Aftonbladet – 27 november 1840, sida 3

stigit till 49, ingen vidare eldning behöfdes, än blett eldeng underhållande, medelst inläggande af en stor knubbe. Kl. 8 om aftonen hade hettan stigit till 61; den 49 kl. 2 om natten hade den nedgät till 54?; kl. 5 på morgonen till 48, då luckorna täpptes och säden befanns fullkomligt torr; 47 tim. mars tid och !V; famn ved hade åtgått till denna Ria, och således säden uti 2:ne Rior, eller 32 parlass torkade på 36 timmar, med en vedåtgång af 7,, famn. Denna af Hr Schmiedte inventerade Ria har, i jemförelse med Finska, följande högst väsendtligs fördelar, nemligen: att den torkar säden på dubbelt kortare tid, samt med hälften mindre vedåtgång, då riningen drifves oupphörligt; att man erhåller ett säkert och godt utsäde, i anseende dertill att säden uti denna Ria icke blifver, likasom uti de Finska, för hårdt torkad, ja, nästan förbränd i taket, och mältad uti nedersta hvarfvet. Groningskraften ut kernet blifver så upplifvad, att då jag i år försökte uti grått papper 50 Rågkorn, mältade 48 deraf, då endast 37 korn mältade af samma sort oriad Råg. Jag kan visa Räg af båda slagen, som är sådd på lika tid och samma åker, och är brodden af den riade dubbelt bättre, än af den oriade. Om, genom Kongl. Akademiens försorg, denna för Hr Schmiedte så högst hedrande uppfinning blifver mera allmän, så skulle, med ett bättre utsäde, landet kunna påräkna säkrare skördar, och Rikets Höglofl. Ständer icke sakna anledning att bevilja lån på riad säd, mot nedsatt ränta, och landet i missväxt blifva oberoende af utlänningen, derigen om att spanmålen göres duglig för mångårig magasinering. Ekolsund och Staby d. 5 Nov. 1840. J. J. Edman, SaltpetersjuderiDi krektör Vid de besök, jag åtskilliga gånger gjort på Staby gård, har jag noga undersökt de der, efter HI Schmiedtes uppfinning uppförda 2:ne Rior, och funnit desamma fullt ändamålsenliga. De äro väl kostsammare att inreda, än de vanliga Finska Riorna, men äga företräde framför dessa deri, att de rymme mer säd, att torkningen af densamma sker nära dubbelt fortare, samt att någon besparing vinnes i ved: åtgången. I öfrigt kan jag ej medgifva de gjorda anmärkningarna emot Finska Riorna, så framt desamma med uppmärksamhet och sakkännedom skötas. Jag hade tillfälle öfvervara proftorkningen, och kan således intyga sannfärdigheten af de uppgifna resultaten, Taxnäs d. 5 Nov. 4840. R. von Kremer. Undertecknade, som öfvervarit ofyvannämnde prof torkningar, intyga sannfärdigheten af de anförda resultaten. P. Krafft, E. J. Gedner, Profess. vid de fria K:s Akad. Bokhåällare.