Aftonbladet – 3 november 1840, sida 1

:och Soultska ministeren. Som imedlertid Soult fruktar, att de 2214 skola vara alltför opopulära, säges han vara mest benägen för nedanstående sammansättning: han sjelf president och krigsminister, Guizot för utrikes, Duchatel för inriikes, Teste justitie, Dufaure handelsoch offentliga arbets-, Passy finans-, Duperre marinoch Villemain undervisnings-ärenderna. Guizot har igenom telegrafen blifvit uppmanad att påskynda sin ankomst till Paris, och han väntas stundeligen. Före hans ditkomst torde ingenting defi ritift företagas. Courier Francais vill veta, det kamrarnas sammanträde blifvit uppskjutet till den 42 dennes, i men denna uppgift torde fordra bekräftelse. Imedlertid fortsättas rustningarne med all flit Från Toulon berättas, att en reserv-eskader, unI der namn af: Evolutions-eskader, skall kryssa emellan Toulon och Algier. Den skall bestå a 9 linieskepp och 6 fregatter. I Strasburg hade man beställt 430 kanonlavetter och ammunitionsvagnar, men denna beställning har nu blifvit fördubblad och armeen påstås komma att ökas ända till 600,000 man. General Petit, hvilken Napoleon wid sitt afsked från Fontainebleau omfamnade såsom ett bevis på sin kärlek för armeen, har nu blifvit utnämnd till kommendant i invalid-hotellet. Man tror sig häri se en hyllning åt Napoleons minne ganska väl afpassad just vid den tidpunkt, hans stoft väntas till Frankrike. Men om man sålunda å ena sidan smeker opinionen, ger man henne å andra sidan äfven ganska kännbara stlötar. Sålunda har man icke allenast med seqvester belagt andra upplagan af Lamennaiss sednaste skrift: Le pays et le gouvernement och beslutat författarens aktionerande, såsom skyldig till en attentat i afsigt att störta eller förändra regeringen, utan äfven vidtagit enahanda åtgärd med en mängd andra skrifter, hvilket man anser såsom förespel till en allmän förföljelse mot hela den politiska pressen. Om Darmes och undersökningen med honom berätta tidningarna intet ord; men i anledning af hans förbrytelse är följande anekdot i omlopp: Då en deputerad till drottningen yttrade sin afsky för brottet och sin glädje öfver dess misslyckande, skall hon ha sagt: Till allt detta är pressen skuld!) Hvartill den depnterade svarat: cJa, den ostraffade pressen.n Fn annan anekdot vill gifva en hemlig förklaring åt Thierss resignation. I Courrter Fr. stod nytigen en häftig artikel mot Ludvig Filip. Man lyckades åtkomma manuskriptet dertill, och det befanns nu vara af Thierss hand. Dokumentet förevisades konuugen såsom ett bevis på hans ministers dubbelhet och gjorde naturligtvis all önskad verkan. En berättelse, som dock synes hopspunnen för att reta sinnesstämningen mot England, är att alla, öfver Malta gående bref från franska eskadern i Lewanten, öppnas af de Engelska autoriteterna på ön, hvilka således erhålla kunskap om alla Fransmänneus företag. Saken bedrifves temmeligen ohöljdt. Sedan man uppklippt kuvertet ofvanför sigillet, förseglar man det å nyo och skrifver derpå: cOpened and rescalad. SPANIEN. Enligt en telegrafdepesch från Perpignan a! den 49 Oktober, hade drottning Christina anländt dit och dagen derefter öfver Marseille afrest till Neapel. Huru hon kommit till Fraukrike, omnämnes icke. Hennes afsägelseakt. sådar den blifvit Madridska juntan meddelad, lyder sålunda: eTill Cortes. Nationens närvarande belägen. het och min hälsas vacklande tillstånd har förmålt mig nedlägga regentskapet, som under mir höga dotters Isabella I:s minderårighet af nationens år 4856 församlade konstituerande Cortes blef mig uppdraget, i trotts af de böner, som mine rådgifvare ställt ull mig med all den lojaute och patriotism, som utmärka dem, att jag måtte åtminstone bibehålla det till nästa Cortes sammaniräde, emedan de trodde, att sådan! kunde vara af nytta för landet och staten; mer som jag icke knhde biträda någon af folkets fordringar, hvilka mina rådgifvare trodde böra tagas i betraktande. för att lugna sinnena och sätta en gräns för det nuvarande förhållandet, så är det mig alldeles omöjligt att fortfara i utöfningen af mina funktioner, och jag tror mig handla i landets intressen, då jag nedlägger dem. Jag hoppas att Cortes till dessa höga och utmärkande funktioner skola utnämna personer. hvilka äro i stånd att göra folket så lyckligt, som dess dygder berättiga det att bli. Jag anförtror åt nationen min höga dotter. Ministrarne, hvilka, enligt konstitutionen, till Cortess sammanträde böra regera landet, hafva gifvit mig för många bevis på tillgifvenhet, att jag icke med största nöje skulle anförtro dem denna heliga pant. Att försäkra dem om en fullkomlig och obehindrad verksamhet, undertecknar jag närvarande afsägelseakt i närvaro af denna stads autoriteter och korporationer, och öfverlemnar den i min konseljpresidents händer med uppdrag, att i behörig tid förelägga Cortes densamma. Madrid den 42 Oktober 1840. Undertecknadt: Maria Christina., Rörande anledningarna härtill äro berättelserna något olika. Den officiella är en af ministrarne den 43 Oktober utgifven skrift, ställd till natioee ooo Ja cäma dat Ja 2 RR sa: At dratto