Aftonbladet – 20 november 1840, sida 1

Hr fHrelsinvius ämnade icke biträda Presternes afskedande; det var ett gammalt ordspråk, att man gick på fyra, innan man kunde gå på två, 0. 8. V. Instämde i öfrigt med dem, som önskade sakens uppskjutande. Härmed slutades andra dagens diskussion. (Slutet följer.) STOCKHOLM den 20 Nov. De på förmiddagen ankomna utländska poster innehöllo inga nyheter af något intresse. De sednaste underrättelserne från Paris äro af d. 9, från London af d. 40, samt från Hamburg af d. 45 dennes, Från Konstantinopel inga sednare underrättelser än dem förra posten medlörde. FRÅNKRIKE. De sednare valen inom Deputeradekammaren röja, likasom de första, den ministeriella sidans öfvervigt. Då valet till vice-president företogs i sessionen d. 6, var de röstandes antal 366 och den absoluta majoriteten således 484. Häraf erhöll Hr Calmon 289, Dufaure 243, Jacqueminot 498, de Salvandy 485, Ganneron 467, de Sade 457, de Tracy 74, Caumartin 70, Delessert 30, Lamartine 9 och Passy 4. Till följe häraf blefvo de 4 förstnämnde vice-presidenter. Sekreterarevalen blefvo väl icke så. helt och hållet i regeringens anda, men icke heller i oppositionens, ty af de 4 utsedde räknas Hr Bignon till de konservative, Hr Boisy. dAnglas till de ministerielle, Hr Galos till de med Mole förenade doktrinärerne, och endast Hr Havin representerar venstra sidan. Journal des Debats är utom sig af glädje öfver detta resultat, hvilket hon anser som Kammarens svar på throntalet och ett bevis på den enighet, som råder inom det konstitutionella partiet. De liberala tidningarne sysselsätta sig med undersökningar, huruvida de skedda valen verkligen någonting hevisa för Kammarens sinnesstämning i öfrigt, och anse den starka oppositionen åtminstone i stånd att bjuda alla tillfälligheter spetsen. National finner, att Kammarens beskaffenhet likväl har en nytta med sig, den, att bevisa en valreforms nödvändighet. Sistnämnde tidning af d. 8 har blifvit indra gen för en artikel, kallad: Armeen och mini: steren af d. 4 Mars, Hertiginnan af Orleans har d. 9 blifvit för löst med en prins, som skall erhålla titel: Herg tig af Chartres. Hos Hr Bovy har en husvisitation skett, för att upptöcka Bergeron, men utan att något spår efter honom funnits. Om Darmeös och hans process innehålla tidningarne ingenting. Storsigilibevararen har utfärdat ett cirkulär till alla generalprokuratorer, hvari han isynnerhet drager i härnad mot Marseilläsen, och äfven redan börjat visa sin tro med sina gerningar, ty på en enda afton arresterades icke mindre än 20 personer, beträdda med det brott, att hafva sjungit denna sång. För öfrigt rättfärdigar nämnde cirkulär helt och hållet de bekymmer man ylirat för de reaktionsförsök, hvarmed den nya ministeren umgås, ty det rekommenderar ett energiskt iakttagande af Septemberlagarne. Kabinettet säges vara allvarsamt betänkt på att förskaffa sig bistånd af Lamartine och hans vänner. Såsom en inledning till underbandlingen skulle han komma alt utnämnas till sändebud i Madrid. — Hr Emil Girardin skall, såsom balsam på den undfångna örfilen, komma alt erhålla geueral-direktionen öfver postverket. En vacker bundsförvandt åt det doktrinära ka-: binettet. Från Algier berättas, att marskalk Valee börjat höstkampagnen och uppbrutit med alla disponibla trupper, åtföljd af en transport lifsmedei och ammunition, att deraf förse Medeah och Miliana. Hr Humann skall hafva gjort ett öfverslag af förra ministerens financiella balans, och funnit, att utgifterna redan med 664 millioner öfverskrida den vanliga budgetten, och man är likväl ännu icke nöjd dermed. Huru dessa fordringar skola komma att smaka Kammaren och om den äfven vid deras diskuterande skall visa sig lika medgörlig, som vid embetsmannavalen, blir en annan fråga. — I Rouen uppstämde nyligen en hop unge män Marseillerhymnen utanför den kommenderande generalen Testes fönster. Generalen, som slutligen blef förargad öfver deras hetta, gick ned till dem på gatan, och tilltalade dem så här: Minc Herrar! jag är mycket rörd öfver denna patriotiska demonstration. Personer, som träda så fram i första ledet, som J, kunna icke mera gå tillbaka. J sjunz gen Marseillerhymnen, det är bra; J viljen krig, alltså ären J säkerligen beredde att ingå i armeeng leder?, — xJa,, svarade hela hopen. Välan! ja skall genast uppteckna edra namn, och vid första vink af faran, skall hvar och en af eder få sin marche-ordre. Generalen tät hemta papper och penna. Men då han vände sig om, för att upprätta register öfver sina blifvande soldater, fanns ingen enda mer qvar. Upplopp och Marseillerhymn hade försvunnit som en blixt. SPANIEN. Skälet för Drottning Maria Christinas beslut, att välja Paris till wvistelseort, säges vara, att hon umgåtts med planen att bosätta sig antingen i Rom, i Neapel eller Toscana, men att alla tra recerinöarnaA nå an Tr ta ticticsk mMmakties