cfsom bade PFresteoch borgarestanden at Konst. Ut YIskottet öfverlemnat att ordna detaljerne. Tal, ha Ide förut yttrat sig emot förslaget, att äldre kam. jeJ maren skulle utses af samma valmän som den yng: re, och måste ännu mera ogilla så minutiösa be L stämmelser, som att valbarheten skulle inskränka: -Jinom valdistrikten. Han ansåg i fråga om tvåkam,)marsystemet af högsta vigt, att erhålla garantier, ati ;)de dygdigaste, erfarnaste och mest upplyste blifva utsedde till ledamöter i äldre kammaren, och hemställde, om dessa garantier stode tillsammans med ifrågavarande inskränkningar i valen. Grefve Spens, C. G. ville ej sätta sig emot Hr vy. Hartmansdorffs förslag om valbarhetens inskränkning inom valkretsarne i afseende på ledamöter i yngre kammaren, men trodde dem ej böra ega rum för den äldre. Det vore föga sannolikt, att inom Ihvarje valkrets träffa personer; af de s. k. närande t klasserne, med erforderliga egenskaper att vara lerdamöter i denna kammare och tid att emottaga befattningen för 15 år. Vid tvåkammarsystemet borde mangåi synnerhet söka tillvägabringa skilnad e.J mellan kamrarne. En sådan förefunnes visserligen deri, att ledamöterna till äldre kammaren väljas för 5, och ledamöter till den yngre blott för en riksdag, men ännu väsendtligare blefve skilnaden, om man bestämde, att ledamöterna till den ena kanramaren borde väljas inom valkretsen, men att ledamöterne till den andra finge utses öfver hela riket. Tal. anhöll derföre, att frågan omjäldre kammarens bildande måtte från ifrågavarande punkt af förslaget afskiljas och ordet Riksdagsman utbytas emot cOmbud till yngre kammareno. Grefve Horn, C. F. såg sig genom Ridd. och Adelns sätt att behandla frågan, invecklad i detaljbestämmelsen, och kunde således icke bifalla Hr von Hartmansdorffs förslag i denna del, åtminstone i afseende på äldre kammaren, för hvilken man forIdrade sådane qvalifikationer, som ej kunde förenas med de föreslagne inskränkningarne. ) HAr Ribbing, B. fann de föreslagne inskränkninIgarne innefatta så mycken skråanda, att om desam Ima antoges, skulle man qvarstå på samma punkt som nu. Genom ståndsvalens bibehållande vore tillräckligt sörjdt för bevarandet af de gamla ståndsintressena. Att derjemte inskränka valbarheten inom valkretsarne voro lika orätt, som att i fråga om befordrandet af allmän upplysning, söka henne der hon redan finnes. Skulle denna inskränkning ega rum, vore visserligen bäst, atteÖden gällde yngre kammaren; likväl anhöll Tal., att Hr von Hartmansdorff måtte låta hela denna punkt utgå ur förslaget. I annat fall vore han nödsakad rösta deremot. Hr von Troil, Em. förklarade, att ehuru förslaget i, denna punkt, äfven med den förändring Gr. Spens tillstyrkt, betydligen skiljde sig från Tal:s åsigter, vore likväl hans väsendtligaste betänkligheter derigenom undanröjda, hvadan Tal., för att gå en annan fraktions af ståndet önskningar till mör tes, ville understödja detsamma, med villkor, att HAr von Hartmansdorff, som på f. m. godkände) den förändring Gr. Spens föreslagit, äfven medgaf att orden: xoch ingen valkrets borttoges, men eljest måste Tal. votera Nej. I afseende på Bondeståndet, vore möjligen de föreslagne inskränkningarna inom kretsen lämplig, men derom borde detta stånd först sjelft yttra sig. Hvad åter angick! Presteoch Borgarestånden, skulle dessa troligen icke medgifva större inskränkningar i deras valrätt. än som hittills ägt rum, och i fråga om Adeln! skulle genom förslagets antagande, ståndets anseen-. de nedsättas, ty flera ledamöter blefvo troligen ute-l: slutne, hvilka hittills gjort ståndet heder. Frih. Hamilton, H. förenade sig i Grefyve Spens: hemställan, att Hr von Hartmansdorff ville låta frå-). gan, om val inom distrikterra till äldre kammarenl: för närvarande falla. Hr Mannerskantz, C. A. ville blott under del; vilkor. Hr von Troil uppgifvit, votera för förslaget.! Hr Munck af Rosenschiöld, N. R. ansåg lika olämpligt, att genom bestäm mandet af speeialiteter uti ifrågavarande fall vilja inskränka Utsk:s verksamhet, som att föreskrifva en marchroute för en resa genom obanade trakter, och reserverade sig emot alla hittills gjorda inskränkningar i Friherre Sprengtportens förslag. Hr von Hartmansdorff, Aug. medgaf, att han så vida på f. m. samtyckt till den förändring, Grefve Spens föreslagit, som han yttrat, att han haft litet eller intet att deremot invända. Dessa förändringar hade endast omfattat nedre kammaren, men ej den öfre. Han ville dock nu tillsvidare afstå frågan om inskränkning i val till äldre kammaren och blott yrka proposition på Grefve Spenss förslag i denna punkt. Grefve Hamilton, H. Man hade i föregående plena yttrat, att genom valbarhetens utsträckning utom valkretsarne, skulle valen förlora uti intresse, Grefven trodde deremot, att intresset skulle ökas i samma mån man genom vidsträcktare valfribet hade utsigter att kanna göra goda val, och kunde icke eller instämma uti yttrandet, att adelsmän lärde känna hvarandra Bhufvudsakligen blott genom riksdagarne, helst han för sin del, både till deras offentliga och enskilda lif, fördelaktigt kände flera adelsmän, hvilka aldrig bevistat någon riksdag. Det vore dessutom icke utan exempel, att representanter från den ena riksdagen till den andra ändrat politisk opinion, så att omdömet om dem efter deras förhållande vid riksdagarne lätteligen kunde utfalla oriktigt, om valenj inskränktes till valkretsarne. Måhända vore hans farhågor öfverdrifna, men han ville såsom exempel på ännu större för7 a sigtighet erinra, att då fråga under riksd agen väcktes, att koncentrera bänkarna i Riddarhussalen, bel ; J J I t r I I S 5 6 kh S Nn u S fö 5 t; d a u d a 1 F I s (6 A k striddes detta af en ledamot, under yttrad frukb tan, att förslaget möjligen kunde innefatta en för ti dold plan, att tillskapa en höger sida, en venti ster sida och en center. Ifrågavarande förslag vore visserligen öppet, men följden kunde möjligen E blifva, att man blott finge en sida vid riksdagen, i och sådant vore i Talarens tanka lika skadligt, ehvad v det blefve den ena eller den andra. d Hr Lefrån, J. P. hade så mycket mera anledninglr yrka, att Ridd. och Adeln uti denna fråga måttele meddela Konst. Utsk:t sin gemensamma tanka, somjs ledamöter i Utskottet yttrat önskan, att, till led-1c ning vid uppgörandet af nytt förslag, få emottagalk h ståndens meningar, närmare utvecklade. Grefve Spens, C. G. förklarade, att då Hr vonlä Hartmansdorff blott tills vidare afstått från sitt Pr uclag Am soshkränkning nam laustsarna vid val till mm