Aftonbladet – 20 november 1840, sida 2

lärer nemligen i KonstitutionsUtskottet bestridt, att ett sammanjemkningsförslag af Utskottet skulle afgifvas, beslutet derom var enhälligt. Den fråga, på hvilken Dagligt Allehanda alluderar, lärer endast varit, huruvida, då tre Stånd förlarat sig för Ståndsval, men ett Stånd för samfälda val, och då den delen, som rörer valrätten, är grundvalen för hela förslaget (sedan alla Stånden sagt, att representationen skall grundas på val, men ej på sjelfskrifvenhet) Utskottet icke, 1 enlig het med 36 Regeringsformen, skulle an mäla denna oförenliga skiljaktighet till samitelige Riksstånden, hemställa till det ena Ståndet Katt foga sig efter de andra,, samt, för det fall detta i sin mening framhärdade, föreslå omröstningsproposition i det Förstärkta KonstitutionsUtskott, som enligt samma grundlagsparagraf ovilkorligen måste förena skiljaktigheten, om blott eft enda Riksstånd yrkar, att dess enskilda mening iniågon eiler några deiar, skall på sådant sätt göras gällande. Långt ifrån att således de så kallade cradikalerne vid detta tilifälle skulle handlat emot grundlagen eller till skada för saken, torde det kunna antagas, att denna just hade vunnit, om deras mening blifvit gällande, emedan derigenom tid vun nits och frågan fått ett bestämdt skick. Den andra meningen, som segrade, var, att Utskottet skulle göra försök till upprällandet af ett sammanjemkningsförslag, utan att först underställa frågan om valrätten allena till RiksStåndens afgörande. Huru detta skall lyckas är imedlertid svårt att inse. Utskottets bemödande kan knapt undgå att stranda mot de svårigheter, som blifva en följd af sjelfva motsatsen i de serskilda Ståndens beslut om grunderna för valrätten, och som säkerligen skulle göra Hr Erkebiskopen sannspådd, i sin förutsägelse, att KonstitutionsUtskottet behöfde 6 månader för representationsförslagets utarbetande, derest sannolikt icke under de fruktlösa försöken ledamöterne snart inse, att ingen annan ulväg finnes, än att behandla det skiljaktiga angående valrätten i enlighet med 56 S Regerin; gsformen. Deremot synas alla försök att nu inom Utskottet göra nya förslag, eller på nya utvägar grundade förändringar, i det gamla förslaget gällande, alldeles grundlagsvidriga, så vida de icke inskränkas till hvad hvarje RiksStånd förklarat för sin gemensamma tanka. Behandlingen af grundlagsförändringar är i 36 Rezg. formen så tydligt föreskrifven, att en hvar bör inse, att sedan Utskottet en gång afgifvit förslag och Stånden yttrat sig deröfver, är det inom gränsen af de så!unda väckta förslagen, som det hela skall kompletteras; nya förslag och enskilda hugskott måste sedan alldeles åsidosättas, såsom icke utgörande föremål för vidare föredragning, derest de icke behandlas såsom alldeles nya frågor, hvilket åter i grundlagens bestämmelser röner ny svårighet. EERO