ARN Or Ar UR AA fär RA se på sitt eget, än på desse kong iittenters bästa.Att närvarande representationssät vore detlämpligaste, ville ban dock visst icke påstå, utan tvertom medgifva, att det har många och stora brister. Han Tkunde dock aldrig biträda den mexling, att man bör lantaga ett förslag, hvars olämplighet så allmänt erkännes, blott för att få en förändring i det gamla. Ville, att, med bibehållande af ståndsvalen, irepreÅsentationen inrymmes den klass af medborgare, som Iför närvarande äro orepresenterade, dock så att I Bondeståndet alltid bibehåller sin fjerdedel, samt att hvarje representant, han må tillhöra hvad medborgareklass som heldst, väljes, hvarigenom den nuI varande sjelfskrifvenheten, till följd af börd eller innehafvande embete, komme att försvinna, samt önskade dertill antagandet af lvåkammar-systemet. Slutligen tillade ban, i afseende på ålder till valbarhet för representant, att den borde bestämmas till minst 30 å 35 år. Derefter ingaf Petter Jönsson från Jönköpingsl län ett utdrag af 1838 års taxeringslängder för Tveta, Vista och Mo häraders fögderi af Jönköpings län, upptagande antalet af de inom nämnde härader belägna hemman, hvilkas taxeringsvärde ej uppgår tilll 250 Rdr banko, nemligen summa 373 hemmansdelar. Petter Jönsson yttrade derjemte,att han ingalunda begärt ordet för att fördöma KonstitutionsUtskottets! förevarande memorial, hvilket han fann onekligen hafva sina stora förtjenster, utan åberopade hvad han vid Ståndens gemensamma sammanträden på Rid-l darhuset, i detta ämne yttrat. Han hade blott velat visa, huru många inom hans valdistrikt skullel blifva uteslutne och förundrade sig att Ståndetsledamöter i KonstitutionsUtskottet ejreserverat sig der-I emot, samt fann för sin del valrätt efter hemmantal bättre. Vidare gjorde han anmärkning mot hvad 12 innehöll angående val med slutna sedlar, serdeles som upplysningen ej stigit derhän, att hvarl och en på landet är skrifkunnig. Likaså kunde han: icke finna något skäl, hvarföre kronobetjent skulle uteslutas från valrätt, ifall en sådan tillerkändes andra embetsmän, heldst det är att förmoda, att hvarken den ena eller den andra med sitt inflytande skall kunna obehörigen inverka på vwalens utgång. Slutligen trodde han, att om principen af allmän valrätt gör sig gällande, Bondeståndet visserligen på papperet finge öfvervigt vid valen; men att ÅAdeln, äfvensom ståndspersonerna, af alla krafter skulle bemöda sig, och måhända lyckas att mot Bondeståndet tillvägabringa en reaktion, hvilken lätteligen kunde komma vårt Stånd att alldeles duka under. Såsom förmedlingsförslag ville han här åberopa det af Hr von Troil sid ett af ofvannämnde sammanträden på Riddarhuset uppgifna med någon förändring, eller något dylikt. En slik förmedling skulle, förmente han, under närvarande förhållanden måhända närmast leda till målet. Med Petter Jönsson förenade sig Petter Pettersson i Slättbult från Jönköpings län, Ståndet beslöt, att öfverläggningen i anledning af KonstitutionsUtskottets förevarande memorial skulle fortsättas nästa plenidag. Den 27 Oktober. Bengt Gudmunsson från Halland ville innan han öfvergick till betänkandet göra några anmärkningar vid tvenne ståndsledamöters, Sone Perssons och Lars Nilssons i förra plenum aflemnade yttranden. aOm, sade khan aSone Perssons förslag antoges, skulle Bonde-Ståndet väl erhålla en fjerdedel uti besluten vid Riksdagsförhandlingarne; men vid valen blef dess rätt så mycket mer förnärmad, emedan Ståndet bekom blott en sjettedel deri, då 6 klasser skulle finnas, neml. Ridderskap och Adel, Preste-Stånd, Borgare-Stånd, Bonde-Stånd, Embetsoch Tjenstemän, samt ofrälse Ståndspersoner. En försämring, och ej någon förbättring uti vår närvarande representation blefve den ovilkorliga följ den häraf. Ståndseller klass-val äro oförenlige med allmogens sanna intresse. Besinnom, att denna klass medborgare utgöra nio tiondedelar af Syenska nationen. Sedan han vidare fullföljt dessa an. märkningar och visat, att Lars Nilssons förslag äfven genom dem vederlades, uppläste han ett skriftligt anförande, hvari han hembar Konstitutions-Utskottets ledamöter sin högaktningsfulla erkänsla för deras nitfulla och upplysta bemödande i fråga om representationens förbättring. Ändamålet dermed ansåg han säkrast vinnas genom en för alla folkklasser samfäld valrätt, hvilken å ena sidan betryggar nationen, att dess högsta, allmänna och för tiden vigtigaste intressen blifva troget och kraftigt skyddade ech befordrade, samt å den andra berättigar regeringen, att icke behöfya misstro förenligheten af national-ombudens meningar med det allmänna tänkesättet, samt icke lemnar henne okunnig om folkets sanna behof och önskningar. Han röstade således för, att Utskottets förslag på det hela måtte antagas; men utbad sig likväl att få framställa några anmärkningar dervid. Den första angick valrätten. aJag sade han wanser nemligen att det vore lika orättvist som oklokt, att förminska den valrätt som redan äges af såväl Bergare som Bonde-Ståndens Ledamöter; och jag tror, att det vore obilligt, om i ett ögonblick, då dels Ledamöter af Adeln och Preste-Ståndet, dels alla hittills orepresenterade skulle få rättighet att välja i valförsamlingarne; men stadgade vilkor för dem, hyilka icke ansetts förut behöflige för Borgares och Bönders deltagande i valen., Han ville visserligen. icke vägra den skilnad i röstantal Utskottet föreslagit, för att tillfredsställa den större förmögenhetens fordringar; men sade han wdet synes mig, som! detta Stånd hvarken kunde eller borde yrka denna olikhet i valrätt för den stora del af nationen, hvilkas angelägenheter egentligen äro anmförtrodde åt vår omsorg och vård. Jag tror, att det skulle förefalla såsom en förvillelse af oss, om Yi af tidens egoistiska rigtning läto förleda oss, att att inom den större massan af Sveriges allmoge införa skilnad i medborgerlig rätt, på grund af någral! förmögenhetsvilkor, hvilka dels äro skenbara, då ingen kan känna de skuldbelopp som inskränka dem, dels äro godtyckliga: då en natur-tillfällighet eller en våda kunna lika hastigt som oförtjent förändra dem. Eller för att lemna ett exempel: bör? en sådan rättighet bero deraf, om en flods förändring i sin bädd erbjuder mig några tunnlands ökning i mina fält, eller en brand förstör min skog och mina hus? Han föreslog derföre: att åtminstorme ända till 4000 R:dr fastiohetsvärde måtte be; DD pr 0 AA AA AA i l: d iv k i e st 1; d n så a d tc i m lö a a je te Vv Ti