Aftonbladet – 7 oktober 1840, sida 3

a BLANDADE ÄMNEN: Judarne i Damaskus. Mehemed Ali har i den förr i detta blad omnämnda processen emot Judarna i Damaskus, tilltalade för mord å en kristen munk, aflåtit följende firman: cMean har låtit mig föreläggas en af hrr Moses Montefiore och Cremieux gjord fremställning al deras böner och förkoppniagar. Denianehåller en ansötning hos mig af alla mosaiska trosbekännare i Europa. De anhålla deruti hos mig, det jag måtte förfoga om alla dersa trosförvandters lösgifvande, hvilka varit bäktade, och lemna skydd åt dem, hvilta, i följd af den kristne munken, pater Thomas och hens tienares, Ibrahlms, försvinpande, i minsden Dzyl idge 4255, blifvit ställda under ransakning och gripit till flykten. Vi kafva funnit med vår värdighet öfversnsstämmarde, att motavara de önskningar, en så talrik nationg deputerade framburit. I följd häraf förordne vi härmed, att alla Judar, hvilka varit Inspärrode, skola försättas i frihet. Hvad dem angår, som lemnat härd och bosiad, så vill jag. stt största säkerhet skall varda dem tillstadd att återvända ham. Hvar och en af dem skall kunna tryggt återgå till sitt yrke elier sin handel och, såsom förut, öfverlemna sig åt sitt vanliga arbete. Vi befalle, att alla, som vederbör, må träffa sådana åtgärder, att ingen al de ofvan omförmäldie personer måtte bli föremål för någon förföljelse, från hvilken sida det vara må. Jag vill, att de från hvarje anfäktelse, i och för denna sak, må vara i full och fullkomlig säkerhet. Det är vår nådiga vilje. j — Uti Sardinien användes en afdelving af 500 fästningsfångar, under uppsigt af 500 soldater, hvilka likaledes tillhörde straffkompagnier, till väganlägning vid Alghieri. Begge dessa partier uppgjorde en kompilost att plundra den lilla staden, och förhyrde på förband samtelige i hamnen Hggande fartyg, för att borssegla med sitt rof. Tillfälligtvis önskade en köpman afsända åtskilliga vafor och begaf sig ned åt bamren för att söka ett fartyg, men erhöll af skeppsren det besked, att samtelige fartygen samma afton måste hälle sig segelfårdigs. Han angaf detta för polisen, som genast saites i verksambet och äfven upptäckte planan. General Asserta, kommendant i Alghbieri, vidtog straxt kraftiga messurer, inkallade trupper, lät omringa de sammansvurne och på stället nedskjuta tolf af hufvudmännen. För sin drift ochztådighet erböll har af Konungen Annunciader-orden och utnämndes till Gsneralguvenör öfver Sardinien. — Drottning Victoria i England är säkert den qvinna, som kan skryta af att hafva gjort de Dosta karlar i nyare tid förryckta i bjernan, hyilket, som men vet, utgör en af qvinnornas högsta triumfer. Sällan passerar ena månad, uten att man får höra talas om någon, som blifrit angripen af den efter benne uppnämnda Victoriasvurmen. En vansinnig, berätta de sista tidmingarne, har nu åter försökt att nalkas Drottning Victoria I Windsor. Han heter Mapothar och begärde ezständigt att få tala med henne, för att afbedja en inbillad förolämpning. Två läkare undersökte hans själstillstånd och afgåfvo, på polisens uppmaning, en attest, deri de bestyrkie hans vansinnighet. Då han skulle föras till dårhuset, gjorde han häftigt motstånd, så att fyra män behöfdes att hålla honom och pålägga hozom handkedjor. Utem den fixa iden att vilja tala med Drottning Victoria tyckes han vara fullkomligt förnuftig. — Badsäsongen i Baden-Baden, som detta år varit så lysande, naikas vu snart sitt siut. Spelhusen, som hållas öppna ända till midten af Oktober, hålla likväl ännu många dyrkare och offer qvar. Intet år har man spelat med sådant 18 serj, och om så stora summor, som denna sommar, och enskilde hafva lidit oerhörda förluster. Spelhusförpaktarens vinst uppgick förra året, med afdrag af alla kostnader, hvilka utgjorde 230,000 fr., till 4,200,000 fr. Detta år öfverstiger rena behållningen säkert två millioner francs. — Engelska tidningen Advertiser anmärker, att flere främlingar, hvilka istundat se Lord Byrons, af den store bildhbuzgaren Thorwaldsen förfärdigade staty, men icke kuanat finna densamma, slutligen vändt sig till tuilbuset, emedan ett rykte sagt, att statyen der skulle vara till finnandes, men äfven hafva de blifsit bedregne I sin vänian. Samma blad anser derföre för nödvändig!, ati efterlysa den stere poetens bild. — Eno fransysk professor vid namn Rosse her fått i uppdrag att gifva Ludvid Filips dotter, prinsessan Clementine och hernes broder, heviigen al Aumale, privatissime föreläsningar uti den konstitutionella rättan, ssnsos————————— t— it rd Da fat oll.) ar Mo a fr vå Aa Flid