Aftonbladet – 16 oktober 1840, sida 1

Article Image
förtroende som konung, hvilket man egnat honom som fältherre. Genom den andra proklamationen bekräftas alla civilaoch militära embetsmän i sina funktioner, och de uppmanas att aflägga trooch huldhetsed åt den nye Konungen.j FRANKRIKE. Någon officiell bekräftelse eller vederläggning af krigsryktena, har ännu icke följt; men nya rykten meddelas åter, enligt hvilka Hr Thiers mening skall hafva segrat i konseljen öfver Konungens önskan, att bibehålla freden : till hvad pris som helst. Till en början har man till London skickat ett ultimatum och gifvit flottan befallning att segla till Alexandria. Kamrarne skola komma att sammankallas, enligt några uppgifter till d. 7 November, enligt-andra till d. 235 Oktober. -En kongl. ordonans anvisar åter 6 millioner franes för befästningarne kring Paris, till förmån för bvilka sjelfve Odilon Barrot förklarat sig, medelst ett i Sigcle infördt bref. Tvänne andra ordonanser föreskrifva uppsättandet af 49 nya infanterioch G lätta kavalleri-regementer, samt ö arbetskompanier. Till följe af alla dessa rykten och ancrdåingar hafva räntorna fallit 3 francs. SPANIEN. Det är anmärkningsvärdt, huru en förändring i regentpersonålen börjar bli en af dagens frågor i flera Europas länder. I Spanien är hon icke mera någon nyhet, och Eco del Commercio uttalar sig bestämdare, än någon annan för en sådan. aDet är vanvett, säger nämnde blad, aatt antaga, det tillvåron af juntor för närvarande och sedermera af mihistrar, skall vara tillräcklig, att förebygga reaktioner från våra fruktansvärda motståndares sida, i fall man låter mängden af dessa intriger fortfara, hädanefter, som hittills. Snart skall regentinnans palats hafva nya och skiekligare karöarillor, nya, ränkefulla-smickrare, som skola begagna henne till sina egna ändamål, Guld, embeten, hedersställen och thronens oemotståndliga trollmakt skola hastigt skapa de medel, söm man behöfver, och detta så mycket mbr, ju yppigare prostitutionen och falheten uppskjuta. Thronen är främmande för denna fråga, emedan en späd och oskyldig drottning innehar den. Regentskapet, som är en från thronen helt och hållet afskiljd sak, och under konungens minderårighet alltid lämpats efter tidsomständigheterna, kan och måste förändras till sitt väsen och attributer, om vi vilja betrygga revolutionens följder och den sista rörelsens hufvudmän.n ENGLAND. Morning Herald, som förut meddelat texten af traktaten den 43 Juli, och vanligen visat sig hafva diplomatiska relationer, säger sig från officielt håll vara autoriserad förklara, att ett högtidligt löfte förbinder Ryssland, Österrike och England, att förklara Frankrike krig, i händelse denna makt började fientligheter emot någon af åessa makter. Detta löfte skulle bekräftas genom en traktat, i fall den afsedda händelsen inträffade. Preussen hade ännu ej biträdt denna öfverensskommelse. Times tror sig veia, att engelska kabinettet redan i en not försäkrat det fransyska, att det icke vore afsigten att beröfva Mehemed Ali Egypten. Parlamentet har nu blifvit prorogeradt till den 42 November. i ORIENTEN. De Engelska bladen äro uppfyllda af detaljer om de allierades operationer vid Beirut, Dschebail och Batrun, af hvilka vi i morgon skola meddela det bhufvudsakligaste i sammandrag, hvilket tiden i dag icke medgifver. Den uppgiften i Fransyska tidningar, grundad på un derrättelser från Alexandria, att Ibrahim Pascha, efter Beiruts intagande af de allierade, skulle hafva gjort ett anfall på deras läger utanför staden, och ivungit dem att, med förlust af 2000 man, åter inskeppa sig, visar sig vara helt och hållet ogrundad. Troligen beror denna underrättelse på en förvexling med en tilldragelse vid Dschebail, der de landstigne Turkarne och Engelsmännen ledo någon förlust och tvungos att inskeppa sig, ehuru de sedermera verkligen intogo staden. De allierade trupper, -som blifvit landsatte vid Beirut och der slagit läger, utgjorde omkring 42,000 man. Soliman Pascha, som troddes hafva 43,000 man under sitt befäl, stod icke långt från de allierades läger. Detta. var så anlagdt, att det skyddades af eldenffrån flere Engelska linieskepp, i händelse af ett fiendtligt anfall. Efter Beiruts intagande hadeen Scheick begifvit sig till amiral Napier och underrättat bonom, att han ämnade med 20,000 man förena sig med honom. Vapen hade redan blifvit utdelade till 7000 man, och vid anfallet på Batrun hade till och med Syrier stridt i de allierades leder. Från Konstantinopel skrilves, att man der väntade en Rysk flotta på vägen till MedelhafAt AL äg PDHarntan anocilmtnnda alla Lr ftarv: fm —L— — — RR — t— —— ———— LH! e—enun—n — —A———L Lr 2 s——tÖt-o -—m—————.—Wc —— — -—— — — ÄÅrnoo oc ———— Äj— ————— H —kn-—nxzxv —— ALA VV SS VO AS VV

16 oktober 1840, sida 1

Thumbnail