Aftonbladet – 29 oktober 1840, sida 2

7 fv RR RM MO PR AA slag i detta afseende. För samma mening voro Her De Mare, ivern m. fl; men mot densamma uppträdde Hrr Helsingius, Rydin, Lagergren, Helleday m. fl., och vid votering vann äfven dessa sednares mening med 51 röster mot 44, och Ståndeis gemensamma tanka i detta fall blef, :såsom vi ofvanföre nämnt, att valen skola ske ståndseller klassvis inom stånd eller klasser. Tvåkammarsystemet vann på 4 röster, 24 mot 20, hvilka voro för en kammare. Frågan huruvida någon mening skulle uttryckas i alseende på direkta eller indirekta val eler ej, förorsakade äfven votering, hvilken utföll för den meningen, att någonting härutinnan borde bestämmas, och blef Ståndets mening såsom ofvan är nämnt. Hr Hegardt förklarade sig, i anledning af sitt instämmande i Utskottets förslag, ej kunna deltaga i åtskilliga af voteringarne. En episod i diskussionen uppkom af en tvist mellan Hrr Petre och Lagergren, deruti den sednare förklarade, att orsaken, hvarföre han ej uppträdt utförligare mot de al Hr Pelrd framställda yttringar i afseende på Presteståndet, vore att han till någon del såge sig genom 90 R. F. iderifrån hinI drad, men att han både vilie och kunde vederlägga Hr Petrg. Denne åter svarade, att då frågan nu vore om en ombildning af vår reöra entation vore väl rätta tillfället inne att undersöka, huruvida Presteståndet borde i densamma deltaga eller ej; Konstitutionsutskottet hade för öfrigt yttrat sig mnngefär detsamma, som Talaren, om också ej i så tydliga ordalag. Ett par andra borgmästare ansågo sig äfven icke kunna upptaga frågan om Presteståndets uteslutande. Hr De Mare Beklagade att Presteståndet innehade den närvarande 4:de-delen i representationen, och yttrade, att om frågan vore att bilda någon ny representation, han aldrig skulle tintaga detta Stånd; men då det nu befann sig Ider tillika med de öfrige Stånden, måste man I väl behålla det. I afseende på aflöningssättet för Riksdagsmännen fann Ståndet icke för godt att lemna något yttrande. Sedan öfverläggningarne i Bondeståndet om TKonstitutionsUtskottets memorial M 538 blifvit i gårdagens förmiddagsplenum slutade, skred man I på eftermiddagen till sjelfva afgörandet. i Under diskussionen hade tre hufvudmeningar blifvit uttalade, nemligen en för antagande af ; Utskottets förslag till vallag med några få ändringar; en för bibebållande af de nuvarande Ståniden och ståndsvalen, med intagande bland de tre I första Stånden, af de medborgare, som nu äro I orepresenterade; samt slutligen en åsyftande sammanjemkning af principerna för allmänna val och för ståndsval, i närmaste öfverensstämmelse med Herr von Troils vid Ståndens gemensamma öfI verläggningar på Riddarhuset framställda förslag, I Efter det Talmannens proposition på antagandet af Utskottets förslag oförändradt, till grundlagsenlig behandling, enligt 56 Regeringsformen, blifvit med allmänt nej besvarad; hvaremot I Ståndet bejakat den derefter gjorda framställning: att förslaget må till Utskottet återförvisas med de anmärkningar, som Ståndet vill förklara såsom sina gemensamma tankar, uppstod öfverläggning om dessa anmärkningars lydelse. Till ja-propositon vid den blifvande bufvudI sakliga voteringen bestämde Ståndet deras mening, som yrkat antagande af förslaget med neI dannämnde ändringar. Om nej-propositionen voterades emellan följande två förslag. a) Förslag, framstäldt af Peter Jönsson från Träslända: cStåndsval bibehållas, med den änadring i nu gällande grundlag, att Bondeståndet xväljer 400 ledamöter af Riksförsamlingen; de öfarige Stånden hvardera 30. De nu orepresenteraade medborgarne välja 235, som inrymmas bland aAdeln, Presteoch Borgarestånden, efter hvars och dens yrke och tjenst. b) Förslag, framstäldt af Talmannen, med anledning af hvad under öfverläggningarne förekommit: Riket indelas i 400 valdistrikter, hvarcaf 70 för landet och 30 för städerna. I hvarde valdistrikt å landet väljes en bonde och en agenom fria val. Likaledes i städerna af borgeraskapet och en genom fria val. Dessutom väljer aPresteståndet inom sig 20 representanter, och Ridderskapet och Adeln inom sig 40 represenatanter, efter de serskilde grunder för valrätt, chvilka desse stånd kunna hvar för sig besluta. cAllmänna vilkoren för valrälten bör blifva sådaana, som Utskottets förslag till vallag innehåller, cmed de ändringar ,jaäpropositionen utvisar. (Riksförsamlingen skulle således komma att utgöras af: Adelsmän 40;, Prester 20; Borgare 530; Bönder 70; genom fria val på landet utsedde 70; dito i städerna utsedde 30, summa 260.) Till nEj-propositlion antogs sistnämnde förslag, med 33 röster mot 48. Uti den hufvudsaklig sa -voteringe n segrade Japropositionen med 68 röste er mol 51; och hade således Bondeståndet, för sin del, ill ge tionsUtskottet återförvisat förslaget till vallag med förklarande, såsom Stånd als gemensamma tankar: LAtt Ståndet, med god Ikännande i öfrigt al oftånämnde förslag, ansett följande ändringar deruti böra esa rum: 4:0o I 4 S ändras orden: afem år varit i Ri ket bosatty, till: tre år etc. 0:00 TFA CL AA mmm Data moment förändras