Aftonbladet – 13 oktober 1840, sida 2

6 8. I val till elektorer må ingen deltaga på mer än ett ställo, nemligen der han är manstalsskrifven. 7 8. Hvarjo valman ege ovilkoriigen en röst, och flere under serskilda förhållanden, t. ex. (Här öljer rösternas bestämmande efter värdet af den röstegandes egendom.) 422 . Till Riksdagsman 1 den större kammaren må hvarje inom elektors-distriktet mantalsskrifven valman kunna väljas, som bekänner sig till kristna lärer, och fyllt 25 år. 43 S. Till Riksdagsman i den mindre kammaren må hvar och en, hvar helst han är mantalsskrifven, kuana väljas, som fyllt 55 år, och för öfrigt är valbar till elektor, samt minst två gånger varit ledamot af den större kammaren, 12 S. Till ledamotskap af den mindre kammaren väljes för två lagtima Riksdagar, så att personalen endast till hälften förnyas för hvarje. Vid första Riksdagen bestämmes afgången genom lottning; men sedermera afträda ledamöterne i den ordning, da tillkommit; likväl med möjlighet att kunna inväljas ånyo. j 45 S. Den större kammarens personal torde kun na antagas till omkring 250 ech den mindres till) hälften. Den mindre kammaren vill reservanten af de fyra Stånden tillöka med ett femte. Hr Professor Geijer har antagit: 1:o en personlig valrätt hos hvarje myndig medborgare, som styrkor: sig ega god frejd, god kristendomskunskap och för öfrigt minimum af do i folkskolan fordrade kunskopear; 2:o0 två klasser af valberättigade, em med enkel valräst, lika med dem ofvannämnde personliga, och en annan med förstärkt velrätt, i följd: af bildning och förmögenhet; 3:o lika med Uiskottet, att representant-valen böra ske genom elektorer, men Hr G. inskränker valbarhetea både till olektorer och representant inom. den klass, som sjelf eger förstärkt valrätt; 4:0 att den förstärkta valrätten likväl aldrig kan gifva rmaer än dubbel rösträtt; 5:o att lagtima Riksdag bör sammankommea hvart tredje år; 6:0 den afdelning ef representetionen, svarande mot Norges Lagthing, hvilken i Utskottets förslag kallas pröfningsnämnd, ansor Hr G. böra bildas a? sådana representantar, som redan bivistat två Riksdegar, sålunda, att val ibland dem sker, om de vid Riksdagen öfverstiga det för pröfniogsnämnden bestämda antalet af sextio. Finnas mindre, äro de befintliga sjolfskrifne, och må, i fall de uppgå till 30, genom val ur den öfriga representationen, sjolve fylla antalet. Understiger amtalet af Riksdagsmän, som tillförne bivistat två Riksdagar, antalet af 30, må de återstående ledamöter i pröfningsnämnden nämnas af Konungen. Motiverna säger reservanten sig vilja utveckla i den afhandling om representationsfrågan, han börjat offentliggöra (i Bihang till Litteraturbladet.) Friherre Kantzow har anmärkt, att han i stället för 214 ville bestämma 25 års ålder för rättigheter att deltaga i representantval, samt 30 år för rättigheten att kurna väljas. Likaledes har Friherrn önskat att tvåkammarsystomet måtte antages, hufvudsakligen för att förekemma cöfverraskning, förhastande, förvillelse, partfinflytelse, o. 8. V. För att hindra detta,v säger Hr Friherren, cfordras en medelmakt, en kammare ingalunda sjelfskrifven eller af aristokratisk anstrykning, men vald i annan ordning, för längre tid och med andra vilkor för sin hehörighet.v Närmare har reservanten ej detaljerat sin mening. Hr Brink har instämt i första punkten af Frib. Kartzows reservation. Hr Wern: eOUndertecknad, som haft äran deltaga I 4840 års KonstitutiomsUtskotts representatiomsförslag, och röstat med majoriteten rörande grunderna för detsamma, anser sig likväl skyldig enmäla reservation mot beslutet, att Riksdagsmanna-valen allestädes ovilkorligen skola förrättas genom elektorer. På åtskilliga ställen, inom Götheborgs samhälle, till exempel, har Borgerskapet, af ålder, kallat sina Riksdsgsfullmäktige omedelbarligen, och skulle troligen tycka föga om att nödgas till ombud delegera denna rättighet. Under medgifvande, att sådart ännu länge, i vårt glest befolkade land, kan hafva vigtiga skäl, förnämligast af ekonomisk natur, för sig inom de flestavaldistrikt, finnas likväl städer, samt tätt bebygda trakter, hvarest ej någon svårighet möter och det icke berde förmenas de valberättigade, när de så önskade, att öfverenskomma om direkta val. Det torde då, efter hand, allmänneligare antagas och verka välgörande, derigenom att ett närmare uppfattande af och värma för fosterlandets intressen hos individen skulle väckas, när han, ehuru ringa, ändock till deras bevakande finge utse de män, för hvilka han hyste högsta förtroendet. Hr Elfbrink har, liksom Friherre Kantzow, velat bestämma för valrätten 25 års ålder, hvilken nu erfordras för att kunna vara förmyndare, samt i afseende på frågan om direkta eller indirekta val, yttrat: cMin åsigt är, att det bör lemnas hvar och en öppet att utöfva sin rösträttighet, antingen sjelf eller genom ombud, med den inskränkning för dem, som vistas inom valdistriktet och vilja begagna sig af det sednare alternativet, att de personligen böra infinna sig i den sockenstämma, som på bestämd dag, före valet, bör hållas 1 hvarje församling, och der nämna sitt ombud, hvars fullmakt då utgöres af sockenstämmoprotokollet, som upptager kommittenters namn och röstetal. På det icke för mycket inflytande vid valet må kunna läggas i en enskild persons hand, hvilket vore stridande emot den grundprincip, som Utskottet godkänt, bör sådant ombud vid representantvalet icke få afgifva mer än högst 30 hela röster, sina egna häri inberäknade. I öfverensstämmelse med dessa åsigter, kan jag icke eller biträda Utskottets förslag, att minst trenna eller, i vissa fall, tvenne så kallade valdistrikt skola sammanslås, för att gemensamt utse minst trenna eller tvenne representanter, utan anser jag, att hvarje valdistrikt bör välja sin representant. Se ) TNHDDMTECAA I ar TAN