Aftonbladet – 28 oktober 1840, sida 2

SEEU BULLE: ATAÄVAR TAR, CARA ARE RAM fe 1 VARUKOD Uv TLIARe Hellre än att äfventyra förkastande, ville Tal. derföre ingå på val eller förtroende-principen. (Forts. följer.) HUUGOKHÖOLM den 28 Okt. Den proposition Ridderskapet och Adeln igårdagens förmiddagsplenum antog, till allmän grund för en representallons-föräudring, lyder ordagrannt som följer: dcAtt Svenska Representationens fördelning på fyra rum bör upphöra och att denna Representation bör sammanträda på Två genom val. slåndseller klassvis utseddatkamrar, vid hvilkas bildning den skillnad iakttages, att då ledamöterna i den ena kammaren utses för hvarje Riksdag, Ledamöterna för den andra väljas för längre tid bland personer som förut utöfvat riksdagsmannakallet eller uppnått en mognare ålder, samt alt representationsförändringen bör afse, alt, jemte upphörandet af all sjelfskrifven personlig rätt att vara representant, bereda de ofrälse stländspersonsklasserna, som nu äro uteslulna från rältigheten att sända fullmäktige till Riksdagen, en sådan rättighet. Ridderskapet och Adeln var nu således oförmodadt nog det första Stånd, som tog något steg i representationsfrågan, och började med en koncession, som, 1 beiraktande af hiltills rådande fördomar, icke vara ringa och väl kunde jemföras med hvad Konst.Utsk:s förslag af Stånden i allmänhet förutsatt. Frågan är imedlertid icke blott om det nu tagna steget konseqvent efterföljas af dem, som återstå att taga för attuppnådet mål, man till en början synes hafva åsyftat, utan äfven om den skall förmå Ullfredsställa tidens kraf och af alla de ofrälse stånden anses tillräcklig för den reform, som nu är i fråga. I eftermiddagens plenum diskuterades friherre Hamiltons och herr von Hartmansdorffs förslager angående detaljerna af det nya representationssättet. De flesta talare syntes vara af den tanka, att man icke genom detaljbestämningar borde på förhand binda Utskottet, och slutligen kom man, omkring kl. 44 till votering öfver Friherre Hamiltons förslag, att första kammaren skulle utgöra 200 ledamöter, fördelta på fyra stånd, af hvilka de tre skulle inom sig upptaga hittills orepresenterade ståndspersoner, men det fjerde eller bondeståndet bibehålla sin fulla fjerdedel: Voteringen utföll med 60 mot och 29 för denna proposition. — Hos Borgareståndet har man ändtligen i gårdagens eftermiddagsplenum slutat diskussionen i hufvudsaken öfver representationsfrågan; det återstår således att sammanjemnka de serskilda meningarne till en Ståndets gemensamma tanka; men detta torde ej så snart vara gjordt. Det märkligaste, som under gårdagens diskussioner förekom, var tvifvelsutan Herr Petres yttranden i anledning af Presteståndets deltagande såsom Stånd uti Representationen. Denne talare anförde åtskilliga ganska tänkvärda saker i afseende på olämpligheten häraf, och hade för syftemål, såsom man kunde finna, att bringa denna fråga till en formlig diskussion, hvilket likväl icke lyckades, då för nämnde Stånd Herrar Lagergren och Helsingius uppträdde, den förre högst tarsamt och hufvudsakligen med efoge åt de nu varande ledamöterne af Presteståndet, den sednare blott tillkännagifvande att han ej ville gå in på presternes afskedande, så länge det funnes stånd, samt återkom till det gamla ordspråket, att man går på fyra innan man kan gå på två. Hr Petrd yttrade sig äfven ganska skarpt 1 anledning af de exemplar af tidningen Svenska Biet, som blifvit framlagda på talmansbordet, emedan denna tidning innehållit de mest äreskändande utgjutelser öfver KonstitutionsUtskottet, och paskiller; då dylika snillefoster förr kommit till Ståndet, hade de fått stanna i vaktmästarerummet, såsom fallet varit med det ryktbara brefvet från landsorten. Talaren tillade, att om dylika paskiller än uppspikades på den plats han innehade, detta ej skulle förmå honom att afvika från den bana han beträdt, m. m. Bland dem, som yttrade sig på eftermiddagen, var endast Hr Iidbom ifrån Linköping, för Utskottets förslag, i hvilket han till alla delar instämde. Se vidare Posteriptum. ——————