och rikt ackorerad. De alimaRnna anorarcDan-lyr; karne voro föga rymliga och fullt upptagna; rr serskilda tribuner voro inrättade för landets! deputerade, för diplomatiska korpsen och för 4 jurnalisterna. Alla poster itrakten kring palats2t voro fördubblade, skildvakter imom korta afstånd uppställda rundt kring trädgården, och !c 300 max nationaloch municipalgarde samt; linietrupper uppställde inne på gården. En qvart öfver 42 infördes de anklagade. Db I främsta rummet tilldrog sig prins Louis, alias blickar, i hvilka icke mindre sympati än !j nyfikenhet visade sig. Prinsen, af medelmåttig ! 1.ogd, syntes blek och något afmagrad. Hans : bållning är fast och värdig, bans hår svart och ; munnen dold under långa, svarta mustacher. :i f : j Han var svartklädd och bar på venstra bröstet en krachan, storkorsinsignierna af hederslegionen för prinsarne af blodet. Hr Berryer inträdde med prinsen genom , dörren för de anklagade och tog plats på för-. svarsbänker. De öfriga anklagade satta sig i: följande ordning: Montholon, Voisin, de Mesonan, Arqvia, Bouffet-Montauban, Lombard Fialin, de Persigny, Forestier, Bataille, Aladenize, Laborde, Desjardins, Conneau, Ornano, Galva-. ni, Dalmbert, Orsi och Bure. General Montholon hade ett bedröfvadt och allvarsamt utseende, och öfverste Voisin bar armen i band; de öfrige, sem nästan alla buro ordnar och mustascher, erbjödo ingenting utmärkt i sitt utseende. Advokaterne voro: Hr Berryer för prins Louis och general Montholon, samt Hrr Ferd. Barrot, Delacour, Barillou Ducluzeau, Favre, I Nogent-Saint-Laurent, Barillon och Liguier. Jemte generalprokuratorn Franck-Carre satte sig de Kongl. advokaterne och Hr Gauchy. Presidentsplatsen innehade nu, som tillförne, Hz; Pasquier. I Då sekreteraren uppropade domstolens ledamöter, befanns att nära nog halfva antalet pärer I voro frånvarande. Undersökningen började. I l Presidenten. Anklagadgo i första rummet, stig: upp! Säg er ålder, er födelseort och hemvis:! I Prins Lowis. Charles Louis Napoleon Bonaparte, : fransk prins I landef pkt, 32 år gammal, född i Paris, bor:i London. ! I De öfrige tilltalade, på lika sätt uppmanade svs-! rade: i Montholon. Charles Tristan, 58 år gammal, marechal de camp, född i Paris, sednast bosatt i Lon-; don. ; Förhöret med Prins Ludvig Napoleon. ; Presidenten. Prins Ludvig Napoleon Bonaparte, ni är beskylid, att hafva landstigit på kusten vid Boulogre, med ett temligt betydligt antal personer, matten mellan d. 5 och 6 Augusti och att hafva försökt tillvägabringa förändring i den regeringsform, som 4830 års grundlag stadfästat. Prins Ludvig Napoleon. Innan jag besvarar Hr Presidentens frågor, önskade jag att få till domstolen framställa några anmärkningar. Presidenten. Ni har ordet. Prinsen uppläser då följande tal: För första gången i min lefnad är det då ändtligen mig tillåtet, att höja min röst i Frankrike, och att få tala till Fransmän. Oaktadi den vakt,!. som omgifver mig, de anklagelser jag nu afhört,: och full af minnena från min första barndom, kan jag icke tro, då jag befinner mig inom dessa senatens murar, midt ibland eder, som jag känner, M. H., att jag hvarken här bör hysa hoppet att kunna urskulda mig eller att j skullen kunna vara ml;. na domare. Est högtidlgt tillfälle erbjudes mig,. att förklara inför mina medborgare mitt uppföran; de, mina afsigter, mina förslag och det jag tänker, det jag vill. j Usan högmod, liksom utan svaghet, erinrar jag : om de rättigheter, nationen en gång nedlagt i min ätts händer, endast för ati kunna förkiara de pligter, som dessa rättigheter ålagt oss alla. Sedan 30 år tillbaka, som folk-suveränitetens princip varit helig i Frankvike, genom den mäkti; gaste revolution, som verlden änru skådat, kar na-: tionens vilja aldrig blifvit så högtidligt kungjord, aldrig blifvit bestyrkt af så talrika och så fria röster, som antagandet af kejsaredömets konstitutioner. Nationen har aldrig återkallat denna stora handling af folk-suveräniteten och kejsaren har förklarat: allt hvad som skett förutan den, des är oIhagligi.n Må vi derföre icke tro, att jag, låtande mig föras af en personlig ärelystnads-känsla, skulle åsyftat att i Frankrika, emot landets vilja, försöka tillvägabringa återställandet af kejsaredömet. Jag har: blifvit bildad genom mera högsinnade läror och haft en ädlare föresyn för mina handlingar. Jag: är född af en far, som utan saknad nedsteg från. en thron, då han icke längre trodde det möjligt, att förena Frankrikes intresse med det folks, som han hade blifvit kallad att styra. Kojsaren, min! farbror, föredrog att afsäga sig väldet, hellre än aw genom traktater antaga de inskränkta gränser, hvilka mist utsätta Frankrike att fördraga den missaktning och de hotelser, som främlingarne nu för tiden tillåta sig. I Jag har icke ett ögonblick andats i förgätenhet af sådana förebilder. Den oförtjenta och grymma: landsförvisning, som under tjugufem års tid släpat, mitt lif ifrån trappstegen sill den throm, der jag är född, ända till det fängelse, hvarutur jag i detta ögonblick utgått; har varit oförmögen att reta oller uttrötsta mitt bjerta; den har icke en enda dag! kunnat göra mig främmande för Frankrikes värdighet, ära, rättigheter och intressen. Mitt uppförande, min öfvertygelse förklaras derigenom. Då Franska folket år 4830 återeröfrat sin Suveänitet, trodde jag att eröfringens närmaste tid skulle blifva lika loyal, som sjelfva eröfringen, och TR