ULILRI NE HH AV V yttrade den sig merändels i den förlåtliga önskan, att tillegna sig uppfinnarehedern för det som lyckades eller tecknade sig att lyckas. Först 1i tidningen Freja började man märka försöken att anslå och reta Borgare-Ståndets känslosträngar, Rv PVE Vrjy TER MAS EE UTUTTMeRR 5 67 1 genom passionernas uppspelande i de för detta; stånd alitid ömmande frågorne om näringsoch tullfrågorne m. m. dithörande. Dessa preludier;: spelte snart upp sig till en fullständig koncert, hvari efterhand Svenska Minerva, Folkbladet, Sv. Biet och, utom hufvudstaden Östgötha Correspondenten, Carlstads och andra goda tidningar deltogo. Första fiolen speltes härvid af Frejas med-: arbetare, Hr Johansson, åt hvars stråke fabrikssocietelen, såsom man nu ändltligen autentikt känner, : bestod konfonium. Nu är det likväl en bland publicister antagen grundsats, att iche i Redaktionens namn begagna bladet till medel för sina enskilda affärer. Detta är visst icke något juridiskt stadgande, men man måste dock erkänna, att det innefattar en icke så ringa grad affalsk-: het, att i det allmänna bästas namn drifva sin egen sak, utan att öppet erkänna, att det är för denna man strider. Vi icke i sak, erkänt riktigheten af denna grundsats. Det förvånade eller åtminstone förargade derföre mången, då man såg bemälde Hr Johansson i Freja, orera vidt och bredt om nödvändigheten att i hufvudstaden, till de mindre bemedlades förfång, vidhålla bageritvånget, oaktadt man kän!: de, alt Hr Johansson var bagarenas enskilda biträde i den tvist, dessa drefvo med auktoriteterne, rörande rättigheten att äfven monopolisera tort bröd; en och annan släng torde väl vid det tillfället hafva blifvit honom tilldelad för den oförskämdhet, hvarmed han nedsatte motiverna hos dem, som icke höllo med honom, för det falska i vissa uppgifter om bagarenas ofantliga förråder, och för det oförlikneliga arguseri, hvarmed han förespådde, att hufvudstadens bagare innan kort skulle gå under och staden hemsökas af en total brödbrist, derest man icke medgåfve bagarne den omtvistade rättigheten att ensamme försälja äfven torrt bröd. Med minnet af denna nyss förut passerade händelse kunde man icke förvara sig mot vissa misstankar, då man nu, oaktadt den allmänna önskan, att enigheten inom stånden vid Riksdagen icke måtte störas, såg bagarenas ombudsman uppträda för ett enskildt intresse af den beskaffenhet, att det, skoningslöst behandladt, nödvändigt skulle splittra ledamöterna inom ett visst Riksstånd, och tilläf-; ventyrs indraga äfven de öfrige i en lång och ändamålslös tvist. Hr Johansson utförde likväl sin plan genom tidningen Freja på följande sätt. Utan att nämna hvarken att Hr Johansson var medarbetare i nämnde tidning, eiler att han var HFabrikssocietelernes ombud, eller att han dels författat, dels öfversalt tvenne för dessa societeters räkning nyli-! gen utgifna skrifter, började Freja mot slutet af April att med all makt puffa och berömma tvenne af dessa, Hr Johanssons egna skrifter, nemligen Fabriksoch Manufaktursocieteternas apå-; minnelser vid Tullkommittåens förslag till ny tull-: taxap samt Lists brochyr angående införselsfriInästan hvart enda nummer af Freja fortsattes sedan detta puf-; het och skyddsförfattningar. fande al Hr Johanssons och Fabrikssocieteternas skrifter och åsigter, ända till dess Hr Johanssons kända hand i samma tidning, till allas förkunna ock bestämdt uppgifva, att Hr Johan Johansson i ord, om än I I I I ( j ; j I I i I I i i i våning, proklamerade, alt en revolution inträlfat i de statsekonomiska vetenskaperne, genom hvil-. hen a il verlden redan antagit de tullförbud och: höga tullafgilter, som Fabriksoch Manufaktursocieleterna ville hafva här i landet införde el-; ler stadfästade. Dessa satser och proklamationer , understöddes efterhand al Svenska Biet och Sven-. ska Minerva, i hvilken sednare man äfven tyckte: igenkänna Hr Johan Johanssons penna, utan att: det dock ännu blifvit upplyst, huruvida Minerva: tursocietelerna eller huruvida älven var salarierad af Fabrikseller Manufak-: hon dref de nya; satserna i strid med sin fordna öfvertygelse en-; dast för att ådagalägga sitt hat mot den konselj,! som intagit hennes fordna patroners taburetter.; Visserligen passerade detta spel icke alldeles o-: anmärkt, men i allmänhet temligen obehindradt af den öfriga pressen, som icke ansåg det nödigt tt för denna saks skull alltför mycket uppröra! a aa . I ståndspassionerna. Nu, om man känner Argus och hans maner,: kan man väl föreställa sg huru Hr Johansson skuile rita ut, när han sålunda hade fritt fäll; det: finnes blott ett epitet i vårt språk, som förmår uttrycka det, och detta är epitetet cargusiskon. Det förutsätter att författaren skådar i sig sjelf tänkandets och vetandets högsta potens, och i allmänheten en rå och okunnig massa, skyldig att hålla till godo allt hvad potensen så till sä-; gande avräker ur sig. För dem som tilläfventyrs ej följt Hr Johanssons nu ifrågavarande I färd, citera vi icke blott hans trenne utgifna, skrifter, från och med Fabriksoch Manufaktursocieteternas påminnelser, utan äfven at tidningen Freja, serien från och med JV 33 inneva-; rande år, tills dato. Hvad jåminnelserne till: Kongl. Maj:t angår, skall ingen kunna neka att de! äro författade i äkta bränvins-advokatsstil; författarens hufvudsyfte är tydligen att få vara ovettig, att, som det heter, utdela glåpord om nit; att förstöra Sverges RE AA industri och. hundradetals 1L mm Ls 2 på AA I I