Aftonbladet – 14 oktober 1840, sida 3

Uti din sång du smälter ljufligt samman Solljuset af Italiens glada vår, Med elden af gen blyga offörflsmman, Som, lik en suck, ur Nordens bjerte går. Ja! när du badar ccs med dina toner Vi dricka lifeluft utur tvenne zoner. En blyg jungfrulig bilderdikt till orden, Som blomster formas i din inre vår, Kom äter, Söderländska uti Norden, Du, som din egen tjusning ej förstår, Och sångens perlor strö på stundens smärta Med näktergalssiag ur ditt varma hjörta. Nöm. — Ezempel på papistisk vidskepelse i England. Under en rättegång emellan tvänne prester i Liverpool, har föfjande kuriösa händelse kommit i dagen, berättad, enligt en tidning, sålunda af den ene af dem: : Den händelse, jag nu går att berätta, har icke tilldragit sig i Irland, i påfvedömets mörker, utan här i Menchester, midt i dagsljuceet af vår upplysnieg. Man skall måhända betvifia dess sannfårdighet, men vittnen äro beredde att atå fram och bevittna den. Jag vill icke uppgifva doras namn, för att icke utsätta dem för förföljelse; men om papisterne stiga fram och begära bevis, så skola de få dem. Jeg har således i min hand ett dokument undertecknadt af trenne polisens tjörstemän i Manchester; den ene är icke för närvarande i polisens tjenst, men ban var det då bar utfärdade vittnesintyget. Han berättar deri, att han var på vakt såsom polisbetjont i Smedley Lane, och att en morgon en färgare, som gick till sitt serbete frågade mig, om jag sett en karl da tvenne sista nätterna, som gick på sina händer och knän? Jag svarade nej, men att jag sett honom gå zå det sättet de tvenne sednaste dagarne om morgenpsn, och att jag i början trodde, att han gömde sig för någon, som förföljge homom, men att jeg sedermera tog honom för em krympling.s Hvem var pu denne hemlighetsfulle person? Omkriög 40 minuter efter sedan detta semtal förefallit, fick iag se den bedragne (dessa äro vittnets egna ord) krälande på händer och kraän på den ojemnaste delen af gatuläggringon. Jag beslöt då att söka tsga reda på saken, och frågade honom: Hverför beter ni er på det här sättet? — aJsg gör bot och bättring för mina synder. — Ken ai icke försona edra synder utam att bära er åt så der? — aNej. — Hvarför icke? — cEmedean presten icke villgifva mig sakramentet, förrän jog gått på detia sättet.p — Huru länge har ni gått så der? — cFyra dagar. — Huru många dagar återstå innan ni slutoat? — aJag vet icke. — När ämnar ni er gå till eder prest, för att få besked derors? — eNär jag gått 9 dagar till på detta sättet. — eHuru minga timmar går ni hvarje dag? — aFyra.n — eGår ni dom 1 svite? — Nej, jog går två timmar om morgonen och två om aftonen? — cHvad har ni annars för er? — aJag arbetar i en fabrik. (Stackars karl! som arbetar i en fabrik 42 timmar om dagen, och dessutom 4 timmar släpar sig på händer och knän öfver hårda stenar! Presten borde göra det i hans ställe.) clivem är eder prest?, — aHr Hesrce. — aTil! hvilket kapell hör ni? — Till S:t Patrike — cHvod kheter ni? — aJohn OHirs.n — aDet vore bättre att ni gick på gångstigen eller ut på det der fältet, der det är mjukere och lättare för er stt gån — Nej bevars! då gjorde jag icke bot och bättring.n — Vi sågo ru på hans knän, hvilka voro mycket sargade. Vi sökte öfvertsla honom att låta bli gå på det der sättet; men förgäfves — hen sade att han var en stor syndare. Vi sökte zu ytterligare bringa bomom från sitt förehafvande, men han gjorde häftigt motstånd, tog polisbetjentens käpp ifrån honom, och började att dermed rappa på oss allt hvad han orkade. Det var med stor svörighet, som det slutligen lyckades oss att stilla hosom. — Uti Götbeborgs Handels-tidning läses, under rubriken Styckegods, följande: pUngdom och AÅlderdom eller Frisk vilja och Gubbe. Uti Posse miste Statsrådet en Gosse, uti Grubbe har det fått en äkta Gubbo. POSTSCRIFTUM. — Den märkligaste nyheten från Riksdagen är, att Ridderskapet och Adeln, med tvenne rösters pluralitet,. för sin del beslutit, att det bekanta 4777 års Konungabref skulle så tillämpas uf domstolarne, att förfrågan hos Kongl. Maj:t wuruvida åtal för majestätsförbrytelser skulle antällas, kommer att ske, antingen brotiet blifvit egånget genom tal eller genom tryckt skrift. Ir von Hartmansdorff och hans vänner fingo således ej i denna fråga sin vilja fram. En stund derefter förekom en annan vote. ing öfver LagUtskottets förslag om upphäfs vande af den inskränkning, som bittills egt rum uti utfärdandet af enskilda skriftliga ipvisningar, men här tappade de, som ville bifalla Utskotets förslag, på nio röster. — Uti Borgareståndet fortsattes den i Lörlagens plenum påbörjade föredragningen af BerillningsUtskottets betänkande om allmänna bevillningen, dervid flere voteringar förekommo. NN RANA NR rinna: Atnlbnetbtnitees sect — På hesäran OM svar får man ufumna Aafå