STOCKHOLM den 14 Okt. — Då vi anse en något mera fullståndig redogörelse för det förnämsta, som passerat vid konferenserna å Riddarhuset i representationsfrågan, än de korta notiser, som redan varit ioföråa, böra bidraga till iddernas utveckling i detta ämne, torde vi dervid icke heller böra alldeles förbigå de Talares anföranden, som af farbåga för en för stor reform eller af andra orsaker yrkat, att hufvudgrunden af ståndsindelningen bör bibehållas. Vi börja med Hr Prosten Säves: aJag skul!s ej våga, att taga denma högt unpplysta och aktade Församlings tålamod i anspråk, om jag icke själf till höglofi. Konetitutionsutskotitet hade ingifvit ett förslag till en omfattande och i laglig ordning verkställbar representationsförändring, hvars allmänna grunder jemväll ett serskildt bibang blifvit närmare utredda, och På hvars innehåll jag vilie påkalla de höglofl. Ståndens upprörksamhet och granskning. Jag skall ej vara vidlöftig i förslagots utveckling, då donna skrift sedan ett år vari i allmänt tryck, och äfven till siea grundsatser blifvir af Konstitutionsutskotiet framsställd. Det väserdtliga ianehållet är, at klassvalen, så mycket äfven daetta ord gör missljud i tidens öra, blifvit i dom här föreslagna Topresontationsförämdringen bibebålina, samt aid våra hittills varande fyra Ståprd blifvit förökade med ännu ett femte, sammansatt af idel erepresenterade. Genom förstnämsmde omständighet siutar sig förslaget fördragsamt till det bestående, men imnebär tillika gerom det sednare tillägget on ny ech vigiig förbättring. Jeg Vill ej upprepa, hvad sem af en sinnrik Talare redan blifvit sagd: och icke bättre kan sägas till ståndsvalens försvar. Jag vill blott erinra, att en ståndsrepresentation, som uppvuxis och bildat sig ur nationens sköte, som, sedan den år 1749 först störtade enväldet, sedermera visat!