lemna mera uppmärksamhet åt Lars Larssons motion, deri han föreslagit, alt säterier må deltaga i hällskjuts, tingshusoch prestegårdsbyggnader m. m. Då nu Utskottet förklarat sig hvarken böra eller kunna tillstyrka bifall till en slik molion, så förefaller det ej underligt, att den fattige bonde, som ensamt uppbygt prestgården, med missnöje ser säterieägare begagna dew på det sätt, att när t. ex sätertägaren kommer till presten, så är det för att se efter, ora Pastor har någonting, men när deremot bonden besöker sin själasörjare, så blir fråga huruvida bonden förer någet med sig Yrkade återremiss. Peter Gabrielsson från Kronobergs, Johan Olofsson, Mats Ersson och Olof Persson från Stockholms Län instämde med Per Jönsson. Hentik Andersson från Örebro Län: Ehuru jag sjelf äger ett hemman af frälse natur, önskar jag dock hjerteligen framgång åt de förslag som hafva en allmän skattejemkninog till syfte. Särskilt hade man bordt vänta, att Utskottet skulle tillstyrka säteriägarnes deltagande i skju!sningen; för hvilken jemkning så många skäl tala. Jag förenar mig i öfrigt med von Zweigbergk. Olof Olofsson från Wesicrås Lån anböll att vid Protocolls-justeringen få afgifva skriftligt anföraade i ämnet. Ola Jeppsson från Blekinge förmenade de sammansatta Utskotten hafva på ett tillfredsställande sätt besvarat Olof Olofssons i utlåtandet omnämnda motion. Hvad åter Lars Larssons förslag vidkommer, så är detsamma ingalunda så vidsträckt, som åtskillige värde Talare synas vilja taga det, utan åsyftar endast, det Säterier måtte åläggas att, i likhet med den öfriga icke privilegierade jorden inom Riket, deltaga i hållskjuts-, vägoch brobyggnads-skyldigheter, samt publika byggnaders uppsättande och vidmagthållande. Det torde ej) vara lämpligt att nu framkomma med en ny motion af mycket vidsträcktare syftning, såsom von Zweigbergk synes hafva för afsigt. Ingen skulle hellre än Tal. önska, att en allmän och rättvis skattejemnkning kunde tillvägabringas, men då detta ärende är af en särdeles vidtemfattande beskaffenhet, så hafva Utskotten ej rimligtvis kunnat inkomma med något detaljeradt förslag i ämnet. Tal. kunde dessutom icke undgå att, vid detta tillfälle såsom tillförene, fästa uppmärksamhet på det särskilta förhållande, som äger rum i vissa orter af riket, nemligen att grundräntan är särdeles låg oeh ingår i rustningen, hvilken till följe derutaf är mycket dryg och betungande. Skulle nu de allmänna utskylderna utgöras endast genom bevillning, så blefvo sådana orter bragta till ruin. Angeläget vore det derföse, i fall skattjemhkning skulte tillvägabringas, att Committterna sammansattes af Ledamöter, som hade både förstånd och vilja att bevaka alla medborgares rätt. Häruti instämde samtelige Fullmägtige från Skåne, Lars Petersson från Blekioge, Lindbäck från Hallands, Nils Magnusson från Calmare samt Olaus Eriksson från Götbeborgs och Bohus län. Erik Persson från Gelleborgs län instämde äfvenledes med Ola Jeppsson. Zetterberg förenade sig med Nils Persson från Södermanland och von Zweigbergk, samt ansåg att, till bevarande af allas rätt, en preskriptionstid af t. ex. 60 år borde bestämmas, inem hvilken skattejemnkningen skulle tillvägabringas. Strindlund ville anmärka, i afseende på sjelfva formen, att vid riksdagens början väcktes motion i detta ämne, hvilken besvarades genom Stats-Utskottets betänkande JM 64; och i afseende på det sistnämnda hafva Riksstånden redan fattat sina beslut. Han hemställde derföre, huruvida det är förmenligt att nu äter komma med en motion i samma ämne, såsom von Zweigbergk tyckes åsyfta. Peter Persson från Örebro Län yrkade, att om fråga blef om skattejemnkning och räntepersedlarnes förenkling, tionde-tackjernet i Bergslagen äfven måtte komma i beräkning. Jan Andersson från Westerås Län instämde med von Zweigberyk och Nils Persson från Södermanland, Nils Persson fr. Örebro Län önskade äfven att se den dag inbryta, då all Svensk jord finge en lika beskattning; men han frnaktade, att detta mål är låugt aflägset, och ausåg Utskotten icke kunna hafva tillstyrkt annat, än på sin höjd nedsättande af en kommitte för att undersöka de många olika omständigheter, som, i händelse af en blifvande skaltjemnkning, berde iakttagas. von Zweiybergk; Nils Persson fr. Södermanland och Hans Jansson erinrade, dels att den förstnämndes motion komme att åtfölja återremissen endast såsom ett anförande, i ändamål att väcka Utskottcts ytterligare uppmärksamhet på ämnet, dels att meningen ingalunda vore att vid denna Riksdag tillvägabringa en slik skattejemnkning, utan endast att få en kommitte nedsatt, för att bereda detta stora mål; samt dels att, vid en sådan jemnkning, allas rätt, äfven deras, hvilka hafva sin grundränta beräknad under rustningen, skulle komma att i möjligaste måtto iakttagas. Utlåtandet återremitterades. LagUtskottets utlåtande MM 124, i anledning af väekte motioner om upphäfvande af Kongl. Maj:ts nädiga förbud af den 10 December 3312 emot all gemenskap med f. d. konung Gustaf Adolph, f. d. drottningen och deras barn, bifölls utan diskussion. Statssamt Ekonomi-Utskottens betänkande HM 45, angående besittnings-rätten till Aunexe, StomaMensaloch kyrkohemman i Skåne, Halland, Blekinge och Bohus Län, återremitterades, efter fram ställda anmärkningar af Lindbäck samt David Andersson från Halland, äfvensom samtelige Riksdagsfullmäktige från Skåne. Till handlingarne lades Stats-Utskottets utlåtanden 42 328, 329, 332, 333, 334, 335 och 336, Samma Utskotts utlåtanden JM 330 och 338 biföllos. Plenum d. 44 Oktober. StatsUtskottets utlåtande MM 331, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse, angående de rst hålls-nummer vid Bohus Läns regemente, hvilka, i följd af vägran att ingå på hästvacance-afgiftskon