UTRIKES. FRANKRIKE. Vi nämnde i går om det ofördelaktiga intryck, throntalet gjort hos allmänheten. Det ödmjuka språket mot de fyra makterna, den öfverdrifna förhoppningen på en fred, åt hvilken man fruktar, att Frankrikes ära och intresse skola uppoffras, och deremot det stolta språket och den mäktiga sjelfförtröstan mot det sönderslitna Spanien och den svaga Argentinska republiken, den fultkomliga tystnaden om förskansnpingarna kring Paris, isynnerhet sista perioden i talet, rörande landets inre ställning, och hvari man tror sig finna annonserad ett nytt skräcksystem. serdeles mot pressen — allt har förenat sig. att åstadkomma detta elaka intryck. Uppgifterna äro stridiga, huruvida talet får tillskrifvas Konungen eller Hr Guizot, men temligen allmänt påstås det, att det föranledt en söndring inom kabinettet. De officiella bladen söka väl vederlägga detta rykte, men man vet hvad de officiella vederläggningarne stundom betyda. Af tidningarnes omdömen öfver talet anföra vi följande: Commerce: Aldrig förr har man inför er Kammare gjort en förklaring, som till denn: grad komptomeiterar landets ära, säkerhet oct framtid . . , . Guizotska ministerens politisk: program är ett af dessa, redan från sin födsel förkastade lappverk. m. m. — Constitutionel. cFhrontalet är ett bestämdt återkallande, är et! afträdande af den politik, som följts sedan Jul månad., — Temps: Så hafva vi då skridit fler: år tillbakalp — Courier Francais: Aldrig ha man inför en stor nation fört ett ovärdigarc språk. — Steele: Rodnaden steg oss i ansigte! då vi hörde detta tal, som ministeren haft der straffbara dårskapen att lägga Konungen i mun: nen — Univers: Hvad som i throntalet är dunkelt, obestämdt och ofullständigt, synes i ministerens sida göra en bestämd och otvetydigt förklaring nödvändig, och å Kammarens ett kraft fullt initiativ, som tydligt bestämmer dess ställ: ning och för regeringen utstakar den nödvän: diga gränsen af dess pligter, både i det inre ock det yttre Om Kammaren, huru konservativ hon än må vara, under en sådan sinnesstäm ning hos folkets majoritet, verkligen skall mer sin röst våga understödja ministeren, komme följden snart att visa. DANMARK. Konungen har till Danska kansliet aflåtit e1 skrifvelse, hvari, med anledning af de inkomn petitionerne om skatltebevillningsrätt, hvilka äf ven varit undertecknade af tjenstemän, Konun gen anbefaller kansliet alt erinra dem hvar oci en i synnerhet om deras embetspligt, och at varna dem att ej åsidosätta densamma, så fram de längre vilja tjena Konungen eller undgå at dragas till ansvar för ett sådant förhållande. Dej position regeringen antager i afseende på konsti tutionsfrågan, blir allt mer och mer fiendtlig e mot den anda, som i de mångfaldiga petitio