Aftonbladet – 20 oktober 1840, sida 2

undanrödjas, om man antager det sätt för rösternas insamling, som med fördel ru begagneas vid val till reprosentanter i Prestoståndet och för Bergsbruket, och för hvilken methods fullkomnande och tillämpning å de allmänna valen nägra svårigheter icke böra vara att förvänta. Vidkommande de kategorier, som för utöfaingen af den allmänna valrätten böra bestämmas, så förmodar jag Utskeitets förslag äfven vara ganska antagligt; dock med den, eniigt min tanka nödige, utsträcining: att iagon jordegare, med huru ringa hemmansandel som helst, bör sakna rösträtt; och förutan hvilket tillägg en betydlig mängd af jordogare, sardoles i Fahlu län, skulle från deltagande i representationen blifva uteslutne; en åtgärd, hvari jag hoppas ingen vill anses deltagande, som erinrar sig den förbindelse nationer eger till Dalortens iavånare, allt ifrån den tid då allmogen nästen ensamt utgjorde Svenska folkets representation. De farhågor, som från flera håll framställas: dals att Bondeståndets representationsrätt, derest förslaget antages, skulle blifra för stor, dels att densamma möjligen kan blifva alltför ringa, äro, en-: ligt mist förmenande, icke af den beskaffenhet, att. de försjena serdseles afseende. 1 förra fallas, som dock är det minst troliga, skall som jag hoppas, en silgande upplysning bidraga, att för svenska allmogen utsiska den bana, som bör följas, för ati åt fädsrneslande; bereda de största, verkliga fördejarne, grundade ej mindra på jordbrukarens samhällsläge, naturen, af den jord han odlar, och de bordor, han för statens försvar och vidmakthållands nödgas bära. än äfven modernäringens allmänna vigt och inflytelse för värt land. I sednare afseendet åter, och om den nu under namn af Bondestånd befintliga jordbrukaren framdeles kan finna sina intressen vårdade afmän, äfven ur andra medborgareklasser, så utgör detta förhållande icke nägot bevis för valprincipens oförmänlighet, utan bör helle anses som en hyllning åt den friare anda, och det från skråoch korporationstvång vidt skiljda ni:, som uppenbarar aig hos den hittills ganska styfmodariigt behandlade del af nationen, som dock utgör dess egentliga kärna och stam. Hvad åter angår des ifrågasatta eneller tvåkammarsyssomets företräde vid införandet af en ny representation, så synes mig, som borde det förra ega en bestämd öfvarvigt. Utom det att detsamma i konssitutionelt afsesnde närmar 0ss tiil norska statsskicket, hvars bepröfvade fördelar hvarken böra för oss gå förlorade, eller jag, för min del, underlåter at: städse afse, tror jag enkammarsystemot, för vårt folkfottiga, samt af klimat och natur ej serdel2s gynnade lard, vara mera envändbars, än det sednare, och det af flera skäl, hvilxa dock i mindre rikilg ordning här torde färekomma. 4:0 medför detsamma mindre kostnad och mindre tidsutdrägt vid riksdsgsförhandlingarne. At: hushållning med statens, så moraliska, som matoriolla medel är nödvändig och af bebofvet påkallad, det förmodar jag numera icke vill bestridas; och allså böra de ökade anspråken på en representation, liksom en styrelse för billigt pris, ingalunda misskännas eller afslås. 2:o Skall enkammarsystemet bättre utveckla den enighet och den kraft, hvaraf nationen ännu är mäktig, och sålunda säkrare vårda och underhålla förtroendet emellan regering och folk, än då en s.k. öfre kammare, liksom förmedlande, träder omellan, och möjligen, antingen af politik eller andra orsaker, vanvårdar desta dyrbara kall. 3:0 Saknas hos os3 de elementer, eller den förening af kunskaper, förmögenhet och inflytande, som till bildande af en öfre karomar erfordas; och vill jag än, som sig bör, medgifva, a undantag härvid cger rum, så skall dock förbållandet blifva styckad: och ofuliständigt:; heldst jag förmodar, att alla anledningar till inrättande af lifstids eller ärftlig: pärskap nu och för framtiden uteblifva. 4:o Skall den bevarande och återhållande kraft, man i en öfre kammare vill förutsätta, inom representationen af blott en kammare icke komma ati saknas, enär den större och verkliga förtjenst, som inom denna kammare gör sig gällande, ytrerigare kan utmärkas genom inväljande I en öfre afdelning, hvars mera mogaade omdöme, kollektift större erfarsnhot och måhända öfverlägsna själskraft, ganska väl egnar sig att utgöra den motvigt, som anse3 nödig, för att betrygga mot vådan af förhastade beslut. Erär jag blott i allmänhet kunnat yttra mig således öfver de hufvudgrunder för representationens ombildning, hvilka legat inom mir uppfattning, bör jag icke underlåta, att dervid tillika åberopa den, af Hr Grefve Spans i dess reservation vid Utskottets betänkande anförda bevisning: att reprosentationen bör stödjas af och utgå från en af grundlagen sanktionerad kommunal-inrättnieg, hvarförutan denna represestation hvarken omfattas med det nit och dst deliagande, som ensarat kan vidmakthålla dess helgå, eller den egna fullkomlighet och fasthet, som skyddar den från despotismens, byråkratiens och sjelfvåldets lika vådliga, som förstörands anfall. Eder upplysniog, mine Herrar, skall säkert inss sanningen af detia påstående, och utfinna sättet för dess tillämpning. Blott få ord har jag ännu att tillägga, men anhåller, att dosamma icke må som öfverflödiga anses. Den betydliga del af nationen, hvars läge blottställer den för de yttersta och måbända känanbaraste verknoingarne af statsorganismens felaktiga sammansättring, väntar af Eder upplysning och fosterlandskänsla, mine Hoarrar, att det stora verk, som nu är i fråga, icke må af några ensidiga intressen eller konsiderationer till afgörande uppehållas eller fördröjas, emedan sådant i längden kundo medföra det ansvar och de äfventyrliga följder, man hvarken kunds ana eller förutse. Fullkomlig rättvisa i moraliskt och polltiskt afseende mot alla stånd och mot alla klesser, är härvid et oeftergifligen nödvändigt vilkor; och, med anledning af denna polsijerna, skall det Stånd, jag har äran tillhöra, veta att tillmötesgå, så väl som stt uppskatta de bemödanden, J, mine Hoarrar, I sådan syftning gören för det gemensamma fosterlandets ära och välgång.p S—— LÄS REVY AF TIDNINGARNA. i — Uti tidningen Svenska Biet för i Lördaes!