Aftonbladet – 30 oktober 1840, sida 1

Article Image
Resume af hvad hufvudsakligen förekommit vid Ridd. och Adelns plenum, d. 27 Okt. 1840. Förmiddagen. Frih. Cederström, Jacob, anmälde sin reservation j emot det beslut, Ridd. och Adeln uti sista plenum fattat öfver Friherre Boyes afgifna förslag. Friherren trodde, att detta, enligt 56 och 81 SS RegeringsFormen, icke bordt blifva föremål för öfverläggning, ioch protesterade jemväl emot upptagande af något bland de förslag, hvilka Hr von Hartmansdorff, Friherre Harrilton och Grefve Frölich, m. fl., framI ställt, helst dessa, jemte afslag ä det af KonstitutionsUtskottet framställda, innefattade nya förslag till grundlagsförändringar, de der i Ståndens plena tlicke omedelbarligen få väckas; erinrade slutligen om dei lagstridiga deruti, att KonstitutionsUtskottet såsom reservation till RiksStånden öfverlemnat flera iedamöters serskilda menisgar, hvilka väl kunna allmängöras i den ordning 84 S BR. F. föreskrifver, men icke bordt på sätt, som skett, RiksStänden meddelas. ; Härefter fortsattes öfyerläggningen om KonstituHtionsUtskottets memorial Nr 38, angående Nationalrepresentationens ombildning, dervid Grefve Fröi lichs förslag i ämnet först framställdes till föredrag-! I ning. Grefye Frölieh anmärkte, att detta projekt väl, enligt tiden för dess afgifvande, nu borde förekomma, men då tidsordningen, genom pröfningen af Frih. Boyes förslag, redan vore rubbad, ansåg Grefven rationellast, att följa den ordning, hvartill de serskilda förslagens innehåll gåfvo anledning, så att ide framställda meningarne i samma mån förekommo sednare till pröfning, som de mera närmade sig Utskottets åsigt. Med iakttagande hiraf borde Grefvens förslag föredragas sist bland de framställda. Herr Friherren och Landtmarskalken tillkännaI gof, att han vid föredragningen ämnat iakttaga den jordning, som i sista plenum syntes i allmänhet hafva vunnit bifall, nemligen att börja med de meninigar, som minst afveko från det KonstitutionsUtskottets förslag, som låge till grund för öfverläggningen; men att det imedlertid berodde på Ridd. och Adeln att bärom närmare bestämma. Hr Lefrn, Frih. Sp renutporten och Grefve Horn instämde i Er Landtmarskalkens åsigt om föredragningssättet, och den sistnämnde anmärkte den olägenhet, som uppkommer, om Grefve Frölichs me ning i detta fall antoges, då den, som önskade representalions-förändring, nödgas votera för det mest konservativa förslaget, blott af farhåga att eljest slutligen komma till KonstitutionsUtskottets. Grefye Frölichs meniug understöddes deremot af Frih. Hamilton och Hr von Troil Den sednare ansåg system i föredragningen omöjligen kunna vinnas, om man började med de förslag, som närmare öfverensstämde med Utskottets. Om de sedermera hvar efter annan afslogos, samt man således allt mera aflägsnade sig från Utskottets förslag, måste man slutligen med ctt hopp dertill återgå. — Sedan Ridd. och Adeln antagit det af Grefve Frölich tillstyrkta föredragningssätt samt Grefve Horn förklarat, att han icke ville påkalla serskild pröfning af den mening han yttrat, angaende förändring af representationen, tillkännagaf Hr Frih. och Landtmarskalkeg, att Frih. Sprengtportens förslag nu förekom till afgörande. Hr Munck af Rosenschöld, N R., uppläste ett skriftligt anförande, deruti han, i öfverensstämmelse med hvad han i ett föregående plenum yttrat, sökte utveckla allmönna valens företräde framför Ståndsval. Han trodde, att de sistnämnda skulle tillintetgöra Ridd. och Adelns sjelfständighet såsom Stånd, och tillstyrkte derföre, att, i händelse allmänna val icke blefve antagna, hellre förkasta hvarje förändring, in att, med bibehållande af Stånds-indelningen, upphäfva den sjelfskrifna rättigheten, att vara representant. Skall någon gagnelig förändring vidtagas, borde samtlige Stånden offra alla sina företräden och få lika rättigheter, samt således återgå till hvad de urspruneligen varit, nemligen ett folk utan olikhet i rättigheter. Att antaga de modifikationer i Ståndsfördelningen, man här framställt, vore endast att kläda de gamla gestalterna i en ny opassande form. Såsom jemkningsförslag framställde Tal. slutligen den mening, att, med antagande af Utskottets förslag, bibehålla Rikets Ständers rättighet att efter viss tids förlopp sammanträda, för att närmare bestämma lagarne för kammarens verksamhet eller upphäfva densamma, i händelse det visade sig, att den ej kunde fullgöra sin pligt ceHer svika folkets förtroende. Friherre Ssrevofiöstenr hemställde, att som hans förslag innehöll så allmänna satser, att flere af de meningar, hvilka andra Ledamöter inom Ståndet! framställt, blott utgjorde närmare utvecklingar deraf, Ridderskapet och Adeln måtte förhbehålla sig, att, äfven i haudelse detsamma blefre godkändt, Ståndet likväl måtte kunna pröfva säådane meningar, som dermed icke äro I strida. Grefve FKrötieh förklarade, det han visst icke ville motsätta sig Frih. Sprengtportens förslag, men ansåg sig böra fästa uppmärisamheten deprå, att det vore så negativt och i allmänna termer atfattadt, alt Ståndet icke kunde vara belätet, att såsom gemensamma tanka detsamma antaga. Vore det en gång bifallet, fölle väl af sig sjelf, att icke något af de andra förslagen kunde vidare komma under pröfping, heldst man i förra plenum beslutat, att de afgifne förslagen hvart efter annat skulte föredragas, till dess ett blefve af Ridderskapet och Adeln antaget, eller ock man genomsått dem alla. Hr bon Tre ansåg, att pröfningen af Friherre Sprenaetportens förslag skulle medverka till öfverläggningarnes förkortande. Dess innehåll vore icke så allmänt och negativt, att ju icke fiera positiva salser deruti funnos uttryckte, såsom representationens fördelning på 2 kamrar, sjelfskrifna representationsrättensupphörande, ståndseller klassvalens bibehållande, m.m. Geoom antagande af detta förslag fann Tal. icke något hinder att sedermera pröfva dem, som (efter enahanda grunder voro upprättade; hvaremot de, som helt och hållet eller till någon del grundade sig på allmänna val, i sådant fall voro afslagna. Äfvensom om Frih. Sprengtportens mening afslogs, måste Friherre Hamiltons och Hr von Hartmansdorffs förslag förkastas, emedan principen för t dem blifvit underk.nde. l Ka ff fann fill an h

30 oktober 1840, sida 1

Thumbnail