Aftonbladet – 2 december 1840, sida 2

hvad de besparade medlen angick, så troddes dessa: hafva uppkommit mest genom tullintraden, enligt Biskop Heurlin och Prosten Stenhammar, hvilket dock af somlige Talare till större delen bestreds, Tiden för anslaget ansägs af de testa olämplig, säsom skolande möjligen, efter de treune föreslagna ärens förlopp, framtvinga en ny Riksdag, hvartill man ej var mycket benägen, beldst, enligt Prosten Örnberg, kostnaderna derför till talmän och kansiier dagligen uppgå till 512 Rär; sedan önskades af de fieste, att, om anslagen komma atl beviljas, de mätte utgå intill näsla ordinarie Riksdag, elier fördelas på de intill dess förflytande ären, eller så, att ej genast vid början af en blifvande Riksdag man nödsakas företaga sådana frågor. Några Tal. såsom Biskop dren och Prosten Ste nammar voro dock af den tanka, att de besparade medlen visst ej voro samlade på bekostnad af folkets små tillgångar, utan voro öfvertygade, att hvarken Regering elter representation vill palägga folket för mycket, och ansägo ett rundt anslag i ew för allt bäst. — Efter dessa förutskickade meningar kom man till de serskilda punkterna af Lill. A, då, i hvad de angingo försvarsverkets iordningsättande, Ständet ej lät förmärka någon obenägenhet, utan allmänt tycktes önska, aw det mälte med allvar bedrifvas, och tillräckligt antal gevär anskaffas; ehuruväl öfver de begärda anslagen något ordades, och arrangementerna vid faktorierna ej fullt gillades, samt slitningen af materiel och gevär, så som den upptagits, at några Tal. betviilades. — Reväringsmanskapets förseende med klädeseller vadmalsbyxor upptogs med beredvillighet; men om dessas anskaffande voro olika meningar. — Fästningarnes iordningsättande med dervid sammanhängande behofver bestriddes ej; men önskades dertill af en Tal., Prosten Öämur, en fullständig plan, bvarefter med förtroende kunde göras anslag. Att en sådan fanns, intygade en annan Tal. — Till anskaffande af telegrafpersedlar ansågs vigtigt aut anslå medel. — Om instruktionskompanier talades af Prosten Stexhammar, med hvilken förenade sig Hrir Gummiu:, Osterman, Hedren och Åstra: d, med gillande af förslaget, emedan om indragning i stående armeen af Konungen kunde göras, denna derigenom lättare skulle kunna verkställas; deremot några ansågo, att genom folkundervisningens befrämjande en del af dessa behof, såsom räkning och skrifning, borde blifva afhjelpta. En annan Tal., Professor Geijer, som skaffat sig underrättelse om dessa kompagnier, såsom ämnade att inrättas vid hvarje regemente, ansäg dem vara al så stor vigt, att han på allt sätt tillstyrkte anslaget. — De ärliga vapenöfningarne önskade man kunnat upptagas i ordinarie regleringen. — Litt. B. Till bevärade ångfartyg, projektiler, bäk och fyrinrättningar ansägos anslag mnödige; men om dockinrättningar i Carlskrona voro delade meningar, äfvensom om anslaget till en vattenledning, som några Tal. kände vara overkställbar. Inventering af Flottans ekförråd ansågs ej möjlig att förrätta på mindre än flere år. Plenum den 27 November. I dagens plenum fortsattes diskussionen öfver extra statsregleringen Deraf förekom nu littera C. vom vattenkommunikationer, hvaröfver talades mychet, och med för det mesta erkännande af behof af öfversigt öfver samtlige i riket befintlige och behöfliga kommunikationer, men ej så allmänt behof al ett serskildt embetsverk derför, ehuru äfven detta af flere talare förordades. En Tal, Professor Geijer, såg uti en sådan inrättning fröet till ett nytt läroverk, som för detta iland skulle vara högst ändamälsenligt; och nägra andra, förnämligast Prosten Stenhammar önskade, att en fullständig plan må uppgöras, hvarigenom man skulle kunna, om den sedan verkstalles, komma till de allra förnämsta källor för välmåga. En Tal., Kyrkoherde Källström, ansåg i sådant fall ändamålsenligast, all på förhand i Länen må göras undersökningar om behof och verkställbara kommunikationer, på det, i fall af inträffande missvext, för folket derigenom må beredas arbetsförtjenst. Till sådane ändamäl, och serdeles strömmars uppmuddring, skulle Bankovinsten tjenligen användas. — Om de Norrländska strömmarne talades åtskilligt, emedan möjligheten att lä dem segelbara ifrågasattes; men endast genom det att de gjordes floutbära ansåg Professor Geijer redan mycket vunnet för möjligheten, atttill afsällning kunna befrämja de rika tillgångarna på skogseffekter i dessa orter. — Om Strömsholms och flere kanalanlaggningar talades äfven mycket; och önskades af alla Talarne, hvad den förra beträffade, att medel till dess reparation måtte anslås, hels. det vore orimligt att låta ett sådant verk förfalla, och derigenom skulle åsladkommas mycken stockning i ortens rörelse, serdeles som dess inflytande varit oberäkneligt äfven på jordbruket. Så mycket mera skaligt ansågs det nu att deråt lemna uppmärksamhet, som bolaget ingått till konungen med underdånig anhällan och många upplysande handlingar, samt ätagit sig flere bidrags bekostande, om deras anhållan hos Regering och Ständer vinner gehör. Af denna mening voro Prostarne Hvassn, ter, Qvist, Tuneliv , Åstrand, P. G. Svrdetius, Biskop gruhn och Doktor Moren För Råda kanal taldes också, såsom nödig för orten, och så mycket mera förtjenande att behjertas, som redan stora summor derpå blifvit använda. För denna talade Prosten P. G. Svcdelius och Kyrkoh. Källström. BONDESTÅNDET. REPRESENTATIONSFRÅGAN: (Forts. från Lördags bl.) Plenum den 27 Oktober, e. m. Andres Brisman från Skaraborgs Län. 1 den för hela landet, för samtid och efterkommande högst vigtiga och maktpåliggande fråga om national-representationens ombildning, vågar jag icke uppoffra mina kommittenters för mig uttryckliga yttrade önskan,