bjutit represantatlonsrätt, böra I dem 1192gas, andra, emedan om utvext torde svårligen kunna undI vikas, bilda, vid sidan af dem, en ny alfdelning: att valrätien må uvpöfvas af hvarja klass serskildt, Jemedan dem säkrast och bäst väljer sit: eget ombud, och att alltså Inga samällda val må ifcågakomma; ait valen daremot blifva saxstligen direkta, med undantag endast för Bondeklassen. Under föru:sätining af hvad här bilfvit rörande valrätssns utöfning andraget, har jag hyst och hyser den öfvertygelse, att, uiöfver de för ombudskap ! i allmänhet gällonde qvalifizatloner, inga serskiida bestämmelser erfordras för valbarhet, i afsesade på I hvilken jag ville lemaa den siörsta friket och oberoenda af ost, vilkor och sambällsklass. Den ort aller klass, som må hafva något: egot intresse att bevaka, skall nog veta att träffa sin man. Då Rapresontanterne utses klassvis, är intet behof för handen att, i motsättniog mod denna valcorps, : bilda stt af andra elemeater bestående Öfverhus.! Representationen har reden, i följd ef sin samwasn-! särtning, tillräckligen återhållande krafter inom sig. Och likväl kräfver, efter mitt omdöme, såväl öfver-: läggningarne, som besluiens lugna utveckling, att ! Represeataticnen icka sammanföres på en enda Kammare. Å andra sidan har mångdelningen sina nogj: samt kända olägenheter, mindre dock, serdeles hvad :! de siora frågorna beträffar, af någorstädes saknad I upplysning, eller disxussionens ofuilständighet, än ( af osammanbang i beslut och dena näring, som gif-! ves år klassernas ensklida intressen. Jag skulle ur! dessa skäl önska, att Represeniationen kunde, utan !: uppoffring af annas, än desse ofta smärre, men del sto mer förhatliga, inbördes strids-åmnen, samman : föras på 2:ne Kammare. Men jag har icke, på ett för mig sjelf tillfredsställande vis, förmä:t lösa del: svåra problemet om en rationeil fördelning. Jsgls vet icke, om densamma borde, utan uppsbör, blif-! va under Riksmötet omvexlande, på det sätt, att,: efter de förekommands äromdernas serskilda baskalferhet, än dem ena, än der endra klass-afdeluin-! gen, måhända med tillsats af de öfriga, egde prerogalivet, i orde:s ursprungliga bemärkelse; eller: om denna fördeleing borde vid hvarje Biksöags!t början uppgöras, efter brödrafolkets föredöme; eller : om den en gång för alla låter sig fastställa, efter hvad man gemenligen benämner samhällets materiella och ideella intresson. Hvad i sednasis fallet förekommit mig, är allenast, att man dervid kunde, utan afsaknad, lemna alldeles å sido de vanliga begreppen ora en högre Kammare, säösom åerhållande kraft, och en lägre, såsom dets egentliga rörelse-elementet. Möjligt synes mig åtminasione, ati! sedan den pågåends, i grunden negativa, kampen emot qrarstående privilegier och deras utgrenade inflyteiso, blifvit utkämpsd, kuade i en 29ägse, framtid, vid ideernas stiganda välde, rolorna lätt , nog komma att ombytas.nIE t L led bet at MR AA mm n Hr Prosten Ödmann har anfört: aRedan tid bör jan af representatsionsfrågans behandling isom Ut-j skottet, yttrade jeg min öfvertygelse, att den re-, form, som i detta fall så högt och så allmänt påkallades, icke rimligen kunde under nuvarande förhållanden tillvägabringas, om man 1 det afgif-, vanda förslaget kastade å sido allt afseende på det nu bestående och endast byggda på rationsila grunder. Jag förmodar nemligen, att det, som under ; sekler fasiväxt vid nationen, icke med stt. penndrag kunde bortskaffss, att de nu existerande Riks-. Stånd icke frivilligt och obesingadt afsade sig sin: representationsrätst; att, om än, emot all sannolik-ji het, en majorises kunde för en så radikal reform in1 om alla RiksStånden vianas, sanktion derå af don andra statsmakten icke erhölles; att, om man ville 4 vinna något af det reela, man måste räta. sly ofier:( omständigheterna och afpruta något af det spekula-;s 4 : : s L tiva; att således Utskottet endas: då ändamålsenligt fullgjorde sist kall, när det beredde möjiighesen ats nu eller snart komma till ett mål, om icka des högsta eller mest ration2Ha, dock i väsendsligasta delar mossvarande nationens önskningar och behof, samt öppnande vägen till nya reformer och förbättringar af vårt statsskick. J annat feil.trodde jag Uiskottets möda vara förspilld, och dess arbete mera: tillhörande studorkarmma:ca, än det praktiska lif 4 vet, blifva ett ytterligare bavis på fåfängligketen af: försöket at: tillämpa statsförfattningarnes theori,! såsom en abstrakt veionskar, utan modiäavioner af! det förflutna och närvarande. Utskottets majoritet: har tänkt annorlunda;. och det äterstår då för mig: iotet annat, än att reservera mig mot ett råpresentationsförslag, för hvilket, i dess närvarande skick,: jag icke väntar någon framgång eller allmän sym-. paj, hvarken inom de respektive RikeSsånden eller .: izom den större delen af Svenska folket. Jag skay pu redovisa för mins åsigter af dessa vigtiga ämne: Ait nationen i dess helbet, men icke vissa stång: eller delar deraf, borde representeras, läror ej nekas. Om den bittills orepresanterade delen skulioj: få sin andel i lagstiftningen, kunde det ske, antini gen genom dess intagande inom nuvarande ofrälse Siånden, eller genom formerandet af stt nytt famtel RiksSiånd. Båda sätten hafva sina olägeoheter, hvilka icke så lä:;s öfvervinnss; men om dewna äfven lyckades, återstår dock alltid samma klagan öfver nationens splittring i flera slånd, med deras sorskilda intressen, såsom anledningar till tvister och oenighet, till ärendernas långsamma behandling, till hinder för Sveriges stigande välstånd och konstitutionella utveckling, så längs hvart stånd inom sina gränser väljer sina representanter. Jag har derföre eansets mig böra biträda Utskottets förslag till samfäldia val, ehuru jag 1 åtskilliga detaljfrå gor varit af olika mönisg med den segrande majolriteten. När sålunda valrätsen blifvit bestämd, vidtog, efter mitt förmenande, omsorgen, att vid bestämmande af valbarheten bereda ci ssmband emellan det nya förslaget och de nu gällande gamla formerna, eller, om man så vill, en lättad öfverIgång ifeån det gomla till des nya. Eftor en sådan åsigt, borde valbarheten isskränkas inom ståndaI förhållanden, så att hvart veldistriks, Utan inskränkning till viss ors eller bostad, 8840 Välja fem reI presentanter, nemligen on Adelsiman, en Prest, on I Borgare, en Bonde cch en Ståndsperson, eller hittills icke represensorad medborgare. Alla intresIsen visade sig på desta sätt representerade. Ingen kunde med skäl klaga ett hans Stånd mistas sitt I delisgandse i statens angelägenheter, ingen att hans intressa icke vid Rikdagarne gsnom valde ombud lbavakedes. Doe på detta sätt valde deputerade kun