Aftonbladet – 12 november 1840, sida 3

BLANDADE ÄMNEN (Insändt.) TRASHANKARNE. Minerva, (menas Tidningen Minerva) På sista tiden börjat ropa trashank, Så snart personer yttrat annan tro Än den som gunstbenäget anses loflig. Hvad är då detta ord, det dystra fula? Är den en Trashank, som med liknöjdk t Betraktar egen fördel, egen ställning I bredd mod Statens och det helas lycka? En sådan Trashank var Epaminondas. Ben Jonson (menar Tidningen) har målat Ett annat slag, som slösat bort sitt eget Oeh sen går fram alt vågsamt sköta Statens. Nå väl! do finnas, båda dessa slagen Men också flere, många flere, slag, Och främst det slag, som under fruktan för All fattigdom, blir Trashankar politiskt. De äro, dessa Tiggare, heslutne Alt, heldre än att tåla tarfligheten Försälja sista egan, som är säljbar, Den egna, inre, öfvertygelsen. Ett annat, riktande trasbankeri Är det att idka stora kommissioner, Och af sin vägkost spara vackert samman Ett hafrebröd, som räcker till för lifvet. Och får en sådan Trashank solvelhomtning, Af pfyrkant,-matens kända läckerheter, Så har han väl allt hvad som honom höfves, Att sjelf sig anse såsom icke-Trashank. En annan Trashank går som parasit Uti Ministerhus och andra ställen, Att fnaska i sig feta läckerbitar, I byte mot de muntliga rapporter. Betyder väl Minervas nämnda Trashank En Lazarus, som för de ringa smulor, Som falla från du stora herrars bord, Med tåligt sinne fattar post vid dörrer?