Aftonbladet – 10 november 1840, sida 3

j AAvVBalda MOMIICE alt I ITdUllLUCH CLVJUUd PpIUO VINST, Stetch och nationen. Med ost syd ost, syd ost och sydliga vindar är det, i anscende till den starka ström, som ofta löper några til i timman genom den trånga segelleden emellan Svinbodarna och Danska Landet, en omöjlighet att, i sjömannaterm, I segladör strömmen, eller göra upp Helsingör. Det blir såiedes, en nödvändighet, tor äfven det mest snällseglande fartyg, att invid Danska kusten, som är mera ren för klippor och skär, och äger bättre ankargrund, söka en, dock mindre säker, ankarplats ; hvarvid inträffar, alt ofta under vår och höst, samt stundom deremellan , närmare 200 fartyg ligga för ankaren under Hammarmöillan och i hela I Hornbecks bugt ner mot Gillbergsbufvud och Kullen, hvilka äro tvungne, enär dessa ostliga och sydliga vindar urarta I till ordeniliga passader, som dessa årstider intwälfa, håälla fast en mänad och stundom längre tid. Ifran dessa ankarplatser blifva saledes skepparne föranlätne, genom dyra båtlegor af minst 23 till 30 dr hvarje bat, inklarera sina fartyg i Helsingör, och derifran afhemta de förnödenheter, en lang resa fororsakat, hvilket, sammanlagdt med de höga priser Danska expeditörerne asalt sjöfarande för viktualier och andra effekter, gilver en kännbar utgift för I skeppsrederierne. Dessutom ligga dessa fartyg unuer kusten alltid blotwtställde, och måste, i likhet med soldaten i fält, alla tider vara marchfärdige; ty så fort vinden springer vestlig eller nordlig, skall genast segel göras, hvarvid otta betydligare sjöskador inträffa, såsom förluster af master, bogspröter, ankare och tags fränkappningar, kettingars utstickningar, bätförluster m. m., hvilka alla skador och förluster nödvändigtvis i närmaste hamn Helsingör eller sist Köpenhamn maste botas och ersättas, till icke ringa kostnad för redare, lastägare och assuradörer, genom godkände vexlar eller bodmerier. — Vi hafva, tyvärr! sjeltve rönt dessa willfälligheter och vi förmoda, att manga, så väl af vår egen, som af andra nationer, hvilka nägon längre tid beseglat detta farvatten, hafva delat samma öden. Vore deremot en hamn vid Höganäs efter projekterade I planen anlagd, hvilken med alla vindar och väder kan från denna kust anlöpas, förmoda vi, alt ganska få skeppare ätventyrade fartyg och laster på en osäker kust, blotiställde för totaia förstöringar, emol nägra riksdalers utgifter uti så kallade hamn-, lotsoch fyrpenningar, etc. Ifrån Höganäs kan då inklareringen i Helsingör lätteligen ske, antingen öfver land genom Helsingborg, 8 mil, eller sjöledes med bät, da vind och väder så tillåta; och detta sednare är då linirigare än med färjebät fran Danska sidan, vare sig såväl iran redden som annorstädes från kusten. Fartygen kunna sedermera, när vinden gynnar, med mera glädje visa Kronoborgs fästning sin nations flagga och atlemna sin behöriga segelkomplimaug, samt då obehindrade, utan uppehåll och risque, fortsätta sin resa åt ÖstersjönUti Sverige, hvarest viktualievaror och jordfrukter äre , minst 30 procent lägre i pris än i Danmark, komma följaktligen fartygsprovianteringar all äga rum; och om vi än skulle mera närma oss deras höga priser, sker likvisst upp handlingen der fartyget befinnes, cnär varan der är att tillgå. De små qvantiteter spirituosa, som numera sjöfarande behöflva, missunna vi icke vära grannar alt afyttra, ehuru vi äfven våga påstå, att de här kunna erhållas för så ) läga priser som i Helsingör. Det inträffar stundom första månaderna på året, att farI tyg, kommande från biidare klimat, eller säådane, som medfora frukter och specerier från Medelhafvet, destinerade till I Ostersjöhamnar, blifva ganska nära Helsingör, genom ismassor i sundet, stängde från Östersjön och föranlätne åter utsegla i Kattegalt, lör att, om möjligt, i Bohusländska skärgården eller sist i Norska hamnar, söka skydd och I bergning, Vore hamn vid Höganäs, anlupo alla skeppare med säkerhet detta ställe, i stället för att blottställa sig I för nya faror. Härstädes kunde äfven då lossas och till ikringliggande städer föryttras ömtåligare frukter och efI fekter, alla behof kompletteras och resan äter fortältas, enär väder och vind sådant medgälve. Det kan icke lemnas oanmäl:t, att en kölningsbädd och varf borde äfven vid Höganäs anläggas, hvarvid de repaI rationer kunde verkställas , som så ofta förflyttas till HelI singör, med de här å Svenska kusten strandade fartyg. I Orten har förräd af så väl Ek, som Furu-timmer, äger utmärkt skicklige Timmermän och Byggmästare, som i sednare aren för Provinsens Invanares räkning byggt och ännu bygga större och mindre fartyg, samt äfven för 5lock, holm och Götheborg nybyggt större fartyg under de scd, nare åren. I Hamn-anläggningen vid Höganäs skulle således sprida trefnad och lif i alla grenar, välmäga ät den simpla arbe,taren, en lifligare trädgårds-odling, utvidgning i Boskapsafveln, betydlig ökning i Tull-intraderne, vidgad exporthandel åt Helsingborg, och blifva en källa till en rik na: tional-vinst, så vida det medgifves, att utländskt Silfver, ! klädt i Svensk drägt — är national-vinst. I De kostnader, som för Höganäs Hamn-anläggning komma att utgå, tro vi äfven inom någon längre tid kunnä ersättas; ty om vi ej alitför mycket missminna oss, uttog Helsingör, 2:dra eller 3:dje åretefter sednaste Hamn-ultvidgningen, nära 1-8:del af hela kostnads-beloppet, utom den serskilda vinst, som tillföll staden genom ökad afsättning I på varor och arbete. ) För vår kust skulle Höganäs Hamn-anläggning medföra cen synnerlig stor formän, i anseende till vara fartygs vinter-förtöjningar. Kusten äger emellan 30 till 60 st. större och mindre fartyg och farkoster utom båtar, hvilka vi, efter slutad resa, vanligen vinterlägga uti Skänska städerne. Dessa kunde vi lägga i Höganäs Hamn, nära våra hemvist, bespara 2:ne resor Öresunds Tall-afgift och hafva vär Egendom under egen vard, mot det vi betalte den blifvande I Hamn-afgiften. Öfvertygade, att nu församlade Rikets Ständer samtycka jtil denna, efter vår tanka, för landoi i allmänhet nytliga I Hamn-anläggning, hysa vi den förmodan, ant Til. lemnar ett rum för denna enkla framställning i sit nöctutkommande Tidnings-blad. ÅA. P. Högsten, Skeppare; J. A. Wester5erg, Skeppare och i Redare; G. P. Lund, Skeppare och Redare; M. Bengtsson, ISkeppare och Redare; S. Bergman, Skeppare; S. Bengtsson, i Skeppare; C. Olsson, Skeppare och Redare; P. Andersson, Skeppare; J. Persson, Skeppare; J. Pettersson, Skeppare; CA. Larsson, Skeppare och Redare; L. Olsson, Skeppare och ! Redare; S. Svensson, Skeppare; A, J. Westerberg, Skeppare oeh Redare; J. Andersson, Skeppare å Kullen. I J. Grothen, Skeppare; J. Wifstrand, förande fartyg från Norrköping; J. C. Pibl, P. N. Lindberg, N. Pettersson, NJ. Smith, P. Jönsson, N. Andersson, Skeppare; A. N.. Andersson, Skeppare från Wikens fiskeläge. AA. Öfverberg, Svän Fix, Bengt Öfverberg, Bengt Fex, Jöns Öfverberg, Anders Nelsson, Pehr Andersson, Nils And:n Kollja, Jan Larsson, Christian Larsson, Gunnar Larsson, Hans Fex, Lars Olsson, Skeppare och Redare i Lerhamn. T. M. Killman, Skeppsredare ; Skepparen T. Lindström, förande fartyg från Malmö; J. Larsson, Skeppare; Lars Olsson, Skeppare och Redare; Anders Svensson, Skeppare; Ola Larsson, Skeppare, Borgare och Redare; Nils Bengtsson, Skeppare och Redare; Joh:n Hansson, Skeppare och Redare; Pehr Larsson, Redare; O. Pehrsson, Skeppare; Jan Nilsson, Skeppare, Redare för flere fartyg; A. Larsson, Skeppare och Redare; Jöns Hansson, Skepparc, Redare; I Mäns Ingelberg, AKihlberg, S. Kihlberg, från Lerbergets fiskeläge. Jöns Göransson, P. A. Corvidtsson, Koff.-8keppare; Petter Fisk, Hans Hyberg, Landtbrukare; N.A. Corvidtsson, Koff.I Skeppare; J. G. Brink, AP. Elfverson, Peter Gren, Petter I Hansson, Anders Pålsson, Anders P. Pyk, Lars Nilsson, Anders Jönsson Berg, Petter Phersson, Pehr Larsson, J. I Thomson, från Mölle fiskeläge; Johan Pålsson Tambo, Byfogde; P. Andersson, N. Pehrsson, Hans Pettersson, Sven JOlsson, P. Cronberg, A. Jönsson, Lars Krock, Johannes Svensson. Nils Svensson, Gunnar Knut:son Lund; I