera båtande samt icvärdigare sält, representerade delsamma, än alla iasamtliga slåndsförsamlingarne eller assembleies notables. i Om man till detta sammandrag af de franska statsgrundsatser,som inskärpas i vårt officiella biad, lägger artiklarnes gemensamma titel, i hvilken de förmälas handla om aprincipen för representantval, betraktad till dess upphof, dess ti lämpningar och dess resultater, så kan det ej gerna bestridas, att icke sådana slärdomar,, från ett sådant håll, verkligen äro anytliga, som Statstidningen säger. Jemte representationsgrundsatserna, företrädesvis egnade till betraktelser för Konstitulionsulskottet, träffas i dessa artiklar äfven någonung att inhemta för Statsutskottet och dem bland våra Riksdagsmän, som yrka Ständernas rätt alt bestämma gränser för anslagstillarne och fästa vilkor vid anslagen. Det vore öfverraskande, om dylka anspråk kunde godkännas, på samma gång, som man underkänner representalionens lagstiftningsrält, ja, dess rält alt ens vara till i mer än en enda person; Statstidningen basparar oss all sådan öfverraskning. Emot politiska rättigheters tillerkännande åt de skattskyldige, da ändamål alt låta dem bidraga till de af dem, asåsom statsbidrag lemnade penningarnes åk kliga fördelning samt nylliga användande, anförer hon, att udet är en himmelsvid åtskilnad amellan, att lemna penningar till en sak och at! ckunna inse vigten af denna sak; och såsom en L bekräftelse på skilnaden, omtalas, liknelsevis, udatt asoldaten öfverlemnar i sin generals händer 1lesitt lif, för att begagnas till träffningars vin: cnande; och likväl har det alltid varit en af kriSmEmne ANvsR eEEETNTIAEEEEESEEEREIEEREEEEEN e ndertecknad, :on härstädes vunnit burskaj i Förgyllare-Socie:e en, får härmed mig hos resp. Publike och Bekanta rekommendera om al!a till mitt yrke höran ; och emottagas af mig så väl större som min feg RR AA ww Mm Me ri an nn mm