Aftonbladet – 23 november 1840, sida 3

Välloftiga Borgareståndets enskilda BersvärsUtskotts betänkande rörande närjegsförfattningarne. Hos Borgareståndet hafva i detta ämne motioner blifvit väckte af sju personer. Utskottet delar öfvertygelsen om nödvändigheten att ordning, stadga och säkerhet i de borgerliga näringarne snart inträda. Utskottet har antagit ett friare näringssystem, Det Höglotl. af Borgareständets enskilda intressen oförvillade, sunda förnuftets betänkande rörande näringsförfattningarne. S. F. har tagit dessa motioner i öfvervägande och finner att de alla förskrifva sig från en mycket läg intellektnell ståndpunkt. S. F. delar alldeles icke denna öfvertygelse. Det är icke sådan ordning, icke reglementen, som erfordras. Det är frihet. När näringarne få den, så ordna och stadga de sig sjelfva så bra, att Utskottet skall gapa af förvåning, att siikt kunnat ske utan biträde af handelsoch bandtverkssocieteter , magistrater, burskap, gesälloch mästerskap , m. m. dylikt kram. som afser att få ännu starkare band på näringarne än hittills. Från sädan frihet bevare oss Herran. Handtverksiörstag. 1 art. Om Handtverkssocieteters inrättning och befattningar. Upptager i betänkandet 4 tätt tryckta sidor, fulla med reglementariska föreskrifter. 2 art. 24-2 sidor med reglementen. s art. 4 sidor med regiementariska föreskrifter. 4 art. 43 sidor fulla med reglementariska tvängsstadgar. 5 art. 4 sidor med tvångslagar. i 6 art. i 2 sidor. I Om Om mästares och idkares fredande för allmänt inträng. Vilja handtverkare sig emellan bilda föreningar till slöjdens förkofran, så mycket bättre. Men dessa föreningar ega icke hindra någon i sitt ärliga arbete. Bäst vore att staten inrältar en slöjde-akademi i stor skala, der alla slags slöjder och handtverk kunna ibottnen få läras theoretiskt och praktiskt och den som vill erhålla kunskapsbetyg, likasom från akademierna vetenskaperna. lärlingar. Lärlingar äro de, som lära af andra. En hvar läre så länge han vill och icke längre. Men laga aftai gälle här som annorstädes. Om gesäller. Gesäller finnas icke i sunda förnuftets förslag. Om mästerskaps vinnande å handtverk och handtverksidkares rättigheter vid utöfningen af dessa handteringar samt om tillåtelse att i vissa fall utan burskap idka handtverk. Hädanefter vare en bvar inom Sveriges landamären tillåtet alt söka försörja sig på hvad ärligt sätt honom bäst lyster och att således jemväl sätta sig neder istad midt för Magistratens och Stadens Äldstes näsor utan annan anmälan än vid mantalsskrifningen. Ar någon vanfrejdad och lösdrifvare , dess bättre, om han vill sätta sig neder och söka försörja sig på ärligt sält. Ordet burskap skall förbannas ur Svenska spraket. De före: detta utfärdade 999.999 förfaltningar, som häremot strida, varda alia härmed ram! rasibus kasserade och upp-. häfna. Mästare och idkare skola såsom andra menniskor lefva ärligt och kristligt. Kommer annor och vill göra intrång i handtverket, söke då: mästare och idkare att öfverträffa hvarandra: skolande : den, som gör bästa varan och för bästa pris hafva mesta förtjensten. Om hvad för öfrigt i följd af denna författning bör iakttagas och angaende sättet att söka ändring i meddelade utslag. I öfrigt bör, i följd af denna författning, iakttagas nätt opp ingenting. I Förslag till förordning om de handtverk, som utan ! burskap få äå landet idkas, så ock om den landtmannen förunnade handelsoch slöjdefrihet. 3 sidor tvång. Hänvises till art. 4. Förslag till förnyad Hanuelsordning. 12 sidors skränkningar. På Vällofliga Borgareståndets enskilda Besvärsoch EkonomiUltskolts vägnar. tvång och inHänvises till art. 4. På det Höglolliga enfaldiga, oförvillade sunda förnuftets vägnar. Adam Smiths förolämpade skugga. JET — Fabrikssocietetens här varande deputerade för skyldigheter samt.